Jag klarar inte mer

  • Dagbok
  • Trådstartare Trådstartare LiviaFilippa
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 5
  • Visningar Visningar 1 156

Bukefalos 30 år!

Jag HAR verkligen försökt så jävla mycket. Jag vet att vissa inte tror det och att det verkar som jag inte har försökt men jag lovar att jag HAR det. Jag har försökt med trauma terapin och skolan och att ha rutiner och fysio terapin och färdig hets träning och ALLT har jag försökt med så mycket jag orkar eller mer motför jag orkar. Men nu så orkar jag inte mera.
Utan dom sista dagarna känns som jag bara har blivit krossad och kniv huggen och av sliten och helt mosad. Och jag HAR försökt att göra bra saker och att ha en possitiv in ställning och allt sånt. Men det är ändå så jag inte ens orkar andas och jag orkar inte tänka och jag orkar orkar orkar inte finnas mer.
Jag har ju gjort allt och jag har försökt men allt blir ändå värre. Det bara går inte mera och det är ingen mening att bara fort sätta så blir det ÄNNU sämre även fast det känns o möjligt att det kan bli sämre motför nu.
Men jag kan inte vara med mer. Jag KAN INTE komma ännu längre ner det GÅR INTE. Hålet är för stort så det är o möjligt att komma upp igen denhär gången.
Jag är väl be segrad då och jag är en för lorare som ger upp. Men grattis till dom som vann då isåfall.
 

Fina, fina Emma :heart Vi som läser allting du skriver vet hur mycket du kämpar, OCH hur långt du kommit.

Minns du vi pratade om att det är lite som en klättervägg, när man tagit sig en bit upp och sedan ramlar ner så blir det enklare nästa gång för man vet hur man ska göra för att komma upp igen. Men jag vet det inte känns så just nu.

Kan du få ta en "timeout" bara och försöka pausa tankarna ett tag? Vila och återhämta dig så mycket det går? ❤
 
Fina, fina Emma :heart Vi som läser allting du skriver vet hur mycket du kämpar, OCH hur långt du kommit.

Minns du vi pratade om att det är lite som en klättervägg, när man tagit sig en bit upp och sedan ramlar ner så blir det enklare nästa gång för man vet hur man ska göra för att komma upp igen. Men jag vet det inte känns så just nu.

Kan du få ta en "timeout" bara och försöka pausa tankarna ett tag? Vila och återhämta dig så mycket det går? ❤
Kanske vissa av er som läser tycker så iallafall.
Och det känns tvärtom för mig att det blir svårare för varje gång och denhär gången så kommer jag inte kunna klättra upp igen.
Och det GÅR INTE att få som en timeout för tankarna är aldrig pausade. Detenda är att dö så dom blir tysta.
 
Åh hjärtat. ❤️‍🔥 Du kämpar så. Det förstår vi. I alla dina jobbiga stunder så är du långt bort men vi finns här.
 
En sak som jag undrar är varför man inte kan bara sluta finnas ifall man har gett upp. Jag bara tar upp plats och luft fast att jag har gett upp och jag tror inte att det kommer bli bättre. Inte ens M eller min hund valp eller nånting hjälper och jag är mera påbotten motför jag har varit på nästan ett år. Det borde vara mitt val att ge upp ifall jag har försökt så jävla mycket så jävla lång tid och ändå så är det lika hopp löst.
 

Liknande trådar

  • Vägskäl
  • Hur jag tog mig ur ångest långsiktigt
  • Livet och förändring
  • Nedstämd och inte hitta ut.

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Dejtingtråden 39
  • Valvaka!

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp