Jag är gravid

Bukefalos 30 år!

Det hände alltså. Till slut. Nu ligger jag här och har inte en susning om vad jag vill göra. Livrädd, velig och känslosam. Tankarna bara rusar. Ena stunden vill jag, andra vill jag inte, sen gråter jag och skrattar om vartannat. Jag vill inte ta nåt beslut, jag vill inte behöva välja.

Egentligen ska jag vara glad idag. Skrivit anställningsavtal och har en inkomst hela sommaren. Men jag är inte glad. Bara uppgiven och arg på mig själv. Jag vet hur barn blir till.

Innerst inne vill jag behålla det här barnet. Men jag vet inte :cry:
 

...och pappan?

Vad pappan vill och inte vill är något jag inte tänker ta upp här. Det här är mitt beslut.

Men jag kommer troligen inte behöva ta nåt beslut alls då jag började blöda idag. Är ganska lättad över det då jag innerst inne inte ville ha fler barn just nu. Om nåt år men inte nu

Igår var jag väldigt förvirrad och visste inte riktigt vad jag ville. Att sova på saken gjorde susen och nu är jag tänligen säker på att jag inte var redo, alls.
 
Tog ett nytt test i morse. Det var negativt. Slutat blöda också så det var snabbt avklarat.

Nu har jag tagit mitt första p-piller, det var nog ett år sen jag sist tog preventivmedel och då mådde jag riktigt dåligt så jag får se hur jag mår denna gång. Vill inte ha fler överraskningar.

Har dessutom vaknat på helt fel sida. Varit rätt sur och nära på totalt likgiltig hela dagen. Skönt att det snart är sovdags.
 

Liknande trådar

  • Livet och förändring
  • Stress av det, stress för det, stress över det...
  • Oplanerat gravid och krisar.
  • R
    Att förlora ett barn

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp