Precis som @cassiopeja skriver så förekommer det (ganska frekvent) situationer som kräver att man inte kräks för minsta lilla. Kistor läggs på de flesta ställen i lager, en på 2 meter och en på 1,60 meter. Det är inte helt ovanligt att man kommer ned i kistan under om de som grävde den gamla graven fuskade eller var lata med djupet (grävde t.ex. 1,80m istället för 2m) och när man då står där nere och marken är mjuk och lerig kan man känna att det är mer än bara jord man står på. Beroende på när gravsättningen ska äga rum är det inte ovanligt att vi gräver graven dagen innan och sen får hålet stå med ett lock på över natten. Är marken mjuk och våt är det mer regel än undantag att det står upp emot 30 cm vatten i graven påföljande morgon som vi får pumpa upp. Är marken mjuk samlas det mängder med vatten i kistorna som ligger underst och när man sedan gräver ovanför kommer vattnet upp. På fackspråk kallas detta för likvatten och innehåller, som det låter, inte bara vatten utan kroppsvätskor och andra kroppsliga avsöndringar från innehållet i kistan som ligger under. Det kan bitvis lukta rätt rejält så man får inte vara känslig för dofter.EXTREMT OT (förlåt!) men jag blev så himla nyfiken. Varför får man inte vara klen i psyket eller äckelmagad för att jobba med gravgrävande? Tänker du för att man kommer i kontakt med diverse rester från tidigare begravda, eller är det något som jag inte tänker på?
Hanterar man de avlidna på ett sätt som gör det "äckligt"? Fast det har jag iofs svårt att tänka mig, det handlar väl för det mesta om kistor eller urnor, och de är ju inte äckliga.
Är det äckliga lukter någonstans ifrån? Fast kan inte komma på varifrån de skulle komma isåfall...
Jag är alltså genuint nyfiken, jobba på kyrkogård är ett jobb jag själv är lite nyfiken på så det är därför jag undrar
I inlägget jag svarade på skrev hon själv VC.
OK, jag som missat!
Det är förmodligen lika besvärligt som att baka tårtor och sälja. Jag undersökte det lite vid något tillfälle, men gav upp tanken när jag insåg hur dyrt och krångligt det skulle bli.
Jag tvivlar på att det finns här ute på vischan. Närmaste storstad är en timme bort.
Jo du kan använda huvudet. Det ser jag i varje inlägg du skriver här. Det du inte kan göra är att använda huvudet på det sätt du för tillfället gör i jobbet. I det jobb du har nu så sliter du på en liten liten del av hjärnan hela tiden. Den delen får aldrig vila och nu har den sagt ifrån. Jag hade det likadant på mitt förra jobb och jag mådde pyton. När jag sa upp mig därifrån så ville jag ha något enkelt jobb som kassan på Ica eller liknande. Det blev inte så utan nu jobbar jag inom samma sektor som förut men mer varierat och jag tycker det är roligt att vara på jobbet. Den ena dagen är inte den andra lik så jag får använda olika delar av hjärnan, ibland även den delen som jag tröttade ut på förra jobbet och trot eller ej men det går bra även det.
Jösses så fördomsfullt.
Japp och underhållande
Jösses så fördomsfullt.
"Oanvänd politikerhjärna säljes, levereras i pappskalle."
Ett av de mer krävande jobb jag har haft var stalljobb. Mängder av tunga arbetsuppgifter, stressigt, mycket ansvar, mycket problemlösning, mycket socialt dribblande med hästägare, mycket hantering av havltonsklumpar med egen vilja och flyktreflexer...
