Hur träffades era föräldrar?

purity_666

Trådstartare
Jag tänkte på det nu med ny teknologi att det ju inte blir så jätteromantiska historier att berätta för barnbarnen sen. "Ja vi träffades på nätet" är ju inte så spännande. Inget fel i det alls, bara inte så rolig berättelse bakom det hela. Nu när man kan hålla kontakt via facebook, sms och allt sånt.

Så, hur träffades era föräldrar?

Mina har en lite tuff start. Pappa kom till Sverige från Finland för att jobba. Mamma är född i Sverige men hennes föräldrar är från Tyskland. De flydde hit under kriget och bosatte sig i ett hus typ i skogen. Nästan granne med dom låg skogsstationen där min pappa jobbade.

Mamma och pappa träffades först på en dans. Pappa kunde ingen svenska, men drog helt enkelt med mamma på dansgolvet ändå och tycke uppstod (han måste varit snygg eller nåt *s*) Han var 7 år äldre än mamma också, mamma var väl i sena tonåren.
De fortsatte träffas med ganska många missöden och språkfel. Pappa kunde "ja, nej, kanske" men han svarade ju inte riktigt rätt. Mamma kunde fråga om hon var fin i en klänning och han sa "nej" *s*Fattade han inte så chansade han. Han var lite rädd för morfar också, en tysk, lite sådär strikt som dom var. Dessutom då förstå mormor och morfars svenska som bröt rätt kraftigt på tyska.
Kärleken vann ju i alla fall och de är fortfarande gifta.

Ödet ville nog att det skulle hända helt enkelt.
 
Jag tänkte på det nu med ny teknologi att det ju inte blir så jätteromantiska historier att berätta för barnbarnen sen. "Ja vi träffades på nätet" är ju inte så spännande. Inget fel i det alls, bara inte så rolig berättelse bakom det hela. Nu när man kan hålla kontakt via facebook, sms och allt sånt.

Så, hur träffades era föräldrar?

Mina har en lite tuff start. Pappa kom till Sverige från Finland för att jobba. Mamma är född i Sverige men hennes föräldrar är från Tyskland. De flydde hit under kriget och bosatte sig i ett hus typ i skogen. Nästan granne med dom låg skogsstationen där min pappa jobbade.

Mamma och pappa träffades först på en dans. Pappa kunde ingen svenska, men drog helt enkelt med mamma på dansgolvet ändå och tycke uppstod (han måste varit snygg eller nåt *s*) Han var 7 år äldre än mamma också, mamma var väl i sena tonåren.
De fortsatte träffas med ganska många missöden och språkfel. Pappa kunde "ja, nej, kanske" men han svarade ju inte riktigt rätt. Mamma kunde fråga om hon var fin i en klänning och han sa "nej" *s*Fattade han inte så chansade han. Han var lite rädd för morfar också, en tysk, lite sådär strikt som dom var. Dessutom då förstå mormor och morfars svenska som bröt rätt kraftigt på tyska.
Kärleken vann ju i alla fall och de är fortfarande gifta.

Ödet ville nog att det skulle hända helt enkelt.


Min mamma skulle på en kräftskiva men var utelåst och ingen hörde henne ropa från gatan (dom satt på en balkong några våningar upp, musik på. Tror det var i Larsberg på Lidingö). Så hon började kasta upp kräfter upp på balkongen som träffade min pappa som också var på festen. Morsan blev insläppt och resten skötte dom ju snyggt :D:D
 
Mamma och pappa var bägge gifta och hade familj på varsitt håll när de blev kära(han gift sedan 17år och två tonåringar, hon gift sedan 4år och en liten son). Han var 12år äldre och hennes chef. Han blev blixtförälskad, hon behövde mer tid( hon var dessutom rädd för att lämna sin man. Han var inte särskilt snäll), Men en kväll lämnade hon sin man väldigt hastigt och flydde med sonen till en väninna. Några månader senare gick pappas skilsmässa igenom. Mycket känslor, många blev sårade. Men de hade ett väldigt kärleksfullt förhållande i 48år. När pappa fyllde 80 för några år sedan var hans exfru med och dansade hela natten.Min pappa dog förra året.
 
Mina träffades på jobbet. De hade setts ute och sen var pappa chef och fick syn på mammas namn på en vikarielista. Sen efter några dagar kallade han in henne på sitt kontor och frågade om hon ville äta middag med honom. De hade visserligen haft koll på varandra långt innan för min farmor var mammas sångpedagog men de hade inte haft anledning att prata riktigt innan.
 
Min mamma hade fått jobb som lärare i byhåla. Hon hyrde in sig i ett kallt torp och var rätt blyg så hyresvärdarna tyckte synd om henne så de drog med henne på ett 50-årskalas. Pappa var där och tyckte hon var söt och trevlig så han bjöd ut henne på en slädtur :love: Typ fyra år senare föddes jag :)

Det är vad jag kallar uppvaktning med stil :D :up:
 
Jag är resultatet av ett lyckat möte under en av många "raggar-rundor" som körts med amerikanare på Uppsalas gator ^^
*edit* Alltså som i att mina föräldrar träffades där och börjad umgås, insåg att det såg lite väl ONS-igt ut :P
 
Mina föräldrar träffades i Luleå. Pappa läste till civilingenjör och mamma till lärare.
De möttes då pappa var tillsammans med mammas rumskompis lillasyster och resten är som man säger historia :)
De förlovade sig på mammas 20-årsdag (10 november 1977) och gifte sig 21 mars 1980. Fortfarande gifta nu 37 år senare :)
 
Oj vad mycket ni vet om era föräldrar! Jag har ingen aning. Tror inte jag skulle få ut mycket om jag frågade heller. Pappa är fortfarande en öm tå för mamma. De separerade när jag var sex år och hatade i princip varandra ända fram till pappas död. Men jag kanske borde prova. Blev otroligt nyfiken.
 
Jag vet faktiskt inte hur mina föräldrar träffades, men när de gifte sej blev det så här: pappas bästa kompis var marskalk och mammas syster var tärna. De tittade på varandra - klick! - och sen var de moster och morbror!
Eller, det var ju mer romantiskt än det där lät förstås.
 
Mina har känt varandra hela livet, uppväxta i samma by och gick i samma småskola. Ingen kärlek vid första ögonkastet, pappa var lite av byns värsting och en "störig jävel" enligt min ömma moder :D Pappa gick till sjöss när han var typ 15 och när han sen kom tillbaka i 20-årsåldern så var uppenbarligen mamma mer sugen. På nyårsafton 2016 firade de 50 år som gifta, fyra kids. Jag är sladdisen :up:
 
Mina föräldrar träffades är min mor sökte jobbet som svinpiga på hans gård. Hon hade svurit att aldrig jobba med grisar men sökte av någon anledning ändå.

Tyckte uppstod men hans fisförnäma släkt godtog inte att han skulle gifta sig med en fattig piga så de såg till att sätta käppar i hjulet. Hon flyttade till slut till Sverige för att hon ledsnade på min veliga far. Två år senare kom han efter - föräldrarna hade sålt släktgården för att den inte skulle komma i hennes händer. Det tog tid för honom att bestämma sig för han var en mes. Det förblev han.

Min mor blev första kvinna på verkstadsgolvet på Aktiv-Fisher i Morgongåva. Hon tjänade bättre än männen för att det var ackord och hon hade flinkare fingrar. Så hon fick hämta sitt lönekuvert på en annan tid än de andra för att de inte skulle bli upprörda över att hon fick mer.
Så småningom köpte de ett litet jordbruk. Min far jobbade på industri och min mor skötte korna och hemmet.

Konstigt att tänka hur mycket världen förändrats bara under den här tiden. Min mor flyttade till en annan del av landet för att tjäna pengar när hon var 13. Det fanns inte mat och försörjning åt alla i hembyn.
När jag var liten körde vi med självbindare på åkern och lånade grannens tröskverk. Höskörden var mycket handkraft. Inte alla hade telefon. Mina kusiner i stan t.ex. De gick till en kiosk och lånade är de skullr ringa oss.

Den fisförnäma släkten fortsatte hålla oss på avstånd. När min faster dog ensam och barnlös för några år sedan stod det i noga hennes testamente att ingen som helst egendom eller pengar skulle tillfalla mig. Tror min enda kusin på farssidan skämdes lite.
Håhåjaja.
 
Mina föräldrar träffades på en fest när dom var studenter.. Inte så romantiskt. :D Det höll ca 13 år. Båda har nya makar som de är lyckligare med.

Jämfört med mina föräldrars historia är nog min mer romantisk då min partner bjöd med mig på en ridtur en vacker höstdag som vår första dejt :)
 
Jag kan tillägga att mina föräldrar var tillsammans tills pappa dog 2013 (de träffades 1969) även om mamma inte bodde hemma då. Hon fick Alzheimers innan hon fyllt 60 och 2010 var hon så illa däran att det inte funkade att hon bodde hemma :cry:

Jag/vi har inte talat om att pappa är död, hon är så långt gången att hon inte skulle förstå det. Skulle hon någonstans förstå skulle den delen av henne skrika i ångest eftersom hon var väldigt beroende av pappa känslomässigt plus att hon hade en fruktansvärd dödsångest hela sitt liv pga händelser i hennes barndom :cry:
 

Liknande trådar

Relationer Ursäkta mig för det dunderlånga inlägget men känner att jag måste få skriva av mig lite, jag vet inte riktigt vad sjutton jag ska göra...
2
Svar
33
· Visningar
11 744
Senast: Mirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vildkattungar
  • Diarré
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp