I händelse av kris

Jag tror inte dom i Sarajevo heller trodde det skulle kunna hända, det här var ett bostadsområde precis som vilket som helst i Sverige idag;
Visa bifogad fil 21596Visa bifogad fil 21596
Nja. Jugoslavien och Sverige kan nog inte helt jämföras när det gäller stabilitet och risk för innbördeskrig om Man jämför historia.

Men jag håller med om "Det kunde vara vi" känslan, det här var det första kriget under min uppväxt som verkligen berörde mig, dels för att det låg socialt och georafiskt och för att jag åkte genom landet när kriget höll på att bryta ut.
Innan dess var krig något för abstrakt och som hände "andra" trots att jag läste böcker om världskrigen och vietnam.
 
Nja. Jugoslavien och Sverige kan nog inte helt jämföras när det gäller stabilitet och risk för innbördeskrig om Man jämför historia.

Men jag håller med om "Det kunde vara vi" känslan, det här var det första kriget under min uppväxt som verkligen berörde mig, dels för att det låg socialt och georafiskt och för att jag åkte genom landet när kriget höll på att bryta ut.
Innan dess var krig något för abstrakt och som hände "andra" trots att jag läste böcker om världskrigen och vietnam.
Jag menade inte att dom inte kunde föreställa sig kriget utan att befolkningen inte kunde föreställa sig att Sarajevo skulle förvandlas till en total misär.
 
Dom trodde i alla fall inte att det skulle bli så - att Sarajevo skulle bli en utbombad stad utan några som helst moderna faciliteter.
Man får väl någonstans välja själv hur stor chans det är för olika saker. Och så får man välja vad man vill förbereda sig för.
I mitt fall tror jag det är större chans att jag blir skadad eller dör i en trafikolycka eller sjuk av min övervikt. Däremot att det i dagsläget är en ganska liten chans och långt innan vi befinner oss i ett inbördeskrig.
Jag går inte runt och tänker på terrorbrott men jag tror det är större chans för ett terrorbrott än att vi skulle bli bombade i ett krig eller att någon del av Sverige vill bryta sig ut vilket skulle resultera i krig.
 
Jag menade inte att dom inte kunde föreställa sig kriget utan att befolkningen inte kunde föreställa sig att Sarajevo skulle förvandlas till en total misär.
Allt kan ju hända jag tänker på Paradise i Kalifornien https://edition.cnn.com/2018/11/13/us/paradise-california-before-after-photos-trnd/index.html. Men det är ju svårt att förbereda sig för vissa saker och att ständigt leva bered känns också lite märkligt. Vi vet ju inte vad som kan drabba oss. Jag kan hlr och har gått brandskyddsutbildning, att ha batterier hemma är en bra ide samt en ficklampa, men utöver det vet jag faktiskt inte vad som skulle hjälpa. De flesta har väll mat hemma så de klarar sig någon vecka även om det kanske blir lite märkliga kombinationer av föda, bygga ett tält av täcken och filtar är ju inte heller särskilt komplicerat.
 
För mig är det intressant vilka risker man vill ta. Tex personer som jag känner som säger sig ha förberett sig mycket "om katastrofen kommer"
Samtidigt så är samma personer ute och cyklar i trafiken utan hjälm, åker båt utan flytväst och jag vet ett par tillfällen då personerna kört bil i hyfsat hög hastighet utan att ha bälte.....
 
Som boende i stan skulle jag nog vara ganska körd. Har ett bra matförråd (och kattmatsförråd), skulle nog klara mig ett par veckor, dock skulle dricksvattenfrågan vara akut om det blev utslaget. Har ett antal skyddsrum utsprida på bara några kvarters håll men vet att det är begränsat med plats i dessa. Har stora möjligheter att få husrum hos vänner som bor på landet, så kan jag bara ta mig dit så är chanserna större för att klara mig bättre. Jag hamstrar bra-att-ha-mediciner och förbandsmaterial i eget husapotek. Har lite småvalörskontanter i sedlar i olika valutor undanstoppat.

Generellt är jag övertygad om att vi som nation och land skulle vara tvärkörda i händelse av fientligt angrepp. Vi har inte vare sig tillräckligt stridskunniga eller stridsmotiverade människor här och skulle vara väldigt beroende av andra länders stöd. Vi skulle bli löjligt förnedrade om vi vore attackerade som land.
 
Det brukar vara 2-5 längre strömavbrott (över 10 h)/år hos oss, samt otagliga mindre (några minuter - 6 h), så att vara utan el är vi vana vid, och att då ordna med mat etc. under dessa förhållandena. Vi har inte heller någon fungerande uppvärmning av kråkslottet under vinterhalvåret, så vi är vana vid att det är som värst neråt +10.C (och +18.C som bäst) inne och vet hur det ska hanteras.

Båda mina föräldrar äter mediciner, och har normalt sett de hemma för minst 2-3 veckor framöver, oftast 4-5 dito. Vi har också mat som inte är beroende av el hemma för ungefär 2-2.5 veckor. Därtill har pappa massa spännande mackapärer (stormkök, dieselaggregat och f-n hans moster) i garaget.

Jag skulle sammanvägt lite försiktigt vilja påstå att vi skulle klara oss ca. 2-3 veckor vid en total samhällskollaps, och uppåt 1 månad vid en delvis dito. Visst att det alltid är bra att förberedd, men att klara mer än 2-3 veckor optimalt sett ser jag absolut ingen anledning till. Det är rena zoombieapokalypsen att tro att hela samhället från en dag till en annan skulle kollapsa så fullkomligt under mer än 2-3 veckor. På den tiden skulle alla tänkbara former av internationell krishjälp hinna hit och mer därtill.
*Fördelen med att bo lantligt nära storstan* :)
Fast nu pratar vi veckor utan el, inte några timmar.
Hur får ni vatten utan el?

Många i den här tråden verkar tänka på krig och att det då inte blir lika akut eller att man får hjälp utifrån men tänk om det blir en katastrof som gör att stora system slås ut? Elnäten förstörs, internet är borta och samhället kollapsar.
 
Fast nu pratar vi veckor utan el, inte några timmar.
Hur får ni vatten utan el?

Många i den här tråden verkar tänka på krig och att det då inte blir lika akut eller att man får hjälp utifrån men tänk om det blir en katastrof som gör att stora system slås ut? Elnäten förstörs, internet är borta och samhället kollapsar.

Några dagar helt utan el skulle vi klara. Vi har inte alltid varmvatten vintertid pga. icke-fungerande panna.
 
Det här är ett ämne som kommer upp på tapeten regelbundet. Så jag kommer upprepa vad jag tidigare sagt. Det beror helt på varför samhället brakar samman. Är det 'ryssen kommer' så klarar sig helt klart de som bor på landet mycket bättre eftersom de är självförsörjande. Blir det däremot en eldstorm (cf Kalifornien) men på en nationell nivå då kommer landsortsborna att bli de första som går åt eftersom de har närmast till bränderna, längst att åka och ofta begränsade möjligheter - vägar - att ta sig fram.

Zombieapokalyps då skulle jag nog känna mig säkrare i stan där man kan slå sig samman flera och husen har fler våningar - naturligtvis beroende på hur mobila zombierna är. Det finns dessutom tillgång till livsmedelsaffärer på relativt nära avstånd liksom vapen av olika slag. Är man en familj så blir det dessutom betydligt svårare att försvara sitt hus och få tillgång till mat, vatten och värme. I staden har du betydligt bättre möjligheter att plundra och barrikadera.

Atombomb Vinter. Nja, återigen skulle jag nog föredra staden eftersom där finns djupare grävda källare - blåa linjen sägs till en del ha grävts så djupt för att fungera som boende vid ett kärnvapenkrig. Och återigen det är lättare att plundra affärer på både livsmedel, vatten, filtar osv. Däremot kommer det naturligtvis vara större konkurrens om resurserna.

Ny is ålder, dvs den som kommer på några dagar (a la Day After Tomorrow inte den vetenskapligt korrekta) så blir det landsbygden som klarar sig bäst eftersom de har tillgång till mat, värme och vatten även om de inte kommer att kunna gro grödor eller föda sina djur så de kommer förr eller senare behöva migrera söderut.

Som diabetiker behöver jag inte @Bison cyanidkapslar eftersom jag har tillgång till insulin och bara tar en rejäl överdos. Jag skulle inte heller överleva utan insulin.
 
Det här är ett ämne som kommer upp på tapeten regelbundet. Så jag kommer upprepa vad jag tidigare sagt. Det beror helt på varför samhället brakar samman. Är det 'ryssen kommer' så klarar sig helt klart de som bor på landet mycket bättre eftersom de är självförsörjande. Blir det däremot en eldstorm (cf Kalifornien) men på en nationell nivå då kommer landsortsborna att bli de första som går åt eftersom de har närmast till bränderna, längst att åka och ofta begränsade möjligheter - vägar - att ta sig fram.

Zombieapokalyps då skulle jag nog känna mig säkrare i stan där man kan slå sig samman flera och husen har fler våningar - naturligtvis beroende på hur mobila zombierna är. Det finns dessutom tillgång till livsmedelsaffärer på relativt nära avstånd liksom vapen av olika slag. Är man en familj så blir det dessutom betydligt svårare att försvara sitt hus och få tillgång till mat, vatten och värme. I staden har du betydligt bättre möjligheter att plundra och barrikadera.

Atombomb Vinter. Nja, återigen skulle jag nog föredra staden eftersom där finns djupare grävda källare - blåa linjen sägs till en del ha grävts så djupt för att fungera som boende vid ett kärnvapenkrig. Och återigen det är lättare att plundra affärer på både livsmedel, vatten, filtar osv. Däremot kommer det naturligtvis vara större konkurrens om resurserna.

Ny is ålder, dvs den som kommer på några dagar (a la Day After Tomorrow inte den vetenskapligt korrekta) så blir det landsbygden som klarar sig bäst eftersom de har tillgång till mat, värme och vatten även om de inte kommer att kunna gro grödor eller föda sina djur så de kommer förr eller senare behöva migrera söderut.

Som diabetiker behöver jag inte @Bison cyanidkapslar eftersom jag har tillgång till insulin och bara tar en rejäl överdos. Jag skulle inte heller överleva utan insulin.
Du tror inte att det lilla som finns i affärerna skulle ta slut på nolltid? Tänk alla sjukdomar som skulle florera i stan när vattnet inte fungerar och det är fullt med avföring överallt.
 
Du tror inte att det lilla som finns i affärerna skulle ta slut på nolltid? Tänk alla sjukdomar som skulle florera i stan när vattnet inte fungerar och det är fullt med avföring överallt.

Som sagt, mer resurser, men också mer människor att tävla mot. Men nej, så snart skulle det inte ta slut. Plus att rent krasst kommer det vara en hel del (som jag) som kommer stryka med direkt, vilket innebär mer resurser för färre människor.
 
Det är intressant att flera skriver att tråden "att de kommer att klara sig" men blir det total kris så spelar det inte någon roll vad du har. De som inte har kommer att stjäla från dig. Den som klarar sig bäst är krasst den som har tillgång till mest och bäst vapen.
 
Det är intressant att flera skriver att tråden "att de kommer att klara sig" men blir det total kris så spelar det inte någon roll vad du har. De som inte har kommer att stjäla från dig. Den som klarar sig bäst är krasst den som har tillgång till mest och bäst vapen.
Sant. Vapen är viktigt. Det ska man ha.
 
Det ska allt vara ett jäkla långt strömavbrott för att jag ska betrakta det som en "kris". Visst knölar det till matlagringen men solcellerna gör ju det enklare.

Jag tänker tom prepper i mina val av utbildning. Jag har tex två/tre bra yrkeskunskaper nu som alltid kommer behövas för vår arts överlevnad, på i princip alla platser det finns folk.

För mig känns total systemkolaps med noll infrastruktur lockande i jämförelse med högerextremt styre, tex...

Jag kommer till dig i händelse av kris, medför ev familj samt dårarna. För du är typ den enda jag känner jag faktiskt tror skulle kunna upprätthålla ett ”normalt” liv.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp