Lupino
Trådstartare
Hur ska man jobba med sig själv när man lätt blir avundsjuk?
Jag lever ett tämligen privilegierat liv så borde vara tacksam. Men vi har en del personer i bekantskapskretsen som lever ett synnerligen priviligierat liv. De köper/gör precis vad de önskar och ger sina barn möjligheter som vi inte kan matcha alls. Nu pratar vi i stort sett gräddan av Sverige och vi har alltså det synnerligen gott ställt själva, men i jämförelse...
Jag växte upp under väldigt enkla förhållanden där mycket avundsjuka frodades bland ”alla”. Vet inte om det har präglat mig?
Jag kan inte alls glädjas åt andras framgång, utan blir skadeglad när de som (till synes) fullständigt bara surfar genom livet ibland möter något misslyckande.
Jag tycker själv att avundsjuka och skadeglädje är en fula egenskaper och inser också att världen ser ut som den gör och den enda som kan ändra sig är jag. Men hur gör man?
Jag lever ett tämligen privilegierat liv så borde vara tacksam. Men vi har en del personer i bekantskapskretsen som lever ett synnerligen priviligierat liv. De köper/gör precis vad de önskar och ger sina barn möjligheter som vi inte kan matcha alls. Nu pratar vi i stort sett gräddan av Sverige och vi har alltså det synnerligen gott ställt själva, men i jämförelse...
Jag växte upp under väldigt enkla förhållanden där mycket avundsjuka frodades bland ”alla”. Vet inte om det har präglat mig?
Jag kan inte alls glädjas åt andras framgång, utan blir skadeglad när de som (till synes) fullständigt bara surfar genom livet ibland möter något misslyckande.
Jag tycker själv att avundsjuka och skadeglädje är en fula egenskaper och inser också att världen ser ut som den gör och den enda som kan ändra sig är jag. Men hur gör man?