Kittel skeptisk till nya skärpta regler: ”Ett väl inställt kandar orsakar inga tryckskador”

Det internationella ridsportförbundet, FEI, väntas skärpa flera regler kring hästarnas välfärd. Bland annat kan sporrar och kandar i framtiden bli frivilligt i internationell Grand Prix.
Svenska Ridsportförbundet välkomnar förändringen – men dressyrryttaren Patrik Kittel är skeptisk.
– Alltså det är som med alla verktyg om det kommer i fel händer, en liten hammare kan göra lika mycket skada som en stor hammare, säger Kittel till SVT Sport.
 
Vi har helt olika erfarenheter då. Jag ser mest sidepull, crossunder, bosal eller halsringar.

Tittar jag däremot på "bettryttare" som ibland rider bettlöst så tycker jag att de ofta använder hackamoore.
Men bettlösa som rider med bett ibland då? är de bett eller bettlösa ryttare?
 
Men så länge det står att kontakten, och en av grunderna är (hästens mun ryttarens hand) ska bedömas hur tycker du det ska bedömas om bettlösa skulle gå i samma klass?

Visst blir det lite känslan av "aldrig nöjd" när det gäller bettlösa ryttare och tävling, nu med facit i hand efter några år och att de faktiskt fick igenom egna klasser. ( vilket jag inte alls är emot är bäst att skriva till)
Men visst sjutton måste det gå att bedöma kontakten mellan häst och ryttare även om hästen inte har bett i munnen?? :confused:
 
Hästens mun ryttarens hand?
Och det måste vara kontakt just i munnen menar du? Jag tänker att en god kontakt kännetecknas av en mjuk och stilla hand och en häst som lätt och villigt accepterar ryttarens tygelhjälper och går i en ändamålsenlig form. Det bör man väl kunna bedöma oavsett om inverkan av tyglarna sker i hästens mun eller på hästens nosrygg eller någon annanstans?
 
Men bettlösa som rider med bett ibland då? är de bett eller bettlösa ryttare?
Det är väl inte så svart eller vitt? Däremot har väl alla en preferens som de oftast tar till. Personligen rider jag mest bettlöst men vill inte sätta mig i något fack, händer jag använder bett också på hästar som trivs med det. Ser dock samma mönster som @SiZo med vilket val av bettlöst som används av ryttare som oftast använt bett. Vet inte hur mycket reklam och hästutrustningsbutiker har ansvar i detta, hackamore o sånt syns mer i annonser tycker jag än ex sidepull.
 
Men så länge det står att kontakten, och en av grunderna är (hästens mun ryttarens hand) ska bedömas hur tycker du det ska bedömas om bettlösa skulle gå i samma klass?

Visst blir det lite känslan av "aldrig nöjd" när det gäller bettlösa ryttare och tävling, nu med facit i hand efter några år och att de faktiskt fick igenom egna klasser. ( vilket jag inte alls är emot är bäst att skriva till)

Jag tycker att de borde ändra formuleringen till: kommunikationen mellan häst och ryttare istället för kontakten mellan hästens mun och ryttarens hand.
 
Jag tycker att de borde ändra formuleringen till: kommunikationen mellan häst och ryttare istället för kontakten mellan hästens mun och ryttarens hand.
Men det finns ju redan även om det heter kommunikation o lydnad, harmoni ingår oxå. Just accepterandet av bettet är ju specifikt. Jag förstår inte där varför det ska tas bort ? bara för att en liten klick bettlösa önskar ? det?
 
Men det finns ju redan även om det heter kommunikation o lydnad, harmoni ingår oxå. Just accepterandet av bettet är ju specifikt. Jag förstår inte där varför det ska tas bort ? bara för att en liten klick bettlösa önskar ? det?

För att ridsporten har ändrats. Accepterande av bettet var en viktig faktor när militären skulle ha hästar. Jag tycker att ridningen och sättet vi ser på hästen och ridningen har ändrats och håller på att ändras. Från att hästen är ett redskap till att hästen är en samarbetspartner. Jag skulle därför önska att varje ryttare skulle få välja vilken utrustning hen vill ha till sin häst och sen bedöms hur väl ryttaren och hästen kommunicerar med varandra. För mig är det inget problem om nån i en dressyrklass rider på kandar, en annan på vanligt tränsbett och en tredje på sidepull. Man ska såklart ställa samma krav på hästens form, samling och utförandet av rörelserna för alla ekipage. Jag ser inget svårt i det. Bara gamla traditioner som behöver uppdateras för att sporten fortsätt ska vara aktuell.
 
Men han fick stående ovationer och ritten omskrivs som magisk läser jag här till höger :grin:

KL
Såg en video på en känd B tränare sitta och rida och försökte sig på lite tramp oxå. Men helvete vad kasst det såg ut. Naturligtvis var det både aaa och ååh fantastiskt i kommentarerna och jag bara :confused1::bag::sorry: och eftersom jag själv faktiskt har tränat för denna människa för länge sedan så vet jag att hon är lika kass som tränare :rofl: Jag tänker ju då att hon har säkert en hel del elever varje vecka.. hur ska det ens kunna bli bra?

