Kattsnack #7

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kära nån så sött!

Jag har tänkt mycket på dig och Millie - fick ni nånsin klarhet vad hon led av (du kan PM:a om du inte vill svara så alla ser - eller så behöver du inte svara alls)

Tack. Nej det fick vi inte. Det var delvis därför vi fick ge upp. Vi rådgjorde med tre kliniker plus min kompisvet och hemmavet men ingen hade några mer förslag på tester eller åtgärder.
Skoven kom allt tätare och sista gången var det bara att inse att det inte var ok att dra det längre.
 
Intressant med Megara, hon är inte alls lika soldyrkande som Nikita eller orientaler i allmänhet brukar vara. Hon sover gärna i skuggan på soffan eller under soffan med en tass eller ben i solen. När det var som varmast idag hittade jag henne på golvet i badrummet utsträckt.
 
Omedelbart bakslag när medicinen pausas i några dagar. Hon har bara missat en kortisondos (och fick alltså 5mg i fredags) samt 5 dagar Atopica.

IMG_20200614_160912.jpg
 
Älskade lilla katt! :love:
När jag kommer för att sätta mig i fåtöljen på balkongen så säger Älva knorr knorr, sträcker ut hela sig och blottar magen samtidigt som hon kollar på mig med mjuka, halvöppna ögon. Älsklingen! :heartheart:heart
 
Är det någon annan katt som ser ut som om den blir skjuten när den får sele på sig och tar sitt första steg?

Vi har tränat Otto att ha sele och jag tror vi har skrattat oss harmynta - vi testade säkert20 gånger att ställa honom på benen. Jag lekte med den roligaste vippan - men samma resultat varje gång

Luna blev alltid vad jag kallade för en "räka" varje gång hon fick selen på sig. Hon blev aldrig "skjuten" som Otto, utan föll ihop redan under tiden jag tog på selen. Sedan låg hon där, i räkposition, som om all kraft gått ur henne. Detta gick alltid över när vi väl var utomhus. :D
 
Är det någon annan katt som ser ut som om den blir skjuten när den får sele på sig och tar sitt första steg?

Vi har tränat Otto att ha sele och jag tror vi har skrattat oss harmynta - vi testade säkert20 gånger att ställa honom på benen. Jag lekte med den roligaste vippan - men samma resultat varje gång

Ping blev sådär i början men om man busade riktigt ordentligt så ”glömde hon bort” att hon hade selen på sig. Hon ogillar den fortfarande men det går bättre👍
 
Citrine gick runt och sa "Mjäää" innan. Vet ej varför, hon har mat men det lät som att hon höll på att gå sönder 🙄
 
Hur lång tid har det tagit för er att återgå till att vara någorlunda ok efter att ni förlorat en katt?
Millie har varit borta i 4 månader och jag håller på att gå sönder av sorg.
Det kommer såklart aldrig gå över men jag kan inte andas.
 
Hur lång tid har det tagit för er att återgå till att vara någorlunda ok efter att ni förlorat en katt?
Millie har varit borta i 4 månader och jag håller på att gå sönder av sorg.
Det kommer såklart aldrig gå över men jag kan inte andas.
Du har inte funderat på att gå till en psykolog och få professionell hjälp?
Det är oerhört svårt att ge råd/hjälpa anonymt över Internet.
 
Hur lång tid har det tagit för er att återgå till att vara någorlunda ok efter att ni förlorat en katt?
Millie har varit borta i 4 månader och jag håller på att gå sönder av sorg.
Det kommer såklart aldrig gå över men jag kan inte andas.

Jag har inte upplevt sorg på nivån kan inte andas mer än kort period. Däremot har jag varit påverkad av sorg under längre period när jag förlorat vissa djur. Så har det varit egentligen som med alla andra känslomässiga förluster att det dag för dag blivit lite bättre - även om man inte märker det där och då utan först senare. Jag har även när det tagit lång tid medvetet försökt komma på fötter lite mer, t ex tvinga mig att göra något jag vet egentligen är roligt men inte har lust med då.

Sorg är dock otroligt individuellt. Men är det på nivån att det känns lika tung nu som direkt efter kanske det faktiskt skulle hjälpa att prata med någon. Ibland går sorg inte över av sig själv utan man behöver hjälp.

Någon tid går nog inte ge just för alla är olika, men någorlunda okej om det menas att livet och vardagen fungerar det har jag varit direkt eller snart efteråt. Även om jag varit ledsen och det gjort ont längre. Så beror lite vad du menar med "okej" med?
 
Du har inte funderat på att gå till en psykolog och få professionell hjälp?
Det är oerhört svårt att ge råd/hjälpa anonymt över Internet.
När jag tvingades ta bort hästen pga skada grät jag hejdlöst just när de bultade henne.

Jag satt själv hos henne ett tag. Pratade med henne och sa farväl.

Nästa dag jobbade jag som vanligt. Självklart saknar jag henne, kanske ännu mera nu, men livet går vidare.

Det går inte att leva i det förgångna. Som djurägare har jag det yttersta ansvaret för mitt djur och eftersom djuren (för det mesta) lever kortare tid än oss vet jag att jag en dag måste tvingas avliva ett högt älskat djur.

Djur ska inte tvingas lida pga att jag inte klarar av att säga farväl.

På samma sätt kan inte jag leva i det förgångna. Sorg är i sig sunt, men sorg kan lätt övergå i något osunt där man kanske måste söka professionell hjälp för att kunna gå vidare i livet.

Jag rider nu ett 26 årigt sto (efter en allvarlig ridolycka behöver jag en lugn och trygg häst).

Jag vet att hon har 3 max 4 år kvar att leva. Självklart kommer jag att sörja den dag hon måste avlivas. Men jag kan inte leva i rädslan för det som en dag ska komma.

Mitt ansvar som djurägare är att ta hand om mina djur på bästa tänkbara sätt, men också att, när den dagen kommer, ta adjö, sörja och gå vidare.

Den förlamande sorgen bör gå över på maximalt ett dygn. Sen bör man nog tänka på att söka professionell hjälp.
 
Hur lång tid har det tagit för er att återgå till att vara någorlunda ok efter att ni förlorat en katt?
Millie har varit borta i 4 månader och jag håller på att gå sönder av sorg.
Det kommer såklart aldrig gå över men jag kan inte andas.

Jag är mest förstörd någon vecka efter. Sedan planar det ut över några månader. Givetvis kan jag fortfarande få hugg av saknad men livet fungerar så att vi ska kunna gå vidare och må bra efter en förlust. Jag föredrar att fokusera på allt som var bra med den man förlorat, inte själva förlusten.

Tar det längre tid än ett halvår skulle jag tagit professionell hjälp. Det är inte sunt att fastna i akut sorg längre än så.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Katthälsa Min Devon Rex drabbades av öroninflammation i slutet av oktober. Märkte det genom att han fick ont (drog sig undan) och att pupillerna...
Svar
19
· Visningar
1 015
Senast: Keb71
·
Fritid Jag hittade ingen tråd om snorkling men hoppas att det finns massa bukefalister som har det som hobby och kan komma med massa tips om t...
Svar
12
· Visningar
496
Kropp & Själ Jag tänkte att det kunde vara bra med en tråd där vi postar småsaker i livet som ger oss glädje, små guldkorn som gör att mörkret inte...
16 17 18
Svar
354
· Visningar
12 994
Senast: tanten
·
Övr. Katt När jag tog hem Mrs Norris fick jag med en liten vippleksak, de som hade haft henne sist sa att hon inte tyckte den var så rolig. Det...
Svar
11
· Visningar
1 007
Senast: escodobe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp