Jag ska inte skaffa hund.

Mineur

Trådstartare
Moderator
Jag ska inte skaffa hund.

Nej, det ska jag alltså inte. Nix, näpp, nein. Inte alls.

Men... Som förberedelse inför den dagen jag känner att det faktiskt är rätt att skaffa hund, vill jag gärna bolla lite rasvalsfunderingar med er. Sedan kan jag återgå till att drömma om Den Stora Dagen i några år till :D

Jag har aldrig haft en egen hund, men har mycket erfarenhet av att passa andras och har tagit varje chans jag fått att få hänga med hundar. Men jag kan alltså ingenting om hundträning utan är helt inställd på att behöva läsa in mig en massa på ämnet.

Jag bor i en lägenhet i storstad (dock marklägenhet med trädgård), jobbar heltid och känner inte att jag vill ta på mig något som kräver en massa aktivering eftersom jag är helt ny inför situationen och inte vet om/hur/vad jag kommer att vilja och hinna träna. Det sista jag vill ha är en ledsen, understimulerad hund! En vanlig dag lär innebära totalt ca 90 min promenader och lite lydnadsträning/annan mental stimulering hemma, men mer än så vågar jag inte utlova. Jag skulle gärna testa agility och rallylydnad, men det är inget jag vågar garantera att vi kommer att pyssla med regelbundet.

Jag är alltså ute efter en mycket enkel sällskapshund, rätt och slätt. Den får gärna vara social, tillgiven och tycka om främlingar eftersom den förmodligen kommer att spendera en del tid hos svärmor och/eller kompisar under dagarna. Den bör också kunna bo med en katt. Eftersom vi bor i lägenhet (och är lite ärrade efter att ha passat en oerhört skällig, understimulerad stackars dvärgpinscher) är vi även ute efter en tyst hund som inte skäller när det går folk i trapphuset och liknande. Jag förstår att detta handlar mycket om uppfostran, men det underlättar ju om utgångsläget är hyfsat liksom.

Jag har inga direkta önskemål vad gäller utseende och storlek, men en hund åt det mindre hållet (typ max 50-60 cm i mankhöjd) känns spontant mer lockande.

Jag har alltid haft siktet inställt på Bichon Havanais (alltså verkligen alltid, sedan jag var 10 år gammal och min bästa kompis hade en :D), som verkar vara en frisk och enkel ras som stämmer in på i princip alla mina önskemål. Jag har också fått för mig att de inte fäller särskilt mycket vilket är ett stort plus. Men jag vill ändå höra med er om det finns någon annan ras som skulle kunna tänkas passa, som jag inte tänkt på? Tibetansk terrier har jag ganska nyligen fått upp ögonen för och tänker att det kanske kunde passa? Cavalier King Charles vore också av intresse egentligen, men hälsoläget gör att de går bort.

Några tankar om det här?
 
Papillon! Underbart charmiga, pigga hundar, lättsamma och med på allt. Planerar för en sån när jag blivit för mycket tant för brukshundarna. :) Friska dessutom både till kropp och själ. Välj en uppfödare som gör BPH på sina avelsdjur och tycker det är viktigt med mentalitet.
 
Jag tänkte också direkt på bichon havanais, just för att den (förvisso enda) sådana jag lärt känna var den i särklass lättaste hund jag mött. Glad, trevlig och sällskaplig, men oerhört lätt. Verkligen den perfekta familjehunden/nybörjarhunden.

Tycker förövrigt det är klokt att du funderar nu, är ärlig mot dig själv med var du kan erbjuda osv. Jag önskar att fler gjorde så :) Precis som du märkt så är olyckliga, understimulerade hundar ofta skälliga, så bara det att du tar tid på dig att hitta rätt hund och sedan ger den ett trevligt hundliv kommer minska risken oerhört för att du ska sitta där med en väldigt skällig hund.
 
Tack hörni, skönt att höra att jag inte är helt fel ute i mina funderingar!

@linnsan Löwchen var jag lite nyfiken på, men jag avskräcktes av att SKK:s beskrivning av dem inleds med "Rasen är ingen soffliggare, utan vill gärna göra något varje dag". Jag har noll erfarenhet av att tyda SKK:s beskrivningar så jag vet inte om jag överdriver lite, men för mig ringer det lite varningsklockor där då det låter som en hund som kanske inte skulle vara särskilt nöjd med ett liv där det enda som händer några dagar i veckan är de vanliga promenaderna. Tänker att det inte direkt räknas som "göra något" i en hunds liv? :p Eller är det jag som överdriver?
 
Tänker även på tibetansk spaniel.

Verkar finnas lite olika typer, bodde några veckor ihop med två, en äldre väldigt lugn och snäll tik. Samt en yngre, slankare väldigt alert och rolig tik.
 
Tack hörni, skönt att höra att jag inte är helt fel ute i mina funderingar!

@linnsan Löwchen var jag lite nyfiken på, men jag avskräcktes av att SKK:s beskrivning av dem inleds med "Rasen är ingen soffliggare, utan vill gärna göra något varje dag". Jag har noll erfarenhet av SKK:s beskrivningar så jag vet inte om jag överdriver lite, men för mig ringer det lite varningsklockor där då det låter som en hund som kanske inte skulle vara särskilt nöjd med ett liv där det enda som händer några dagar i veckan är de vanliga promenaderna. Tänker att det inte direkt räknas som "göra något" i en hunds liv? :p Eller är det jag som överdriver?

Jag tror det faktiskt är väldigt få raser som är helt nöjda att ha absolut noll berikning.

Du nämner ju i trådstarten att du tänker träna lydnad och mental stimulering hemma, så med de premisserna borde vilken ras som helst från grupp 9 fungera (kanske med undantag av pudel och Kromfohrländer)

Sedan är ju alla hundar individer och du kan råka på att få en extra krävande eller inte helt rastypisk individ oavsett vilken ras du väljer.

Är aktiveringsbehovet väldigt viktigt för dig och din livsstil är det kanske en god idé att titta efter en vuxen hund och välja en individ som passar hellre än att fokusera på ras. :)

Och oavsett om du väljer valp eller vuxen, var noga med uppfödare occh välj någon som har bra koll på sina linjer och kan hjälpa dig hiitta en individ som passar.
 
Tack hörni, skönt att höra att jag inte är helt fel ute i mina funderingar!

@linnsan Löwchen var jag lite nyfiken på, men jag avskräcktes av att SKK:s beskrivning av dem inleds med "Rasen är ingen soffliggare, utan vill gärna göra något varje dag". Jag har noll erfarenhet av att tyda SKK:s beskrivningar så jag vet inte om jag överdriver lite, men för mig ringer det lite varningsklockor där då det låter som en hund som kanske inte skulle vara särskilt nöjd med ett liv där det enda som händer några dagar i veckan är de vanliga promenaderna. Tänker att det inte direkt räknas som "göra något" i en hunds liv? :p Eller är det jag som överdriver?

Dom är något piggare än en havanais. Men de är absolut en sällskapshund! De är lika nöjda över att få leka lite inomhus vissa dagar, leka med en kompis, hänga med till olika platser osv.

De kan absolut få lite busfnatt inne om det är flera vilodagar. Men de är så små så iaf jag upplever inte det som något problem :D

Det är inte en hund som man går 3 ggr med runt kvarteret och som sen sover och lunkar runt. De är pigga små hundar. Men normala långpromenader, att få springa lösa och att hänga med i vardagen funkar alldeles utmärkt :)
 
Är uppvuxen med Bichon Havanais och det som de de andra skriver, en okomplicerad och sällskaplig ras. Lättlärda och familjära.
Dock är det en hel del pälsvård, kamning av hela hunden minst en gång i veckan. Vid slaskväder är det dusch av ben och mage som gäller. Vid plusgrader fastar otroligt mycket snö. I skogen får man halva skogen med sig hem :angel: Det finns en anledning till att jag aldrig haft långhåriga hundar i mitt vuxna liv:D

Men det finns såklart lösningar på det mesta. Vi skottade gångar i snön i trädgården. Mamma sydde även helkroppsoveraller som de hade på sig i skogen, vid slask och regn.
 
Är uppvuxen med Bichon Havanais och det som de de andra skriver, en okomplicerad och sällskaplig ras. Lättlärda och familjära.
Dock är det en hel del pälsvård, kamning av hela hunden minst en gång i veckan. Vid slaskväder är det dusch av ben och mage som gäller. Vid plusgrader fastar otroligt mycket snö. I skogen får man halva skogen med sig hem :angel: Det finns en anledning till att jag aldrig haft långhåriga hundar i mitt vuxna liv:D

Men det finns såklart lösningar på det mesta. Vi skottade gångar i snön i trädgården. Mamma sydde även helkroppsoveraller som de hade på sig i skogen, vid slask och regn.

Eller så klipper man ner hunden med 10-12 veckors mellanrum och slipper allt sånt :D
 
Jag tror det faktiskt är väldigt få raser som är helt nöjda att ha absolut noll berikning.

Du nämner ju i trådstarten att du tänker träna lydnad och mental stimulering hemma, så med de premisserna borde vilken ras som helst från grupp 9 fungera (kanske med undantag av pudel och Kromfohrländer)

Sedan är ju alla hundar individer och du kan råka på att få en extra krävande eller inte helt rastypisk individ oavsett vilken ras du väljer.

