Jag är en tjatkärring :(

[beda]

och jag skulle verkligen vilja sluta!

Min hund är valpig och bufflig men när han väl koncentrerar sig är han riktigt rolig att jobba med. Han har säkert mycket mer kapacitet än jag tror, och en duktig förare hade nog kunnat göra jobbet mycket bättre än jag. Jag har ju självklart (som de flesta förstagångsägare?) gjort endel "fel" som jag fått rätta till, och skaffat mig enmassa egna åsikter samt hittat träningsmetoder som passa just MIG.

Mitt stora problem är dock att jag som sagt är TJATIG. Inte på så sätt att jag tjatar och tjatar hela tiden, utan jag är konsekvent (en av de saker jag är rätt nöjd med hos mig själv) men oftast lyssnar inte hunden på mig i normal samtalston. Jag måste höja rösten rejält för att han ska lyssna (en effekt av att jag varit tjatig FÖRUT?) när vi befinner oss på platser med mycket störning.

Det känns ibland som om Boris skulle behöva en rejäl klapp i baken (eller gummiklubba i skallen?) för att lyssna på mig. Eller att jag vrålar allt vad jag är värd med arg röst och förklarar att "Här är jag och nu lyssnar du på MIG!" .
Men jag vill såklart inte banka in vett i honom, utan jag vill att han ska lyssna för att han vill det.

EXEMPEL: Jag kommenderar "hit" men hunden sitter och tittar bort. Då säger jag "NEJ!" eller ryter högt "HMM%!!#/()=?`?!!!!" och när han reagerar med att titta på mig ropar jag återigen "HIT" med glad röst och DÅ kommer han.

Det fungerar alltid att ryta, även om störningen är stor kan jag få honom att lyda. Folk kan springa förbi med hundar, rulla förbi bollar och tjoa runt honom - hur mycket han än vill dit kan jag alltid avbryta honom.
Det jobbiga är detta "skrikande", jag vill kunna sänka rösten och ändå få respons.

Hur ska jag göra för att slippa höja rösten jämt och ständigt?
Jag vill verkligen inte vara en tjatkärring som gapar och skriker.

/ Tacksam för tips och råd!

PS. Tro nu inte att jag svär och skriker och är arg jämt Jag blir sällan ARG, har ett låååååång tålamod och använder endast rösten tillfälligt för att sedan berömma direkt. Min hund är bortskämd med kärlek och beröm för övrigt.

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Förtydligande: Kanske inte riktigt framgick... Men detta rytande är alltså något som jag får använda dagligen, mer eller mindre. Min hund är väl helt enkelt van vid att han inte behöver lyssna innan RYTET kommer. Det är helt och hållet MITT problem, jag har inte hittat något annat sätt att få respons.

Kanske blev en aning tjorvigt det här *skyller på att jag jobbat natt*

 

[Lebrozo]

Sv: Jag är en tjatkärring

Det bästa är kanske att inte enbart använda sig av rösten utan även i samband med att du verkligen blir arg ta i nackskinnet, det är ju rätt svårt att ha respekt för någon som BARA skriker...

 

[Milosari]

Sv: Jag är en tjatkärring

du använder väl klicker? gör en ny inklickning på platsen med mycket störningar och sänk svårighetsgraden i övningarna men öka samtidigt kraven på att du ska ge ETT kommando i samtalston, lyder han inte då så blir det inget beröm.

 

[scesar]

Sv: Jag är en tjatkärring

Du kanske redan provat det här, men på de kurser jag gått med min slyngla har de betonat att i början vid socialträning, eller situationer där du vill ha hundens uppmärksamhet trots annat kul, måste du först få hunden att söka din kontakt (utan att tjata)och då snabbt belöna. Dvs du står med hunden i kopplet och han/hon tittar intensivt på annan hund/fågel/snubbe, var helt tyst och så fort hunden rör huvudet åt ditt håll (vilket den gör för om du är helt tyst kommer den börja undra, till slut, kan ta ett tag i början..) - VAR ROLIG, skutta och inbjud till lek som belöning, alternativt ge godis, klicka med klicker. Sedan vidareutvecklar du det långsamt till att hunden inte bara ska rycka på huvudet åt ditt håll utan söka stadig ögonkontakt. Det ska vara viktigt att ha kontakt med dig för hunden för det lönar sig. Låt den söka din kontakt innan du låter den hälsa, få mat, få leksaken du lagt ut etc
Sedan i lägen där jag kräver omedelbar lydnad stampar jag fram mot min hund och muttrar argt, för att växla till snälla matte som lockar med godis o berömmer när hon genast kommer. Blir hon okontaktbar när hon är lös slänger jag kopplet mot nåogot som låter bredvid mig för att få en blick

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Jag är inte så mycket för att ta tag i nackskinnet. De gånger han VERKLIGEN behövt det har han fått sig ett koppel i baken eller nyp. Men det känns helt fel för mig att "bli fysisk" nu, jag är inte alls för det.

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Jag har faktiskt aldrig använt klickern när vi tränar med andra. Jag har trott att den skulle störa de andra klickertränade hundarna? Men det kanske inte spelar någon roll?

Imorgonkväll ska vi träffas, jag skulle kunna prova det. Har aldrig tänkt på det, faktiskt.
Skulle vara jätteskönt att slippa hojta högt jämt.

Bara att träna

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Hmm... jag tycker inte att det är i kontakten det brister, vi har hyfsat god ögonkontakt.*funderar*

Exempel: Jag lägger Boris "stanna kvar" och går iväg, han är superkoncentrerad på mig. När jag vänder mig om ligger han och ålar sig på marken efter en intressant doft och är på väg att krypa därifrån i slow-motion. Jag går tillbaka till honom men han bryr sig inte ens när jag tar tag i kopplet och DRAR (helt "döv") utan ålar sig på marken efter den där doftfläcken.
I det här läget MÅSTE jag ryta högt och när jag gjort det tittar han upp och fjäskar in sig hos mig.

Förstår du? Det går alltid att RYTA för att han ska koncentrera sig. Och det är det jag vill träna bort, för det är jobbigt att RYTA och RYTA jämt, det blir många gånger på ett träningsåpass...

 

[Marre.N]

Sv: Jag är en tjatkärring

Jag är lite nyfiken på vad din hund hade gjort om du hade gömt dig när han ligger och ålar på marken? Jag vet att min hade inte brytt sig för hon hittar mig alltid till slut (fröken-jag-har-en-jättebra-näsa) men vissa hundar blir osäkra och håller sen stenkoll på var matte eller husse tar vägen.

 

[Milosari]

Sv: Jag är en tjatkärring

har du och de andra en elektrisk superfräs-klicker så kanske du ska låta bli att klicka när andra inklickade hundar är i närheten, men annars ska det inte vara något större problem.

en annan sak som du kan prova (om du är lite modig) är att springa iväg och lattja med favoritleksaken för dig själv (tjoa mycket) när han inte lyssnar. lägg gärna till ett HA-HA á la snorungen i simpsons innan du springer iväg.

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Då kommer han och letar upp mig, när han luktat färdigt.

Jag förstår inte vad poängen med att gömma sig är? Att han bli mer uppmärksam på mig? *trög*

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Haha, nej här använder vi normala klickers Jag ska ta med den ikväll.

Jag ska försöka bli mer modig, för jag vet att det fungerar på min hund att vara rolig, han är väldigt lekfull och har nära till lek.
Men som jag sagt förut, jag är lite stel i andras (främmande människors) sällskap. Alltså inte jätteblyg, men jag drar mig för att rulla runt på marken och göra konstiga läten och sådant.
Men jag jobbar på det.

Jag blir bara så less när han blir sådär trögjobbad. Har lust att lyfta upp och skaka om honom (eller skjuta med ärtrör i rumpan) och läsa lusen av honom.

 

[Calazirya]

Sv: Jag är en tjatkärring

Undrar om det är Grand danois typen som slagit igenom, atlaz påminner mycket om din Boris...

Hoppas på att ChristinA kommer online snart igen så jag kan rådfråga henne, hon tävlar ju med sin GD och hon kanske har tips..

Eller Bebben

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Ja, faktiskt ser jag mest GD i honom. Nu har jag inte så jättestor erfarenhet av rasen, men i de jag har träffat (kanske 5-10 st) har jag sett massor med lika egenskaper. Tex det här med att luta sig mot benet på folk, lägga huvudet i knät (eller ännu hellre SITTA i knät ), valpigheten osv.
Boris är ju dock mycket mindre med sina 55-58 kg (har inte vägt honom på länge) och har kanske ett livligare sätt.

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Förresten, jag har tänkt på en sak idag. Hur skulle det vara om man provade träna lydnad utan att använda rösten? Bara använda kroppspråket? *spånar*
Bara en idé jag fick...

 

[Marre.N]

Sv: Jag är en tjatkärring

Ja du gömmer dig för att få hunden mer uppmärksam på dig. Är han godisglad? Du kan isåfall ta ett jättegott godis ställa dig framför hunden och kommendera "sitt". Sätter sig inte hunden så gå där ifrån och ta godiset med dig. Vänta ett tag och gå tillbaka eller när hunden tar kontakt med dig igen och kommendera sitt igen. Upprepa om han inte sätter sig på en gång. Visa honom att om han inte sammarbetar med dig så vill du inte jobba med honom. Detta fungerar ju forståss bara om hunden verkligen kan sitt. Jag gjorde på detta viset när jag ville träna upp en snabbare ligg med min gamla hund och han slänger sig ner nu.

 

[beda]

Sv: Jag är en tjatkärring

Tack för tipsen

Det som känns fel med att börja om med "matte är kul, matte har godis, komsi-komsi"-träning är att min hund KAN alla moment. Han KAN komma omedelbart när jag ropar och han VET vad sitt/ligg/stanna betyder.

Fast det är klart, all utveckling går väl tre steg fram och två tillbak... eller hur man nu säger.

 

[Tippan]

Sv: Jag är en tjatkärring

Jag tjattrar oavbrutet med mina hundar. Bla bla bla. Kom, nej, bla bla bla. Det är inte lätt att höra vad jag vill. Så jag får ta i med röst eller kanske vissling, handklapp etc om jag vill ha lite snabbare reaktion. Men sån är jag... Tränar vi lydnad är de (förhoppningsvis) så fokuserade så då fungerar det. Fast lullar vi ute i skogen och hundarna är lösa så säger jag nästan inget, så då lyssnar de bra när jag tänker efter. Men promenerar vi i koppel och jag går med båda två. Då är öronpropparna på Men som sagt, sån är jag och det tar jag, för jag kan inte göra om hela mig själv. Ska båda hundarna gå lösa efter mig så får jag lov att säga "här" till dem för att de ska hålla båda öronen öppna, annars nosar de bara iväg.