Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

[lillamyggan]

Men hon bara vägrar somna. Just nu har min man tagit över eftersom jag trodde jag skulle bli galen.

Hon brukar somna på max 10 min vad har hänt?????

Hur är det med era småskruttor, somnar de snällt på kvällen?
Hur lär man dem att somna själva, eller är det något som bara kommer med tiden?

 

[Snurrfian]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Jag vet inte hur gamal din är men det kan vara tillväxt perioder, övergångsfaser, tänder som kommer eller någon sjukdom på gång som stör insomningen.

Mina har inte lärt sig att somna själva helt än, men numera kan vi sitta i rummet/hallen utanför sovrummet och sjunga så att de somnar, de är 2,5 år och 5,5 år. Men det jag tror är den bästa grunden för att få dem att somna själva och lugnt och snabbt är fasta rutiner så det vet vad som är på gång och hinner gå ner i varv. Vi har inte arbeta särskilt hårt med att de ska kunna somna helt själva heller, de har oftast somna på runt 10 min ialla fall.

Förutom vid de tillfällen som jag skrev om i början och när rutinerna har ändrats av någon andledning...

 

[Pia]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Hur lär man dem att somna själva, eller är det något som bara kommer med tiden?

Det är väl snarare så att många lär dem somna med sällskap, varför har jag aldrig förstått.
Sedan inser dom att det var dumt och får då lära in en ny vana.

En barnpsykolog som jag inte minns namnet på nu sa en gång att ett barn som somnar ensamt är tryggt när det vaknar ensamt också. Men ett barn som somnar med sällskap känner en otrygghet när det vaknar och sällskapet inte är där. Logiskt tycker jag.

 

[havreflinga]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Hur lär man dem att somna själva, eller är det något som bara kommer med tiden?

Hos oss bara kom det! En kväll några månader innan sonen skulle fylla två sa han att han ville somna i sin spjälsäng i vårt sovrum. Innan hade han alltid somnat i en resesäng i vardagsrummet, och sen bar vi upp honom när den första av oss gick och la sig.

 

[vippan]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Hon är nog inne i ett utvecklingssprång nu , vet i och för sig inte hur gamal hon är men vid dessa språng brukar barnet ha en liten "tillbakagång" för att sedan ta ett större utveklingssteg framåt
(Och se det inte som ett steg tillbaka utan se det som att snart kommer det att hända något bra!)

 

[Tonx]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Det är väl snarare så att många lär dem somna med sällskap, varför har jag aldrig förstått.
Sedan inser dom att det var dumt och får då lära in en ny vana.

En barnpsykolog som jag inte minns namnet på nu sa en gång att ett barn som somnar ensamt är tryggt när det vaknar ensamt också. Men ett barn som somnar med sällskap känner en otrygghet när det vaknar och sällskapet inte är där. Logiskt tycker jag.

Det är väl rätt logiskt.
För det första vill många nyfödda absolut inte ligga ensamma och skriker halsen av sig om de tvingas till det, för det andra så är samsovning en väldigt naturlig sak som många föredrar, speciellt i början då det underlättar amning och anknytning.

:-)

 

[squirlett]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Jason började somna själv när han var 3 månader.
Och det har fortgått, men som tidigare sagt så har insomningen "störts" av olika utvecklingsfaser.

 

[Björk]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Efter evigheters rumpbuffande (så kändes det i alla fall) och liggande bredvid sonen i uppåt 1,5 timme varje kväll provade jag helt sonika vid dryga 3 månader att bara lägga honom i egna sängen, natta (sjunger två korta visor, buffar lite och pussar godnatt) och sen gå ut ur rummet. Vi går in när/om han blir ledsen, men inte om han bara "muttrar" eller "pratar". Då lugnar vi honom (oftast räcker det att ge nappen o lägga handen/händerna på honom en stund. Ibland måste man ner med huvudet "kind mot kind" och ibland (mycket sällan) får vi plocka upp honom en stund) och går sen ut igen.

Nu har vi gjort så i ungefär 2 månader och det funkar prima! Ungefär 90% av gångerna får man gå tillbaka max 1-4 gånger och bekräfta att vi finns där. 5% av gångerna somnar han direkt och 5% av gångerna får man ta upp honom och trösta och eventuellt ibland låta honom somna bredvid en själv eller på mammas/pappas mage istället.

Jag är faktiskt fortfarande smått chockad att det funkat så enkelt och smärtfritt.

På nätterna vaknar han ibland till och vill ha nappen och annars bara för nattmål (nu bara ett per natt sedan någon vecka tillbaka) - då lägger jag inte alltid tillbaka honom i spjälsängen utan då somnar han bredvid mig. Så; ungefär 2/3 sover han själv och 1/3 bredvid mig.