Är aktiveringsbehovet väldigt viktigt för dig och din livsstil är det kanske en god idé att titta efter en vuxen hund och välja en individ som passar hellre än att fokusera på ras. :)

Och oavsett om du väljer valp eller vuxen, var noga med uppfödare occh välj någon som har bra koll på sina linjer och kan hjälpa dig hiitta en individ som passar.
Nä, det har du ju rätt i. Egentligen tror jag att det mest bara är jag som är lite nervös och osäker och därmed underdriver en del när jag tänker på vilken aktivering jag kan erbjuda. Jag föreställer mig nog lite ett "worst case scenario" som en ren försvarsmekanism, men när jag tänker efter lite mer rationellt inser jag ju att det inte lär bli några problem alls att hålla en grupp 9-hund tillräckligt stimulerad. Det är väldigt många delar av mitt liv & min livsstil som talar för att det skulle vara fullt möjligt :)
Dom är något piggare än en havanais. Men de är absolut en sällskapshund! De är lika nöjda över att få leka lite inomhus vissa dagar, leka med en kompis, hänga med till olika platser osv.

De kan absolut få lite busfnatt inne om det är flera vilodagar. Men de är så små så iaf jag upplever inte det som något problem :D

Det är inte en hund som man går 3 ggr med runt kvarteret och som sen sover och lunkar runt. De är pigga små hundar. Men normala långpromenader, att få springa lösa och att hänga med i vardagen funkar alldeles utmärkt :)
Tack, då låter det genast mer rimligt! :)

Är uppvuxen med Bichon Havanais och det som de de andra skriver, en okomplicerad och sällskaplig ras. Lättlärda och familjära.
Dock är det en hel del pälsvård, kamning av hela hunden minst en gång i veckan. Vid slaskväder är det dusch av ben och mage som gäller. Vid plusgrader fastar otroligt mycket snö. I skogen får man halva skogen med sig hem :angel: Det finns en anledning till att jag aldrig haft långhåriga hundar i mitt vuxna liv:D

Men det finns såklart lösningar på det mesta. Vi skottade gångar i snön i trädgården. Mamma sydde även helkroppsoveraller som de hade på sig i skogen, vid slask och regn.
Just snö, slask och skog lär inte vara något återkommande problem i vårt liv, men däremot regnar det ju en hel del... Vi får lära den att acceptera duschen tidigt! ;) De Havanais jag stött på har dock varit nerklippta nästan allihop, så att pälsen är mer "nallebjörn" än riktigt långhårig. Ska man inte ställa ut eller så borde ju inte det vara några problem, eller? Men det kanske det suckas & muttras över bland de riktiga Havanais-fantasterna? :angel:
 
@linnsan @Mineur
Uppvuxen med en utställare till mamma och hon har alltid förespråkat att pälsen inte ska klippas. Endast runt tassarna.
Visst KAN man klippa pälsen men då finns det ju liknande raser med kortare päls. :)
Om man klipper en Havanais kommer de aldrig mer få tillbaka kvalitén på pälsen.
 
@linnsan @Mineur
Uppvuxen med en utställare till mamma och hon har alltid förespråkat att pälsen inte ska klippas. Endast runt tassarna.
Visst KAN man klippa pälsen men då finns det ju liknande raser med kortare päls. :)
Om man klipper en Havanais kommer de aldrig mer få tillbaka kvalitén på pälsen.

Mja alltså. Vill man ha en hund som inte fäller så får man ju antingen klippa eller borsta hunden.

Är det verkligen säkert? Eftersom att deras päls växer hela tiden och är mer som hår så har jag så svårt att tro att pälsen förstörs av att klippas?

Min löwchens päls ändrades inte av klippning. Och har aldrig hört om det i den rasen heller. Bara att man fick vänta länge på att pälsen växer ut igen om man vill ställa ut senare.
 
Mja alltså. Vill man ha en hund som inte fäller så får man ju antingen klippa eller borsta hunden.

Är det verkligen säkert? Eftersom att deras päls växer hela tiden och är mer som hår så har jag så svårt att tro att pälsen förstörs av att klippas?

Min löwchens päls ändrades inte av klippning. Och har aldrig hört om det i den rasen heller. Bara att man fick vänta länge på att pälsen växer ut igen om man vill ställa ut senare.
Min mamma rådfrågade flera uppfödare om klippning av pälsen pga en skada hos en av hundarna. Men alla svarade likadant, att pälsen aldrig blir sig lik. Pälsen blir sprödare och tappar kvalitén.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hur har ni har tvåhundsägare vars partner inte delar hundintresset "fått igenom" skaffandet av en andra hund? Jag skulle så gärna ha en...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
5 589
Senast: LaMagia
·
Övr. Hund Hejsan! Jag och min kille är otroligt sugna på en hund. Han vill ha nu-nu-nu medan det är jag som bromsar eftersom jag såklart vill att...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 438
Senast: hollypolly
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
1 566
Senast: Acto
·
Övr. Hund Jag har gått och blivit sjuk, tror jag. Har fått bland annat utmattningssyndrom och dom har hittat nånting avvikande i min hjärna. Under...
Svar
13
· Visningar
1 738
Senast: Guldaskig
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp