Forskningens kvalitet är en stor och viktig fråga som man inte kan svara så kategoriskt på tycker jag. Ta bara en sådan sak som att vetenskapliga rön sällan läses från källan och det är väldigt vanligt att resultaten sedan extrapoleras till att gälla mer än det ursprungsstudien visar. Det är inte heller ovanligt att forskarna som publicerat originalartikeln under en diskussionsrubrik spekulerar ganska fritt för att få uppmärksamhet (Oumuamua t.ex.) och att det sedan misstolkas. Plus mycket annat jag inte orkar skriva om nu och här.

men alla de sakerna går att se och upptäcka och påverkar kanske den enstaka artikelns presentation i Expressen. Men det påverkar inte direkt framstegen i vetenskapen, för en enstaka artikels diskussion är svansen på en fisk i ett stim

det behövs att andra forskare kommer fram till liknande resultat innan det blir konsensus. När det gäller tex uppvärmningen är det inte enstaka artiklar som det pratas om utan det är tusentals som säger samma sak och kommer fram till liknande resultat genom olika vägar.
Så ja när Expressen skriver att det är dåligt att äta jättemycket bananer/mjölk för forskare Y har... eller Aftonbladet skriver att apflickor föredrar rosa plastgrytor framför bollar, baserat på en artikel, så behöver man kanske inte rusa iväg och moffa bananer och snatcha bollarna ur barnrummet. Det är ju Expressen och Aftonbladets och DN och Svds problem, och universitetets pressavdelning. Men det är inte vetenskapen tm s problem. För det blir inte dålig vetenskap bara för att en artikel var hijpad eller råkade komma till ett resultat med en metod som visade sig inte vara så bra. Det krävs mycket mycket mer innan bananinformationen i så fall hamnar hos socialstyrelsens måltidsrekommendationer. (det är ju därför alla är sura på dem hela tiden, för att de är så noga och inte går på trender, utan inväntar forskningen som tar några år.)
Och IPCC handlar inte om en artikel om knäböj i Expressen utan om tusentals forskare som kommit fram till samma sak.
Pressavdelningarna på universiteten har fått i uppgift att vara tydligare med vilken typ av studie det är eftersom tidningarna lätt hajpar enstaka artiklar.
Så forskare är ju människor precis som alla andra. Det är kontrollen, upprepningen, genomläsningen, nya test, ny artikel, kritiken osv som gör att det går framåt. Som gör att om jag faktiskt hamnat under en bil vill jag åka ambulans till sjukhuset, inte taxi till kristallhealern, numera, medan det kanske på 1800-talet var tryggast med ett köksbord på en bondgård.
Dvs Expressen kanske sällan läser rön från källan, och gjorde de det skulle de nog ingenting begripa. Men diabetesforskaren läser rön från källan hela tiden

och det är ju det som är huvudsaken.