 

[CosmicQueen]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Min son är bara 6½ månad ännu men märker redan att det där med insomnandet på kvällen, hur lätt det går, är något som går i perioder. Han har alltid somnat lätt på kvällen, har bara varit att lägga honom så har han sovit i princip.

Men nu har han haft en period då han kan ligga och skrika (inte hela tiden, men till & från) uppemot 1 timme innan han somnar. Det höll säkert på i ett par veckor innan det nu äntligen har blivit bättre. Nu somnar han oftast själv igen, ibland kan det ta uppemot 10-15 minuter.

Vi lägger honom bara i sängen, ger nappen, nattar, startar mobilen som spelar, släcker ner, stänger & går ut från rummet. Vi har vardagsrummet i rummet brevid och hör honom direkt. Går bara in om han gallskriker, då har han tappat nappen, så då ger vi honom den.

Har provat att sitta där inne, men då är det som att han blir pigg & busig ist och det tar bara längre tid för honom att somna. Då fungerar det bättre om han får vara själv, även om han kan skrika lite ibland.

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Saga är 6 månader och 3 dagar idag. Vi har också lite problem med nattningen ibland. Men inte så ofta. Ibland kan det dock hålla i sig ett par timmar, även om hon sover så skriker hon och är allmänt orolig. Detta är främst när vi vart iväg mycket på dagen och hon fått massa nya intryck. De dagarna kan man inte lägga henne i sin säng utan måste gå runt och vagga henne. Hon skriker och "slåss". Likaså är det om man lägger sig med henne intill sig, då blir hon hysterisk och ingenting fungerar som det skall för henne. Väldigt jobbigt.

Men oftast somnar hon själv i sin säng. klockan 20.00 senast ligger hon i sängen med napp och snuttar. Hon har gosedjur i sängen som hon brukar leka med och vi hittar henne oftast uppe i ett hörn när vi går in och kollar henne om hon somnat. Är det helt tyst rätt fort vet vi att hon gör något "bus".

På nätterna har hon börjat vakna det sista, det räcker oftast att ge nappen till henne så somnar hon om, men ibland är det mat eller lek som gäller och sen får man ett h-vete när hon skall somna om igen, speciellt om hon haft någon dröm.

Hon är ju inget stressat barn utan är jätteglad och skrattar oftast. Det är bara på kvällarna som hon inte riktigt vill somna, hon vill helst vara med oss och mysa i soffan. För det fungerar i alla lägen, men jag vill inte att hon somnar framför TVn så det är väldigt sällan jag tar till den metoden, bara när jag är desperat efter lite tystnad.

 

[lillamyggan]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Hon är nog inne i ett utvecklingssprång nu , vet i och för sig inte hur gamal hon är men vid dessa språng brukar barnet ha en liten "tillbakagång" för att sedan ta ett större utveklingssteg framåt
(Och se det inte som ett steg tillbaka utan se det som att snart kommer det att hända något bra!)

Du hade helt rätt! Efter att ha varit krånglig några veckor med att somna så har hon de senaste dagarna somnat lätt igen. PLUS att hon har börjat sova hela nätterna!!!! Jippie!!! (Ska väl lägga till att hon är 6½ mån.)

 

[CosmicQueen]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Detta är främst när vi vart iväg mycket på dagen och hon fått massa nya intryck.

Tänk så olika det är... Emil sover aldrig så bra som när vi varit ute och åkt, hälsat på folk, varit på stan eller vad det nu må vara på dagen. Då däckar han direkt på kvällen. Om vi bara varit hemma så kan han vara kinkigare att få & sova. Har märkt ett litet samband där. Ant för att han sover mer dagtid då vi bara är hemma än då vi är ute & åker + att det säkert blir lite tråkigt att vara bara hemma, det händer inte så mkt.

 

[Sunshine]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Mina somnar sjalva, i sina spjalsangar, varje kvall utan problem. Ibland ligger de vakna och tittar en stund, eller tjattrar lite for sig sjalva, men vi har aldrig skrik eller grat eller ens missnoje.
De ar 14 veckor nu, och har varit sahar sedan de var 2-3 veckor gamla. Men sa har vi aldrig samsovit heller...

 

[Aningsfull]

Sv: Jaha nu har vi försökt natta snuttan i 1,5 h

Ailie har somnat själv sen hon var nyfödd. På kvällen får hon ligga vid bröstet tills hon ätit sig mätt, oftast sitter vi och kollar tv under tiden. Sen bär jag bara in henne i sovrummet och lägger ner henne i spjälsängen, säger godnatt och släcker lampan. Sen sover hon inom några minuter.
Nu har hon dessutom börjat sova nästan hela nätter. Hon brukar vakna en gång mellan 6-8 och vill äta. Men hon äter bara i typ 10 min sen somnar hon om och sover till 10 ungefär.