Hur slutar man vara en tyst grå mus?

[Mirre]

Jag är och har alltid varit den tysta lilla musen som alla kör över, avbryter, överröstar eller helt enkelt bara ignorerar. Den som aldrig hörs i samtal och som alltid är i princip osynlig. Och jag är innerligt trött på det! Min röst försvinner i mängden och hörs inte, blir alltid likadant oavsett sällskap. Jag är helt enkelt ingen man lyssnar på eller respekterar öhvt.

 

[Tantan]

Testa att ändra i nya miljöer. Där ingen vet. De har ingen aning om du är tyst eller pratig.

 

[Lady_S]

Jag är och har alltid varit den tysta lilla musen som alla kör över, avbryter, överröstar eller helt enkelt bara ignorerar. Den som aldrig hörs i samtal och som alltid är i princip osynlig. Och jag är innerligt trött på det! Min röst försvinner i mängden och hörs inte, blir alltid likadant oavsett sällskap. Jag är helt enkelt ingen man lyssnar på eller respekterar öhvt.

Har du provat att gå en retorikkurs? Eller börja träna självförsvar? Jag tänker inte en helgkurs utan kanske att börja träna Ju-jutsu Kai om det finns någon sådan klubb i ditt område? Där lär man sig, i sin egen takt, att stå på sig och att säga ifrån. Dessutom är det kul!

Mvh,
Lady_S

 

[Hermelin]

Eller teaterlektioner? Gå med i en amatörteatergrupp.

 

[Irrbloss]

Testa att ändra i nya miljöer. Där ingen vet. De har ingen aning om du är tyst eller pratig.

+1 på detta. Jag hade i många år svårigheter pga trauma men efter att ha utmanat mig själv genom att vara mer framåt i nya sällskap så är det betydligt bättre. Det är mer "low stakes" att prova där ingen känner en.

Annars håller jag med ovanstående om självförsvar eller teater. Egentligen vad som helst där du får öva på att ha mer pondus. Har man det så är folk mer benägna att lyssna, har jag märkt.

 

[Milosari]

Jag har haft en chef som räckte upp handen. Det fungerade faktiskt, vi andra slutade prata så han fick plats att säga sitt. Men det byggde såklart på att vi andra hade en grundläggande respekt för honom. Är jag engagerad i en fråga kan jag gå på i ett högt tempo och mina pauser kan vara för korta för att släppa fram någon som inte har samma energi i rösten. Små subtila signaler går mig helt förbi så det är inte för att medvetet köra över folk.

 

[monster1]

Jag är och har alltid varit den tysta lilla musen som alla kör över, avbryter, överröstar eller helt enkelt bara ignorerar. Den som aldrig hörs i samtal och som alltid är i princip osynlig. Och jag är innerligt trött på det! Min röst försvinner i mängden och hörs inte, blir alltid likadant oavsett sällskap. Jag är helt enkelt ingen man lyssnar på eller respekterar öhvt.

Är det alltid så eller har du vänner där du blir lyssnad på och får utrymme att vara den du är?

 

[tanten]

Mycket handlar om kroppspåk och hållning.
Rak i ryggen, fast blick - det kan lura vem som helst. Är du inte självsäker - bete dig som du vore det.

Jag guidar på en stor konstutställning under säsong. Behöver hålla en grup uppmärksam under en timme.
Prata inte tyst! och avsluta meningarna även om någon talar i mun på dig.

Kräver en del övning men man kan. Träna framför spegeln. Se hur du står och går.
Fake it till you make it.

 

[corzette]

Jag säger TRÄNA, TRÄNA och TRÄNA.

I början prata hägt med dej själv, gör dej van vid att prata högt (menar inte skrika men mer att du pratar, sätter ord på dina tankar) och vänja dej vid din egen röst. Sen börja framför spegeln, hur ser det ut när du säger vissa saker. Ser det "självsäkert" ut ? Om inte, träna på att säga saker så det ser självsäkert ut. Lite "fake it to you make it".

Börja sen med små tillfällen, börja prata mer på fikaraster. Ta för dej mer med kompisar osv.

Jag är ju väldigt verbal, jag pratar MED bilen (jodå på riktigt) med mina djur, hästar, hundar, höns, katter mm... Har alltid gjort. Tror det är delen i att jag inte är rädd för att prata.

Övning ger färdighet !

 

[Rie]

Har du provat att gå en retorikkurs? Eller börja träna självförsvar? Jag tänker inte en helgkurs utan kanske att börja träna Ju-jutsu Kai om det finns någon sådan klubb i ditt område? Där lär man sig, i sin egen takt, att stå på sig och att säga ifrån. Dessutom är det kul!

Mvh,
Lady_S

Bra att du påminner om retorikkurs. Nu ska jag kolla med studieförbundet o de har någon på G. Tänkt gå den länbge, men när den gick sist kunde jag inte delta...

 

[skiesabove]

Måste alla vara likadana? Vad är det för fel med att vara en tystare person?

Om du umgås med folk som behandlar dig illa, sluta umgås med dom.

Men jag tycker inte att någon ska behöva förändra den dom är naturligt. Alla sorter är viktiga, riktiga, och förtjänar att behandlas väl.

 

[monster1]

Måste alla vara likadana? Vad är det för fel med att vara en tystare person?

Om du umgås med folk som behandlar dig illa, sluta umgås med dom.

Men jag tycker inte att någon ska behöva förändra den dom är naturligt. Alla sorter är viktiga, riktiga, och förtjänar att behandlas väl.

Nej jag tänker också så, även om det kan finnas situationer då man behöver kunna ta plats för sin egen skull. Men det måste ju även finnas en vilja och ett utrymme för de som inte breder ut sig. Att se till att alla får ordet på möten tex eller liksom att man lyssnar även på de som är lite mer tystlåtna i kompisgruppen.

 

[corzette]

Måste alla vara likadana? Vad är det för fel med att vara en tystare person?

Om du umgås med folk som behandlar dig illa, sluta umgås med dom.

Men jag tycker inte att någon ska behöva förändra den dom är naturligt. Alla sorter är viktiga, riktiga, och förtjänar att behandlas väl.

Nu är det ju inte så att vi försöker "omvända" en tyst person som VILL vara tyst. Personen EFTERFRÅGADE faktiskt hur en person som VILL kunna uttrycka sej mer verbalt i sociala sammanhang kan göra detta..

VILL en person vara tyst så är kanske detta fel tråd för den personen ? Man måste ju inte läsa om förslag för att bli mer verbal om man inte vill..


Men att kunna (våga) stå upp för sej själv handlar ju inte om att vara en tyst person eller inte.

 

[Pilot]

Jag hade spelat in när du själv pratar och lyssna på det.
Jag har gjort det i andra syften och när jag tänker att jag ska låta trevlig och öppen låter jag ofta osäker, oftast i slutet av mina meningar där det "flyter iväg".
Det blir inget bra av det, full förståelse för att jag kan bli överkörd i sådana tillfällen.

Läs upp en text ett par gånger, lyssna och förbättra. Hitta en förebild som du vill prata som/ ha samma utstrålning och få in det i din röst är mitt tips.

 

[skiesabove]

Nu är det ju inte så att vi försöker "omvända" en tyst person som VILL vara tyst. Personen EFTERFRÅGADE faktiskt hur en person som VILL kunna uttrycka sej mer verbalt i sociala sammanhang kan göra detta..

VILL en person vara tyst så är kanske detta fel tråd för den personen ? Man måste ju inte läsa om förslag för att bli mer verbal om man inte vill..


Men att kunna (våga) stå upp för sej själv handlar ju inte om att vara en tyst person eller inte.

Jag vände mig mest mot TS. Om man umgås med rövhattar är det lätt att börja tro att det är något fel med en själv, när det egentligen är tvärtom.

Man ska inte behöva stå på sig för att komma till tals bland vänner.

 

[Wingates]

Jag vände mig mest mot TS. Om man umgås med rövhattar är det lätt att börja tro att det är något fel med en själv, när det egentligen är tvärtom.

Man ska inte behöva stå på sig för att komma till tals bland vänner.

Bara för att någon inte alltid kommer till tals behöver ju faktiskt inte folk runt omkring vara rövhattar.

Jag har haft folk i min närhet som hur mycket man än bjöd in till samtal etc aldrig deltog ändå. Det är väl isf minst lika rövhattigt med den logiken?
Jag umgås inte med dessa längre för det tas en jävla massa energi att bjuda in någon och få hen att delta men aldrig få gensvar.

Har lite svårt för inställningen att det alltid är oss andra det är fel på. Det KAN det säkert vara i vissa situationer men knappast alltid.

 

[tanten]

Måste alla vara likadana? Vad är det för fel med att vara en tystare person?

Om du umgås med folk som behandlar dig illa, sluta umgås med dom.

Men jag tycker inte att någon ska behöva förändra den dom är naturligt. Alla sorter är viktiga, riktiga, och förtjänar att behandlas väl.

Om det är ett mönster, detta med att inte bli lyssnad på, inte räknas, bli avbruten. Om det är ett mönster man inte vill ha - varför ska hen då fortsätta ha det så? För att du gillar att folk är olika?
Det handlar inte om att vara tyst -begriper du inte det?

Det finns persopner som är väldigt tysta men som alla lyssnar på när de väl pratar.

 

[Enya]

Bara för att någon inte alltid kommer till tals behöver ju faktiskt inte folk runt omkring vara rövhattar.

Jag har haft folk i min närhet som hur mycket man än bjöd in till samtal etc aldrig deltog ändå. Det är väl isf minst lika rövhattigt med den logiken?
Jag umgås inte med dessa längre för det tas en jävla massa energi att bjuda in någon och få hen att delta men aldrig få gensvar.

Har lite svårt för inställningen att det alltid är oss andra det är fel på. Det KAN det säkert vara i vissa situationer men knappast alltid.

Då ville den väl inte prata? Det är väl inte rövhattigt att inte vilja prata? Måste man prata ständigt? Rövhattigt att tro det om folk i så fall, att alla är som en själv och vill höra sin röst ständigt.

 

[Iamia]

Jag är och har alltid varit den tysta lilla musen som alla kör över, avbryter, överröstar eller helt enkelt bara ignorerar. Den som aldrig hörs i samtal och som alltid är i princip osynlig. Och jag är innerligt trött på det! Min röst försvinner i mängden och hörs inte, blir alltid likadant oavsett sällskap. Jag är helt enkelt ingen man lyssnar på eller respekterar öhvt.

Jag är också en sådan… Sjukt jobbigt. För mig beror det nog på allmänna sociala svårigheter i kombination med att aldrig riktigt blivit på lyssnad på och tagen på allvar som barn. Jag har försökt metoden att vara mer ”högljudd”/framåt i nya situationer/grupper, men halkar alltid tillbaka efter ett tag. Det tar så sjukt mycket både mod och energi för mig att försöka, eftersom jag ju inte är sådan som person. Jag blir helt matt bara av att liksom vara i den där nya situationen helt utan att också på samma gång tvinga mig att låtsas vara social och framåt… Jag har faktiskt gett upp och accepterat att det är väl sån jag är. Det är väl inte riktigt bra, men orkar inte riktigt efter nästan 50 år…

 

[skiesabove]

Om det är ett mönster, detta med att inte bli lyssnad på, inte räknas, bli avbruten. Om det är ett mönster man inte vill ha - varför ska hen då fortsätta ha det så? För att du gillar att folk är olika?
Det handlar inte om att vara tyst -begriper du inte det?

Det finns persopner som är väldigt tysta men som alla lyssnar på när de väl pratar.

Lol varför bli kränkt?

Det jag säger är att bra vänner låter alla komma till tals oavsett ljudvolym. Väntar in och ger utrymme.

Om TS ständigt blir överkörd är det inte hennes fel, det är dom hon umgås med som är rövhattar (för att dom inte väntar in och ger utrymme, för att dom avbryter).

Mitt förslag på en lösning är alltså att byta umgänge. Om TS inte vill göra det, kan hen prova att prata med vännerna om att hen ofta känner sig avbruten. Är dom bra vänner lyssnar dom och ändrar sitt beteende.