Inspirationstråd feminism!

[mandalaki]

Vart går gränsen då? En färg på håret avviker det från en färg på kläder, en färg på smink avviker det från en färg på skorna? Vart går gränsen? Är det bra eller dåligt att kommentera ett klädesplagg alls i och med att det formas av kroppen det sitter på, harmonierar med de färgtoner som människan har på sitt hår och hy, ögonfärg etc? På förskolor ska man ju inte kommentera positivt eller negativt om barnens kläder för att det ger en utseendefixering. Jag känner mig verkligen förvirrad i detta. Speciellt som jag själv uppskattar att få positiva kommentarer om min person, hellre än om min prestation faktiskt.

Du kan ju göra precis som du vill precis och känna precis som du vill. Men när man diskuterar detta från ett feministiskt perspektiv så är ”vad snygg du blev i håret” inte oproblematiskt. Dels för att man som kvinna förväntas uppmärksamma sådant, dels för att det bidrar till utseendefixering.

Förresten: jag är såpass gammal att jag MÅNGA gånger sett situationen ”Ser du inte att jag har klippt mig, vad tycker du?” ”Öh ... va, nej, jag lägger inte märke till sånt”. För äldre generationens män har det liksom varit en sport att veeeeeerkligen inte se sånt. Det verkar vara en väldigt könad grej.

 

[the_connemara]

@monster superintressant frågeställning! Jag är ju inte alls påläst psykologiskt sett och vet inte ens om det finns ett rätt eller fel? Reagerade mest på hur mitt eget förhållningssätt ändrats och hur jag påverkades av att inte alls bli kommenterad för utseendet (inkl hår, kläder osv). Detta helt innan jag ens börjat fundera över det här med komplimanger.

Håller med om prestation. På jobbet blir det lätt prestationskomplimanger (det är fokus i vårt jobb, vi producerar under vissa krav) men jag upplever att vi kompletterar det bra med att trycka på att folk inte ska stressa, kollar av att de har tagit rast ordentligt om de hunnit ovanligt långt osv.

För mig vill jag nog helst prata om hur det gått under dagen (det händer ofta saker som behöver överlämnas), hur det känts, kolla av att stressnivån är rimlig tex vid våra skiftöverlämningar. Inte har du hunnit detta o detta, varför är du sen/bra att du är tidig osv.

 

[monster1]

Alltså det är inte så att jag sitter på ngt allsvetande facit. Men om du inte vill riskera att bidra till kropps- eller utseendehets så är det säkrast att helt hålla sig borta från utseendekommentarer.
Annars kan ju en riktlinje vara att hålla sog borta från saker som kan kopplas till normer och ideal.
Jag gillar iofs inte prestationsfokus heller, men det är en annan fråga.

Jag tycker helt enkelt att det går jättebra att prata om helt andra saker. Det är ju inte så att det sociala spelet kraschar om man slutar prata utseende.

Du kan ju göra precis som du vill precis och känna precis som du vill. Men när man diskuterar detta från ett feministiskt perspektiv så är ”vad snygg du blev i håret” inte oproblematiskt. Dels för att man som kvinna förväntas uppmärksamma sådant, dels för att det bidrar till utseendefixering.

Förresten: jag är såpass gammal att jag MÅNGA gånger sett situationen ”Ser du inte att jag har klippt mig, vad tycker du?” ”Öh ... va, nej, jag lägger inte märke till sånt”. För äldre generationens män har det liksom varit en sport att veeeeeerkligen inte se sånt. Det verkar vara en väldigt könad grej.

Jag är uppväxt i en familj där man inte direkt kommenterade utseende mer än möjligen sitt eget. Jag fick aldrig höra att jag var söt eller så, de sågs också som lite fult att ägna tid åt sitt utseende. Jag har växt upp och känt mig ful helt enkelt. Jag har inte växt upp och känt att mitt utseendet inte spelar någon roll, därför har jag nog svårt att förstå hur det här ska fungera. Sen är det absolut inte så att jag inte kan konversera med människor utan att kommentera deras utseende och det är inte alls det jag menar. Det jag undrar är hur det ska hjälpa att tiga ihjäl/ignorera något när resten av samhället är så uppenbart har ett tyckande kring det. Är slutsatsen att vi egentligen inte alls ska säga "bra saker" om andra för risken att det ska påverka negativt? När ska vi säga bra saker och inte osv.

Jag tycker inte det här är självklart. Som sagt alla är ju vackra på sitt eget sätt, är det verkligen negativt att uppmärksamma det?

 

[the_connemara]

@monster1 jag tror jag mest känner att utseende och framförallt kvinnors bedöms och kommenteras i så stor utsträckning så även om det är positiva kommentarer så lastas de på det där berget av utseendefokus.

 

[the_connemara]

Appropå inspiration, var just o såg "En kvinna bland män" på bio. Jävligt inspirerande

 

[Raderad medlem 6459]

Appropå inspiration, var just o såg "En kvinna bland män" på bio. Jävligt inspirerande

Dokumentären om henne är tusen gånger bättre! Se den! RBG heter den .

 

[MiniLi]

Jag är uppväxt i en familj där man inte direkt kommenterade utseende mer än möjligen sitt eget. Jag fick aldrig höra att jag var söt eller så, de sågs också som lite fult att ägna tid åt sitt utseende. Jag har växt upp och känt mig ful helt enkelt. Jag har inte växt upp och känt att mitt utseendet inte spelar någon roll, därför har jag nog svårt att förstå hur det här ska fungera. Sen är det absolut inte så att jag inte kan konversera med människor utan att kommentera deras utseende och det är inte alls det jag menar. Det jag undrar är hur det ska hjälpa att tiga ihjäl/ignorera något när resten av samhället är så uppenbart har ett tyckande kring det. Är slutsatsen att vi egentligen inte alls ska säga "bra saker" om andra för risken att det ska påverka negativt? När ska vi säga bra saker och inte osv.

Jag tycker inte det här är självklart. Som sagt alla är ju vackra på sitt eget sätt, är det verkligen negativt att uppmärksamma det?

Hur menar du att man ignorerar eller tiger ihjäl?
Man gör ju något aktivt annorlunda. Vägrar delta i problematiska normer och kan sprida ringar på vattnet så att fler gör annorlunda.

Det handlar ju inte om att sluta säga bra saker. Har du fortfarande inte förstått att det handlar om att sluta bedöma och kommentera kroppar?
Kroppshets är ett jättestort problem. Varför är det så viktigt för dig att fortsätta bidra till destruktiva normer?

 

[the_connemara]

Dokumentären om henne är tusen gånger bättre! Se den! RBG heter den .

Tack för tips!! Ska leta, har ingen tv eller Netflix

 

[Petruska]

Du kan ju göra precis som du vill precis och känna precis som du vill. Men när man diskuterar detta från ett feministiskt perspektiv så är ”vad snygg du blev i håret” inte oproblematiskt. Dels för att man som kvinna förväntas uppmärksamma sådant, dels för att det bidrar till utseendefixering.

Förresten: jag är såpass gammal att jag MÅNGA gånger sett situationen ”Ser du inte att jag har klippt mig, vad tycker du?” ”Öh ... va, nej, jag lägger inte märke till sånt”. För äldre generationens män har det liksom varit en sport att veeeeeerkligen inte se sånt. Det verkar vara en väldigt könad grej.

Ja, jättekönad.

Jag är dock helt blind. Partner plus bögkompisar ser sådant.

 

[mandalaki]

Ja, jättekönad.

Jag är dock helt blind. Partner plus bögkompisar ser sådant.

Men hur gör du med de där på ditt jobb, de som förväntar sig kommentarer just för att du är kvinna? Om en av dem kommer med blått stubbat hår i morgon så är du ju inte blind. Säger du inget ändå, av princip?


(Jag noterade vid något tillfälle att du var lite annorlunda klippt än tidigare. Det var fint. Men inte fan vågade jag säga något )

 

[Petruska]

Men hur gör du med de där på ditt jobb, de som förväntar sig kommentarer just för att du är kvinna? Om en av dem kommer med blått stubbat hår i morgon så är du ju inte blind. Säger du inget ändå, av princip?


(Jag noterade vid något tillfälle att du var lite annorlunda klippt än tidigare. Det var fint. Men inte fan vågade jag säga något )

Av princip säger jag inget om utseende till kvinnor. Blått hår är ju inte normfeminint på säg en 55-årig akademiker, så då skulle jag kunna säga "Modigt!" eller nåt.

En av mina kollegor är också en typ bästis. När hon kom iförd rosa kängor häromdagen sa jag "ja, du behöver ju nya rosa saker ibland".

Hyfsat nära bekantas utseende kan jag kommentera nån gång. Tex hade en gemensam vän till oss en fin klippning en gång, då sa jag det.

Och idag har jag faktiskt skrivit nåt uppskattande om en kollegas nya profilbild på fb. Men det var för att bilden var bra och för att hon är utbränd. Jag tänkte att hon behövde komplimanger.

Men det är inte så ofta som en gång om året. Och aldrig till de som förväntar sig det på jobbet.

 

[monster1]

Hur menar du att man ignorerar eller tiger ihjäl?
Man gör ju något aktivt annorlunda. Vägrar delta i problematiska normer och kan sprida ringar på vattnet så att fler gör annorlunda.

Det handlar ju inte om att sluta säga bra saker. Har du fortfarande inte förstått att det handlar om att sluta bedöma och kommentera kroppar?
Kroppshets är ett jättestort problem. Varför är det så viktigt för dig att fortsätta bidra till destruktiva normer?

Jag har inte helt kopplat hur mitt försök att uppmuntra andra människor genom att säga att de är tex fina bidrar till destruktiva normer.

 

[Petruska]

När jag tänker på det så är det helt beroende av hur en person gestaltar sig, om jag tycker att vanliga komplimanger som "snyggt" är problematiska eller inte. Ju längre från heterofeminin normsnygghet, desto lättare att ge kvinnor komplimanger.

 

[mandalaki]

Av princip säger jag inget om utseende till kvinnor. Blått hår är ju inte normfeminint på säg en 55-årig akademiker, så då skulle jag kunna säga "Modigt!" eller nåt.

En av mina kollegor är också en typ bästis. När hon kom iförd rosa kängor häromdagen sa jag "ja, du behöver ju nya rosa saker ibland".

Hyfsat nära bekantas utseende kan jag kommentera nån gång. Tex hade en gemensam vän till oss en fin klippning en gång, då sa jag det.

Och idag har jag faktiskt skrivit nåt uppskattande om en kollegas nya profilbild på fb. Men det var för att bilden var bra och för att hon är utbränd. Jag tänkte att hon behövde komplimanger.

Men det är inte så ofta som en gång om året. Och aldrig till de som förväntar sig det på jobbet.

Ok, det låter rätt rimligt alltihop.

För mig är det svårare. Jag kör ju mer feminin stil än du så jag förväntas nog borde vilja ha och ge den sortens bekräftelse. Men det blir ju väldigt orättvist om jag får den men aldrig ger den själv.

 

[Petruska]

Ok, det låter rätt rimligt alltihop.

För mig är det svårare. Jag kör ju mer feminin stil än du så jag förväntas nog borde vilja ha och ge den sortens bekräftelse. Men det blir ju väldigt orättvist om jag får den men aldrig ger den själv.

Det funkar ju inte. I så fall blir du ju tvungen att säga nåt i stil med Tack, men kanske vore det bra om vi pratade lite mndre om utseende" eller nåt i den stilen.

Häromdagen tog en cool kvinnlig kollega körkort för motorsåg. Hon visade stolt bilder. Då jublade så klart även jag över hur cool hon såg ut när hon fällde stora granar.

 

[Hazel]

Ok, det låter rätt rimligt alltihop.

För mig är det svårare. Jag kör ju mer feminin stil än du så jag förväntas nog borde vilja ha och ge den sortens bekräftelse. Men det blir ju väldigt orättvist om jag får den men aldrig ger den själv.

Men tror du att dom hade känt så även om du hade ansträngt dig lite extra för att ge komplimanger om andra saker? alltså jag tänker att man generellt gillar att folk säger snälla saker om en. Och om jag haft en kollega som ofta sa till mig att jag va duktig eller rolig eller vad som helst (ärligt givetvis) så hade jag ju inte tänkt "meh hon sa ju aldrig att min tröja va fin"

 

[mandalaki]

Det funkar ju inte. I så fall blir du ju tvungen att säga nåt i stil med Tack, men kanske vore det bra om vi pratade lite mndre om utseende" eller nåt i den stilen.

Häromdagen tog en cool kvinnlig kollega körkort för motorsåg. Hon visade stolt bilder. Då jublade så klart även jag över hur cool hon såg ut när hon fällde stora granar.

Också bekymmersamt! Cool för att hon gör en manligt kodad grej?

(Skojade mest där)

Det vore bättre om vi pratade mindre om utseende skulle jag inte kunna säga. Det skulle kännas FÖR surt. Till ett barn hade jag nog kunnat sägs nåt liknande, kanske.

 

[mandalaki]

Men tror du att dom hade känt så även om du hade ansträngt dig lite extra för att ge komplimanger om andra saker? alltså jag tänker att man generellt gillar att folk säger snälla saker om en. Och om jag haft en kollega som ofta sa till mig att jag va duktig eller rolig eller vad som helst (ärligt givetvis) så hade jag ju inte tänkt "meh hon sa ju aldrig att min tröja va fin"

Det är ju faktiskt ingen dum idé. Jag ÄR redan generös med annan bekräftelse, är noga med att berömma kollegor som gjort ett bra jobb och försöker alltid ha något konkret exempel på vad jag gillade, men jag skulle ju kunna ösa på ännu mer. Då drunknar ju ”snygg klippning!” i mängden.

 

[Petruska]

j

Också belymmersamt! Cool för att hon gör en manligt kodad grej?

(Skojade mest där)

Det vore bättre om vi pratade mindre om utseende skulle jag inte kunna säga. Det skulle kännas FÖR surt. Till ett barn hade jag nog kunnat sägs nåt liknande, kanske.

Just hon är iofs cool vad hon än gör!

Men det ligger lite i coolhet att bryta ny mark, viket ju en kvinnlg aademiker gör med sitt motorsågskörkort.

 

[mandalaki]

j

Just hon är iofs cool vad hon än gör!

Men det ligger lite i coolhet att bryta ny mark, viket ju en kvinnlg aademiker gör med sitt motorsågskörkort.

Sant!