Jag fick ett alvarlig samtal med min chef, och jag blev ledsen.

[Tranan]

Hur gick samtalet till? På din beskrivning verkar det inte vidare strukturerat. Fick du exempel på i vilka situationer det gällde? Feedback är väldigt svårt att ge om man inte kan komplettera med exempel.
Har du och din chef pratat igenom vilka förväntningar som finns på dig i din roll? Jag hade bett om ett förtydligande samtal om du känner att det är oklart.

Ingen struktur alls! jag för anteckningar på allt.

 

[Mangust]

Ok, i så fall grattis. Min erfarenhet är att det sällan är särskilt strukturerat eftersom chefer på de flesta nivåer har blivit placerade på sin position på ett bananskal. Om man får någon feedback alls, i tid för att kunna påverka, så får man vara glad.

Jag körde på taktiken "anfall är bästa försvar" på min förra (inkompetenta) chef. Sa vad jag tyckte och sånt var ju otäckt. Vilket innebar att det enbart var fjäsk från chefen till mig hela tiden

 

[mnementh]

Jag körde på taktiken "anfall är bästa försvar" på min förra (inkompetenta) chef. Sa vad jag tyckte och sånt var ju otäckt. Vilket innebar att det enbart var fjäsk från chefen till mig hela tiden

Jo, lite så är det ju tyvärr.... Man får ju inte bara göra sig allt för obekväm under provanställningen.

Sen får man ju som "vanlig" anställd hjälpa sina nyanställda mellanchefer. Det kan verkligen vara en skit-positon att hamna på. Man får skyffla skit både uppifrån och nedifrån... Oftast finns det ju ett skäl till att positionen blev ledig...

 

[the_connemara]

Ingen struktur alls! jag för anteckningar på allt.

Så tycker jag absolut du själv ska förbereda vad du vill ha svar på och be chefen boka ett nytt möte, såhär kan du ju inte ha det! Känner väl igen mig.

 

[Kakis]

Ok, i så fall grattis. Min erfarenhet är att det sällan är särskilt strukturerat eftersom chefer på de flesta nivåer har blivit placerade på sin position på ett bananskal. Om man får någon feedback alls, i tid för att kunna påverka, så får man vara glad.

Som chef tycker jag det är skrämmande. Alla har rätt till en rättvis behandling. Jag har valt min arbetsgivare med omsorg och är tacksam för den feedbackkultur som drivs på alla nivåer. Det är inte längre jobbigt med feedback utan något som man talar om naturligt och ofta.

 

[the_connemara]

Jag körde på taktiken "anfall är bästa försvar" på min förra (inkompetenta) chef. Sa vad jag tyckte och sånt var ju otäckt. Vilket innebar att det enbart var fjäsk från chefen till mig hela tiden

Det funkar om man är tillräckligt kall, för mig funkar raka känslor bra för det är också läskigt (och ger inte lika mycket aggressivt "du borde nog byta jobb!" tillbaka)

 

[the_connemara]

Som chef tycker jag det är skrämmande. Alla har rätt till en rättvis behandling. Jag har valt min arbetsgivare med omsorg och är tacksam för den feedbackkultur som drivs på alla nivåer. Det är inte längre jobbigt med feedback utan något som man talar om naturligt och ofta.

Utifrån mitt arbetsliv. Jag är glad om inte min chef öppet snackar skit om mig bakom ryggen. Det är både lättande och jobbigt att läsa om andras erfarenheter på buke, och alltid lärorikt!

 

[Tranan]

Det funkar om man är tillräckligt kall, för mig funkar raka känslor bra för det är också läskigt (och ger inte lika mycket aggressivt "du borde nog byta jobb!" tillbaka)

Vill inte bli aggresiv, det är inte bra, tycker det inte hör hemma i jobb värden.

 

[mnementh]

Som chef tycker jag det är skrämmande. Alla har rätt till en rättvis behandling. Jag har valt min arbetsgivare med omsorg och är tacksam för den feedbackkultur som drivs på alla nivåer. Det är inte längre jobbigt med feedback utan något som man talar om naturligt och ofta.

Håller till fullo med. Jag börjar tyvärr vara senior på min arbetsplats, men vägrar att ta steget upp som chef. Den miljön är helt ohållbar på min arbetsplats och ger ingen löneförhöjning för min del. Då har jag hellre större frihet från ansvar så att jag kan pyssla med hästar och hundar.

 

[Ramona]

Problemet jag ser inte mig som en ledare. Jag ser mig inte som någon man ska följa.

Men måste du vara en ledare då? Kan du inte se dig själv som mer av en organisatör? Någon som ser till att allting fungerar?

 

[Renfis]

Jag blev inkallad till chefen idag.
han gav mig ganska allvarliga ord.
Han tyckte att jag skulle bli mer bestämd och inte vara så prestigelös.
Han var mycket nöjd med mina resultat men han vill att jag ska vara tuffare och styra hårdare.
Problemet jag ser inte mig som en ledare. Jag ser mig inte som någon man ska följa.
Tycker att just tanken att prestige är om möjligt mer skadlig än religion. då prestige är förutsättning för religion.
Suck, men om chefen ber om förändring, vad kan jag göra. förändra mig eller försvinna.
Allt kunde vara så mycket enklare.

Alltså, jag har varit "på golvet" mellanchef, lite högre chef och den som informellt tar befäl när det skitit sig och talar således utifrån mina egna erfarenheter.

Ser du inte dig själv som en ledare så ska du inte ha en chefsposition, varesig den är på taktisk, operativ eller strategisk nivå. Svårare än så är det inte. Det är inget fel på att inte klara av att vara chef eller ledare (vilket många gärna gör skillnad på, men som i den bästa av världar borde vara densamma).

Men vill du inte ta ansvar för underordnades och din egen prestation så ska du inte heller ha det ansvaret. Du skriver själv att du inte ser dig som någon man ska följa, om du själv tycker det, hur tror du då att någon annan ska tycka att du är värd att följa? Tycker du däremot själv att du och dina underordnade presterat bra eller över förväntan så är det läge att ifrågasätta din chef, så länge du kan leverera vettiga resultat så är du uppenbarligen på rätt plats. Gör du det inte, lämna facklan till någon annan.

Vill du ha inspiration i hur vettigt ledarskap fungerar så rekommenderar jag dig att läsa "När Balkan brann" av överste Ulf Henricsson. Jag läste den för inte så länge sen (efter att jag själv släppt arbetslivet för studentlivet förvisso). Den bästa chef jag haft modellerade efter att ha tjänstgjort under Henricsson i Bosnien sitt ledarskap efter honom och det ledarskapet i sin tur är något jag själv försökt anamma i min tidigare yrkesroll.

Kort sagt, en bra mellanchef (som fortfarande har kontakt med eller jobbar i driften) har i min värld koll på hur driften fungerar, jobbar i den och är lyhörd och hjälpsam mot underordnade. Att vara hård och peka med hela handen fungerar bra i temporära arbetsgrupper, men jobbar du ofta med samma människor så behöver du bygga upp ett långvarigt förtroende gentemot dina underordnade. Detta genom att visa att du vet vad du pysslar med och har respekt för sådana som kanske vet bättre än dig. Det är en jättesvår balansgång och det är inte helt lätt alla gånger, just därför är det inte heller konstigt att inte alla är skapta för det. Ledarskap och chefsskap tarvar både kunskap inom det aktuella området och verksamheten samt en social kompetens som skiljer sig från det vanliga vardagslivet.

 

[athena_arabians]

Alltså, jag har varit "på golvet" mellanchef, lite högre chef och den som informellt tar befäl när det skitit sig och talar således utifrån mina egna erfarenheter.

Ser du inte dig själv som en ledare så ska du inte ha en chefsposition, varesig den är på taktisk, operativ eller strategisk nivå. Svårare än så är det inte. Det är inget fel på att inte klara av att vara chef eller ledare (vilket många gärna gör skillnad på, men som i den bästa av världar borde vara densamma).

Men vill du inte ta ansvar för underordnades och din egen prestation så ska du inte heller ha det ansvaret. Du skriver själv att du inte ser dig som någon man ska följa, om du själv tycker det, hur tror du då att någon annan ska tycka att du är värd att följa? Tycker du däremot själv att du och dina underordnade presterat bra eller över förväntan så är det läge att ifrågasätta din chef, så länge du kan leverera vettiga resultat så är du uppenbarligen på rätt plats. Gör du det inte, lämna facklan till någon annan.

Vill du ha inspiration i hur vettigt ledarskap fungerar så rekommenderar jag dig att läsa "När Balkan brann" av överste Ulf Henricsson. Jag läste den för inte så länge sen (efter att jag själv släppt arbetslivet för studentlivet förvisso). Den bästa chef jag haft modellerade efter att ha tjänstgjort under Henricsson i Bosnien sitt ledarskap efter honom och det ledarskapet i sin tur är något jag själv försökt anamma i min tidigare yrkesroll.

Kort sagt, en bra mellanchef (som fortfarande har kontakt med eller jobbar i driften) har i min värld koll på hur driften fungerar, jobbar i den och är lyhörd och hjälpsam mot underordnade. Att vara hård och peka med hela handen fungerar bra i temporära arbetsgrupper, men jobbar du ofta med samma människor så behöver du bygga upp ett långvarigt förtroende gentemot dina underordnade. Detta genom att visa att du vet vad du pysslar med och har respekt för sådana som kanske vet bättre än dig. Det är en jättesvår balansgång och det är inte helt lätt alla gånger, just därför är det inte heller konstigt att inte alla är skapta för det. Ledarskap och chefsskap tarvar både kunskap inom det aktuella området och verksamheten samt en social kompetens som skiljer sig från det vanliga vardagslivet.

Lite OT men jag läste den boken när den kom ut och den är helt suverän (den lämnar inte min ägo). Jag hade gärna haft en chef med ett liknande ledarskap. En av mina förebilder som chef är som sagt en fd militär.

 

[Elektronen]

På våra avdelningsdagar när vi går igenom hur vi jobbar och gruppdynamiken kommer "att vi jobbar prestigelöst" upp som en positiv grej. Gäller alla från chefer till seniora och juniora konsulter.

Jag tolkar det som att du är ny chef? Kan nog vara svårt att gå in som bestämd och med prestige om medarbetarna inte är vana vid det.

 

[Rugge]

På vilket sätt vill han att du ska styra hårdare?
Handlar det om att du inte får fram budskapet till de "under " dig, samt att de inte uppnår de målen/kraven som ställs på dem?

Nu har jag inte chefstitel eller något, men i min yrkesroll så styr jag ändå drygt 35 personer varje dag. Det är min uppgift att till att de utför de uppdrag jag fördelar på dem.
Om de på någotvis inte vill utföra tilldelat uppdrag (bortsett från speciellt omständigheter) så kan de parkera och gå hem för dagen = ingen inkomst resten av dagen.
Jag har en väldigt rak och tydlig kommunikation med min kollegor, ja jag benämner dem som kollegor, för det är ju det vi är, även om jag styr över dem. De behöver aldrig vara rädda för att fråga om något är otydligt eller vill ha hjälp, de vet att de alltid kan vända sig till mig, utan att behöva bli klankade på eller att jag ska vara nedlåtande för att de inte förstått. Det ska kännas tryggt att vända sig till mig.

Detta är första gången för mig i en sådan position (började för 1 år sedan) och jag stormtrivs. Har fått en fantastiskt trevlig relation till kollegorna och resultaten har blivit där efter .

Det jag egentligen vill säga är att bara för att du ska vara hårdare, så innebär det inte att du är en sämre människa eller elak kollega.
Kanske du kan få gå någon ledarskaputvildning eller liknande. Om du inte redan gjort det förståss.
Om du överhuvudtaget inte vill sätta dig in i rollen som din chef förväntar dig att göra, så skulle jag nog talat om detta för denne, annars lär han nog förvänta sig en förändring, och du ständigt leva med pressen av att du måste förändra dig på ett sätt du inte är bekväm med

 

[Tranan]

På våra avdelningsdagar när vi går igenom hur vi jobbar och gruppdynamiken kommer "att vi jobbar prestigelöst" upp som en positiv grej. Gäller alla från chefer till seniora och juniora konsulter.

Jag tolkar det som att du är ny chef? Kan nog vara svårt att gå in som bestämd och med prestige om medarbetarna inte är vana vid det.

jag har jobbat 3 veckor i denna position

 

[tanten]

Jag vet inte, jag vill inte bli omänsklig eller elak. Jag tog jobbet för jag trodde det var en junior ställning. Jag vill bara jobba och ta det lugnt.
Sökte inte chefspositioner. Ioförsig sökte jag inte denna position alls, de gav mig jobbet, och jag tackade ja. det var efter jag skrv på kontraktet de bslutade höja upp mig till en ny position.

En bra chef är varken omänsklig eller elak!

Däremot frågar de flesta anställda efter tydlighet.
Jag har haft enhel massa chefer genom åren. Bra och dåliga.
De sämsta har varit otydliga och aldrig klarat att säga ja elelr nej om man frågar. Eller sagt något och ändrat sig när de ptatat med nästa person.

Det räcker LÅNGT att ha klara besked vid frågor - ett klart besked kan vara att jag inte vet och återkommer.

 

[mackan]

Men om du inte förstår vad jag skriver, så kanske du kan beskriva hur det fungerar?

Jag säger att OM du har en chef som diskuterar med kollegor ang andra kollegor vid kaffemaskinen så har du en totalt oprofessionell chef .

 

[Cattis_E]

Nu har jag bara träffat dig en gång IRL, för länge sedan, och inte är jag chef heller...
Jag har däremot en till viss mån arbetsledande position där jag ibland måste kräva saker av andra, men det är inte riktigt samma sak så ta mina gissningar med en nypa salt om det inte känns rätt. Kan vara så att jag är fel ute.

Jag får en känsla av att chefen kan ha menat att du ibland kanske utstrålar viss osäkerhet? Och kanske även att har svårt ta åt dig någon ära alls för något som fungerat, utan tycker du "inte gjort något av jobbet" trots att du faktiskt fördelat uppgifter eller något liknande?

Jag tror att som det redan sagts att det vore väldigt nyttigt med en ledarutbildning?

Har ni några möten med till exempel flera mellanchefer och din chef?
Tänker att som ny är man ju rätt försiktig då, kan de ha missuppfattat om du eventuellt mest vill lyssna och lära tills du är mer insatt som osäkerhet?

Jag tycker det låter som du behöver fråga chefen i vilken typ av situationer han upplevt det som han beskriver som negativt så att du kan utveckla ditt ledarskap i dem.

 

[Cattis_E]

Problemet jag ser inte mig som en ledare. Jag ser mig inte som någon man ska följa.

Följa och följa.
Nej, det gynnar inte de anställda att man pekar med hela handen.
Men det gynnar de anställda mycket om man sätter "ramar" som ger de anställda förutsättningar och stöd till att utföra sitt arbete på bästa sätt.
Även det är att leda...

Jag har ett väldigt fritt arbete där jag får ta mycket egna beslut eftersom vi ställs inför många olika situationer som inte går att förutse.
Det finns och skapas fortfarande ramar jag måste hålla mig inom gällande vissa situationer.
En del av dem må jag bli smått galen på, samt förstår inte meningen med, andra tycker jag är väldigt bra. Oavsett vad jag tycker om dem skapar de ju en struktur så att jag och mina kollegor arbetar med vissa nyckelpunkter på samma vis och framförallt att de blir gjorda.

Precis som säkerhetsföreskrifter skapar en struktur att röra sig inom så gör även uppsatta "ramar" det. Uppsatta ramar däremot handlar ju mer om att utnyttja resurser på rätt och kostnadseffektivt sätt medan föreskrifter säkerställer att det görs på säkert sätt.

 

[Tranan]

Fick ett ilsket mejl av en kollega med rena person angrep på mig. Tog upp det med min chef och fick klartecken att agera i den frågan. Er projekt phöer nu en ny projekt ledare för hen ifråga satte min min hadliskraft, min backgrud och min sexulitet.