Hur sover ni???

[Fille]

Jag tycker det känns litet. Vi har 240 och är två vuxna. 210 blir 52 cm/person i ert fall. När man får den siffran framför sig så känns det inte speciellt märkligt att man inte kan sova så bra.

Vi är två vuxna och två treåringar i 210-säng, tycker det känns okey! 180 skulle ha varit för litet dock!

 

[soom]

Jag sover med det ena barnet i 180-säng och min man sover med det andra barnet i 120-säng. Vi hade nog sovit uppdelade även utan småbarn, för min man snarkar tyvärr helt fruktansvärt. Det är ett litet problem i framtiden, när barnen blir större och faktiskt vill sova för sig själva... Då har vi egentligen inte plats till att vi vuxna ska kunna sova i varsitt rum utan då får jag väl lära mig att sova med öronproppar under några år (hatar det)!

Bebis kommer snart... Då är planen att min man sover med de två "stora" i 180-sängen och jag sover med bebis i 120-sängen + spjälsäng med borttagen sida precis intill 120-sängen. Ingen av de andra barnen har dock velat sova i spjälsängen trots att den varit som en förlängning av min säng, utan velat ligga äääännu närmare. Får se vad denna bebis föredrar.

De "stora" (2,5 och snart 6 år) har även egna sängar som de ibland somnar i på kvällen, men de kommer alltid till våra sängar framåt midnatt ungefär.

Två tankar kring detta:
-har din man sökt hjälp för snarkningen? Jag tänker sömnapné
-formgjutna sovöronproppar är guld. De sticker inte ut så man kan ligga på örat utan att det gör ont.

 

[BusBarro]

Nu har jag inte läst hela tråden men det funkar inte att barnen sover tillsammans i en säng?
Mina barn (8 och 2 år) sover en del tillsammans i storebrors 120 säng och de sover alltid jättebra och vaknar aldrig i den konstellation. Annars vaknar lillebror några gånger i veckan och vill ligga i vår säng.

Vi har aldrig testat men det vore kanske värt ett försök.

 

[Skrottiskrott]

Två tankar kring detta:
-har din man sökt hjälp för snarkningen? Jag tänker sömnapné
-formgjutna sovöronproppar är guld. De sticker inte ut så man kan ligga på örat utan att det gör ont.

Japp, han har sökt och gjort utredning vid två olika tillfällen med några år emellan. Båda gångerna kallade läkarna det "social snarkning" dvs ingen fara för hans hälsa och därför inte heller någon hjälp att få.

Ja, jag har öronproppar som funkar men allra skönast sover jag utan ändå. När barnen blir större och kanske behöver rummen så får vi sova ihop i några år ändå, han får använda alla snarkhjälpmedel som finns (bettskenan är den som gör stört skillnad även om den inte hjälper helt) och jag får sova med öronproppar.

Sedan får vi se om vi har vant oss vid det eller om vi delar upp oss igen när barnen är så stora att de flyttar hemifrån. Det är inte så hemskt som många tror att sova i olika sovrum. Har en kollega som har det exakt likadant med sin man, vi är helt överens om att det typ bara är fördelar. Alla andra tittar väldigt oförstående på oss.

 

[Tantan]

Jag väljer absolut enklaste sättet för oss, så jag får sova. Jag blir knäpp av att bli väckt för jag kan inte somna om. Jag sover nu i minsta barnets rum, då sover alla.

 

[Madde_padde]

mina barn är alldeles för livliga för att ha i sängen! Har dock två i vårat sovrum men i egna sängar.

Saknar dock egentid!