Kommer aldrig glömma just en kommentar. Jag hade då en häst som väldigt lätt ville bli kort i halsen så det jobbade vi på ständigt att få ut halsen. B tränaren: Jag tycker du ska korta upp halsen :laugh::banghead:
Kort hals = bra piaff, eller hur? 🙄😅

Eller.. Det ska kanske inte skrattas åt. Det är ju fan sorgligt, för hästarnas skull främst.
Just att bara misslyckats trampa och hamna i spänd och otaktmässig jogg med 3 kilo i tyglarna och ingen samling leder ju till alldeles för mkt jäkla ohande och ahande. Folk tycker det är fantastiskt och "vilken samling".
Och folk fattar inte att bristerna i piaffen är brister som genomsyrar hela ridningen, även i andra moment.
 
Men det finns ju redan även om det heter kommunikation o lydnad, harmoni ingår oxå. Just accepterandet av bettet är ju specifikt. Jag förstår inte där varför det ska tas bort ? bara för att en liten klick bettlösa önskar ? det?

Acceptans av bett borde vara en orelevant bedömningspunkt efter treårstestet.

För en vuxen, högt skolad häst, borde det vara givet.

I nuläget är det ju snarare "acceptans av extremt hårt tryck" och det är inte ridkonst. Det är bara våld.
 
Kort hals = bra piaff, eller hur? 🙄😅

Eller.. Det ska kanske inte skrattas åt. Det är ju fan sorgligt, för hästarnas skull främst.
Just att bara misslyckats trampa och hamna i spänd och otaktmässig jogg med 3 kilo i tyglarna och ingen samling leder ju till alldeles för mkt jäkla ohande och ahande. Folk tycker det är fantastiskt och "vilken samling".
Och folk fattar inte att bristerna i piaffen är brister som genomsyrar hela ridningen, även i andra moment.
Ja och sen går hästen ur "piaffen" (guppandet på stället är i många fall en bättre beskrivning) och håller på att gå av i länden eftersom den egentligen inte hade bakbenen med sig. Ser ju sjukt ut när bakbenen hamnar i ett läge som bättre passar på travbanan och hästen på grund av det håller på att välta.
 
För att ridsporten har ändrats. Accepterande av bettet var en viktig faktor när militären skulle ha hästar. Jag tycker att ridningen och sättet vi ser på hästen och ridningen har ändrats och håller på att ändras. Från att hästen är ett redskap till att hästen är en samarbetspartner. Jag skulle därför önska att varje ryttare skulle få välja vilken utrustning hen vill ha till sin häst och sen bedöms hur väl ryttaren och hästen kommunicerar med varandra. För mig är det inget problem om nån i en dressyrklass rider på kandar, en annan på vanligt tränsbett och en tredje på sidepull. Man ska såklart ställa samma krav på hästens form, samling och utförandet av rörelserna för alla ekipage. Jag ser inget svårt i det. Bara gamla traditioner som behöver uppdateras för att sporten fortsätt ska vara aktuell.
Precis detta!
 
Acceptans av bett borde vara en orelevant bedömningspunkt efter treårstestet.

För en vuxen, högt skolad häst, borde det vara givet.

I nuläget är det ju snarare "acceptans av extremt hårt tryck" och det är inte ridkonst. Det är bara våld.
De flesta hästar accepterar ju inte heller det extremt hårda trycket, eller ens ett måttligt tryck från kandar, om man tittar på dressyrtävlingarna från SIHS, till exempel. En STOR majoritet av hästarna gapar och/eller fixar med betten på ett eller annat sätt. Förutom att de skummar och dreglar något rent enormt. Det är ju faktiskt bara i undantagsfall man ser en häst som verkar nöjd med vad den har i munnen!
 
De flesta hästar accepterar ju inte heller det extremt hårda trycket, eller ens ett måttligt tryck från kandar, om man tittar på dressyrtävlingarna från SIHS, till exempel. En STOR majoritet av hästarna gapar och/eller fixar med betten på ett eller annat sätt. Förutom att de skummar och dreglar något rent enormt. Det är ju faktiskt bara i undantagsfall man ser en häst som verkar nöjd med vad den har i munnen!
Ja.

Och själva formuleringen, acceptans, sätter fokus på hästens "underdånighet". Inte på ryttarens roll i det hela.

Fokus borde vara på ryttarens hand, något i stil med "ryttarens kommunikation via tyglar".
 
Ja.

Och själva formuleringen, acceptans, sätter fokus på hästens "underdånighet". Inte på ryttarens roll i det hela.

Fokus borde vara på ryttarens hand, något i stil med "ryttarens kommunikation via tyglar".
Ellerhur! Formuleringen är väldigt utdaterad. I många fall så är det inlärd hjälplöshet som indirekt promotas om man använder ordet acceptans. Och även om jag kan se många fördelar med inlärd hjälplöshet i vissa situationer (som vid sårrengöring eller liknande) så tänker jag inte att ridning och träning ska vara en av dem.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Hästnyheter Ridsporten fick skarp kritik under OS i Tokyo efter flera uppmärksammade incidenter – där ett av fallen slutade med att en häst fick...
Svar
1
· Visningar
1 023
Träning Det här med frivillighet i träning är ett intressant ämne om än knivigt! :D Till viss del tror jag ändå det inte går att komma ifrån...
Svar
3
· Visningar
804
Senast: skiesabove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp