Klipp vid förlossning (Utbruten från Sommarföräldrar 2019)

[vallhund]

Hemorrojder kan man också få av hård mage/förstoppning. Hård mage eller förstoppning är vanligt efter bukoperation. Det är kopplingen. (Sen kan man ju som sagt få det efter vaginal förlossning eller under graviditet också).

Är hemorrojder vanligare hos kvinnor?

 

[Imogen]

Är hemorrojder vanligare hos kvinnor?

Ingen aning. Men eftersom det är vanligt att få det av graviditet och förlossning borde det kanske vara det?

 

[vallhund]

Ja fast det förutsätter ju att man faktiskt kan resa sig ”snabbt” efter snittet. Det är det ju inte alltsom kan och omöjligt att förutse innan. Hur ont man har är ju också väldigt individuellt. Det var därför jag undrade hur det kunde vara lätt att förebygga och ligga steget före

Eller menar du att man genom mat och medicin före snittet kan påverka hur snabbt magen kommer igång igen efteråt? Jag säger inte emot dig men har aldrig hört talas om det.

Att man väl efter snittet kan underlätta genom mat, medicin och rörelse är jag helt med på.

Sen alldeles oavsett förlossningsmetod så är ju det här en komplikation som är för de allra flesta är relativt snabbt övergående

Rökning rekommenderas inte, men efter stora bukoperationer kommer rökare upp mycket snabbare, oftast inom ett dygn.

 

[underensten]

Jag kan uppdatera lite angående mitt klipp som jag gjorde i onsdags.
Hade vaginalundersökning i fredags då jag fick veta att allt såg fint ut. Fick frågan om jag ville titta själv, men det ville jag inte.
Men igår när jag kom hem och hade duschat så tänkte jag att jag skulle kika ändå. Förberede mig på att se världens trasigaste underliv. Men! Allt såg ut som vanligt. Liten svullnad där stygnen var bara, det var allt. Tror inte jag varken kommer se eller känna spår av det när det läknat.
Däremot ska jag erkänna att jag har ganska ont av det just nu när det börjar läkna. Jag har lite problem av att sätta mig och resa mig och rör mig inte helt obehindrat. Ska prova isbinda och multi-gyn kompresser, annars kontakta gynmottagningen och se om jag kan få starkare smärtlindring.

Jag kände de första två dagarna efter förlossning att jag nog inte ville föda igen. Nu längtar jag nästan lite tillbaka, så häftig upplevelse. Jag kommer då säkert prata om klipp med barnmorskan och nämna att jag kan tänka mig det igen om det skulle vara påväg att bli bristning, då jag när jag nu gjort det och märkt att det inte är så farligt och är mer rädd för okontrollerade bristningar.

I min förlossningsjournal står det: Perionotomi (klipp) anläggs i krystskedet på grund av stram pernieum (mellangård)

 

[Sporthorse]

Så är det oftast! Råmjölken finns ganska direkt, hos endel redan innan förlossningen har startat och hos endel kommer den under förlossningen men det tar några dagar innan den vanliga mjölken rinner till. Det är inte heller ovanligt att det tar 6 veckor innan amningen sitter och vid utvecklingssprång näringsmässigt (det första infaller ofta vid sex veckor ironiskt nog) kan man behöva maratonamma något dygn för att få upp produktionen så att den motsvarar efterfrågan. Bröstmjölkens tillgång styrs av efterfrågan. Ju mer och ofta man ammar desto mer mjölk produceras och det tar vanligtvis något dygn bara att få produktionen att öka om man ammar oftare än vanligt.
Det tar vanligtvis ett tag att få amningen att fungera. Man själv är ovan, man kan få ont i bröstvårtorna (purelan är guld! Kan användas i förebyggande syfte med!) och bebisen ska få till greppet. Det kan ofta vara mer eller mindre kämpigt där i början men när det väl flyter tycker jag att amning är otroligt smidigt. Sedan ska man självklart inte göra våld på sig själv. Känner man att det inte fungerar så har vi utmärkta ersättningar idag men det kan vara bra att veta att det inte är ovanligt att det är kämpigt i början.

Jag hoppas verkligen att amningen sitter, tänker att oavsett om det finns ersättning eller inte så är iallafall råmjölken oersättlig och sen är det ju praktiskt att ha matförrådet med sig
Kanske lite jobbigare att behöva fortsätta tänka på vad man stoppar i sig flera månader framåt, men det är så kort tid av ens liv.
jag har ställt in mig på att det säkert blir jobbigt för mig att amma, är extremt känslig runt bröstvårtorna och har dessutom inte ens fått speciellt mkt större bröst trots att det snart är dags att föda. Känns lite konstigt att dom inte blivit större?

 

[Sporthorse]

Jag kan uppdatera lite angående mitt klipp som jag gjorde i onsdags.
Hade vaginalundersökning i fredags då jag fick veta att allt såg fint ut. Fick frågan om jag ville titta själv, men det ville jag inte.
Men igår när jag kom hem och hade duschat så tänkte jag att jag skulle kika ändå. Förberede mig på att se världens trasigaste underliv. Men! Allt såg ut som vanligt. Liten svullnad där stygnen var bara, det var allt. Tror inte jag varken kommer se eller känna spår av det när det läknat.
Däremot ska jag erkänna att jag har ganska ont av det just nu när det börjar läkna. Jag har lite problem av att sätta mig och resa mig och rör mig inte helt obehindrat. Ska prova isbinda och multi-gyn kompresser, annars kontakta gynmottagningen och se om jag kan få starkare smärtlindring.

Jag kände de första två dagarna efter förlossning att jag nog inte ville föda igen. Nu längtar jag nästan lite tillbaka, så häftig upplevelse. Jag kommer då säkert prata om klipp med barnmorskan och nämna att jag kan tänka mig det igen om det skulle vara påväg att bli bristning, då jag när jag nu gjort det och märkt att det inte är så farligt och är mer rädd för okontrollerade bristningar.

I min förlossningsjournal står det: Perionotomi (klipp) anläggs i krystskedet på grund av stram pernieum (mellangård)

Gud vad skönt! Önskar verkligen att jag vågade ta den risken jag med, hoppas jag inte ångrar mig sen att jag inte vågade föda vaginalt. Finns ju många som läker jättefint och är helt återställda typ direkt efter en VF. Är så rädd att jag blir sängliggande länge

 

[Tilly_85]

Så är det oftast! Råmjölken finns ganska direkt, hos endel redan innan förlossningen har startat och hos endel kommer den under förlossningen men det tar några dagar innan den vanliga mjölken rinner till. Det är inte heller ovanligt att det tar 6 veckor innan amningen sitter och vid utvecklingssprång näringsmässigt (det första infaller ofta vid sex veckor ironiskt nog) kan man behöva maratonamma något dygn för att få upp produktionen så att den motsvarar efterfrågan. Bröstmjölkens tillgång styrs av efterfrågan. Ju mer och ofta man ammar desto mer mjölk produceras och det tar vanligtvis något dygn bara att få produktionen att öka om man ammar oftare än vanligt.
Det tar vanligtvis ett tag att få amningen att fungera. Man själv är ovan, man kan få ont i bröstvårtorna (purelan är guld! Kan användas i förebyggande syfte med!) och bebisen ska få till greppet. Det kan ofta vara mer eller mindre kämpigt där i början men när det väl flyter tycker jag att amning är otroligt smidigt. Sedan ska man självklart inte göra våld på sig själv. Känner man att det inte fungerar så har vi utmärkta ersättningar idag men det kan vara bra att veta att det inte är ovanligt att det är kämpigt i början.

Håller med, Purelan känns nästan som att ta på bedövning på ömma bröstvårtor

 

[TinyWiny]

Jag hoppas verkligen att amningen sitter, tänker att oavsett om det finns ersättning eller inte så är iallafall råmjölken oersättlig och sen är det ju praktiskt att ha matförrådet med sig
Kanske lite jobbigare att behöva fortsätta tänka på vad man stoppar i sig flera månader framåt, men det är så kort tid av ens liv.
jag har ställt in mig på att det säkert blir jobbigt för mig att amma, är extremt känslig runt bröstvårtorna och har dessutom inte ens fått speciellt mkt större bröst trots att det snart är dags att föda. Känns lite konstigt att dom inte blivit större?

Det hoppas jag med för din skull! Jag tyckte att det var enormt praktiskt att amma och jag gillade verkligen att amma. För mig överskuggade smidigheten att kunna amma vida den lilla (i mitt fall) bagatellen att jag inte kunde äta/dricka vad som helst. I mitt fall var det mest jordgubbar och färskpotatis jag fick vara försiktig med. Båda mina är födda på våren. För mig kändes det som en väldigt kort tid i mitt liv. Jag ammade mina sammanlagt i två år men det är ändå en väldigt kort tid i livet.

Då kanske amningsnapp kan vara något för dig? Jag använde det med första barnet den första tiden och det var verkligen guld. Jag vet inte hur diskussionerna går nu men då sas det att hade man börjat med amningsnapp så kunde man inte vara utan sedan men det stämde inte i mitt fall iallafall. Amningsnapp var vad jag behövde för att gradvis vänja bröstvårtorna vid den nötning det faktiskt innebär att amma och jag kunde slänga dem efter någon månad eller så för då fungerade det bra utan.

Mina växte inte något särskilt under graviditeten heller. Efter första förlossningen svullnade de mycket när mjölken rann till (såg ut som en sådan där bodybuilder som ser ut som att de bär en tv jag kunde inte få in armarna mot kroppen för jag var så svullen) men det lugnade sig efter några dagar. Att man kan svullna så även i armhålorna hade jag ingen aning om innan men mjölkkörtlar sitter där med så inget konstigt alls. Annars var de någon storlek större under amningen bara, drygt två i början kanske. Med andra barnet svullnade de inte alls så när mjölken rann till. Kanske för att det bara var åtta månader sedan jag då hade slutat amma första. De växte en storlek ungefär bara efter förlossningen och återgick till sin vanliga storlek efter avslutad amning.
Bröstens storlek avgör ju inte heller förmågan att amma. Mjölkkörtlarnas förmåga att producera mjölk finns i samma omfattning ändå.

 

[TinyWiny]

Gud vad skönt! Önskar verkligen att jag vågade ta den risken jag med, hoppas jag inte ångrar mig sen att jag inte vågade föda vaginalt. Finns ju många som läker jättefint och är helt återställda typ direkt efter en VF. Är så rädd att jag blir sängliggande länge

Vet du. Oavsett hur du mår efter så försök att inte tänka så. Du har valt det sätt som passar dig med det du vet just nu. Oavsett vad eventuellt facit skulle visa så kan du inte ta beslut utefter det utan som med allt annat i livet måste man ta de beslut man tar utifrån det man vet när beslutet tas.

 

[underensten]

Gud vad skönt! Önskar verkligen att jag vågade ta den risken jag med, hoppas jag inte ångrar mig sen att jag inte vågade föda vaginalt. Finns ju många som läker jättefint och är helt återställda typ direkt efter en VF. Är så rädd att jag blir sängliggande länge

Jag tror inte att du kommer ångra dig. Det viktigaste är att du får din bebis. Om du förlöses via kejsarsnitt så kommer det vara lika fint på sitt sätt

 

[Luff]

Bröststorlek har INGET att göra med mjölkproduktionen. Och det finns heller inga garantier för att en mamma verkligen har mjölk. Alla kan inte amma.

 

[Magnum]

Jag hoppas verkligen att amningen sitter, tänker att oavsett om det finns ersättning eller inte så är iallafall råmjölken oersättlig och sen är det ju praktiskt att ha matförrådet med sig
Kanske lite jobbigare att behöva fortsätta tänka på vad man stoppar i sig flera månader framåt, men det är så kort tid av ens liv.
jag har ställt in mig på att det säkert blir jobbigt för mig att amma, är extremt känslig runt bröstvårtorna och har dessutom inte ens fått speciellt mkt större bröst trots att det snart är dags att föda. Känns lite konstigt att dom inte blivit större?

Jag är nog som du ang amningen.

Mina barn hade svårt att få grepp dessutom, pga min anatmoi men avhjälptes med amningsnapp. Tack gode gud för dom säger jag bara.
Till andra barnet köpte jag hem så jag hade på en gång! Värt så mycket!!

Mjölken tog några dagar på sej efter födseln för mej, så var inte orolig att där inte ska finnas mat. Bröststorlek bör inte vara något hinder.

 

[lil-sis]

Amning är ingen dans på rosor men praktiskt när man får till det. Har ammar sen 21/2-17 Och ja det är lätt att tro att bebis får magknip för att man åt något men bebisar har magknip ändå. Tyvärr. (Finns säkert någon som inte har någon magknip alls).

Är bebis inte allergisk kan man äta som vanligt med undantag för vissa kosttillskott (och fiskar).

 

[Hyacinth]

Jag hoppas verkligen att amningen sitter, tänker att oavsett om det finns ersättning eller inte så är iallafall råmjölken oersättlig och sen är det ju praktiskt att ha matförrådet med sig
Kanske lite jobbigare att behöva fortsätta tänka på vad man stoppar i sig flera månader framåt, men det är så kort tid av ens liv.
jag har ställt in mig på att det säkert blir jobbigt för mig att amma, är extremt känslig runt bröstvårtorna och har dessutom inte ens fått speciellt mkt större bröst trots att det snart är dags att föda. Känns lite konstigt att dom inte blivit större?

Jag pumpade ur, och gjorde sen det i två veckor.
Mjölken rinner till vid och efter förlossning, jag har stora bröst i vanliga fall men såg ut som Dolly Parton 24 timmar efter snitt.

 

[Killaloe]

Jag har rensat lite inlägg som varit onödigt otrevliga. Så med det sagt, tänk lite på tonen. /mod

 

[Mearas]

Ja, det är sällan man hör något negativt om just planerade snitt. Desto vanligare med jobbiga VF.
Min nya barnmorska som varit med under flera KS sa också att allt går väldigt fort, hela operationen tar 40 min och det som tar längst tid är att sätta ryggbedövningen. Efter att bedövningen sitter så är bebisen ute på 10 min. Så nu ska jag sluta oroa mig.

Njae. Det som tar längst tid är när de ska sy ihop allt igen. De allra flesta kvinnor brukar dock vara både lättade och glada efter att barnet är ute och adrenalinpåslaget släpper, men lite drygt att ligga på opbordet ytterligare tid när själva förlossningen är klar. Barnmorskan tar med barnet ut från opsalen så jag kan tänka mig att för dem är allt klart när barnet är ute . Hälsningar narkosssk.

 

[Mearas]

Jag TROR att akuta kejsarsnitt ska utföras inom 8 timmar från beslut. Dvs, inte särskilt akut som man kanske tänker.

Det är nog olika. på vår opavd så är det olika akut. urakut (inom ett par minuter) 1h 2h osv.

 

[Nattljus]

Vill bara flika in att mitt snitt gick väldigt bra, till er som snart ska göra. Jag var livrädd för ALLT innan och i mitt huvud var jag på väg till stupstocken. Hade ett planerat snitt på G men förlossningen drog igång spontant tidigare.

Få kateter - Inte kul när den sattes men kändes förvånansvärt lite när den väl satt. Just när den sattes kändes det som jag skulle kissa typ. Man kan ju välja att dom sätter den inne på op efter bedövningen. Mitt tips är att be dem låta den sitta kvar ett tag efter så ni inte måste upp för att kissa för tidigt (sen är det ju bra att komma upp, men då måste man inte stressa på samma sätt samt måste inte sätta sig och resa sig från toan, en rörelse som inte är så kul. Räcker ju att stå jämte sängen istället). Det ökar risken för urinvägsinfektion något men personligen väljer jag det.

Ryggbedövningen, inga större kommentarer. Gjorde inte ont. Spreds som en värme ner mot benen i ca 5 sekunder. Tips, be om lustgas när den ska sättas om ni är rädda.

Be om smärtlindring direkt ni börjar kunna röra tårna efter, den fungerar bättre om smärtan inte hinner bryta igenom ordentligt.

Min amning kom igång utan problem.

Mitt "ärr" är så litet, smalt och tunt att det knappt syns alls. Jag tejpade det länge efteråt.

Jag förlorade totalt 3 dl blod. När jag låg still kände jag ingen smärta, det var när jag skulle vända mig eller resa mig det gjorde ont. Väldigt ont dom första 2 dagarna sen blev det snabbt bättre. När jag väl stod upp gick det bra att gå. Inga problem att bajsa efter, som andra nämnt är det bra att ta nån form av laxermedel. Jag kunde dock krysta utan större besvär bara man gjorde det lugnt och fint så att säga, inga häftiga rörelser.....

Mjukisbyxor med hög mudd som satt över ärret var skönt, det gav stöd åt magen så det gjorde minde ont.

Låt förbandet på magen sitta iallafall en vecka om det ser ok ut. Mitt satt 10 dagar. Genom att inte pilla så minskar ni risken att tillföra bakterier.

Mitt barn mådde helt bra från första sekund. Och min bäckenbotten är hel och oskadd

 

[Fibusen]

Bröststorlek har INGET att göra med mjölkproduktionen. Och det finns heller inga garantier för att en mamma verkligen har mjölk. Alla kan inte amma.

Jag kunde det inte, kom i princip ingenting. Eftersom sonen kom 4 veckor för tidigt så blev vi kvar på bb några dagar extra, och jag hade alltså deras riktiga maskiner flertal ggr om dagen, men när jag fick ihop en matsked på hela dagen så gav vi upp. Lät sonen försöka amma också och då kunde det rinna till liiiite mer, men inte i närheten av vad han behövde för att bli mätt. Efter en månad gav jag upp helt, fick inte ont i brösten det minsta lilla av att sluta från ena dagen till det andra, så det fanns som sagt inget där...

 

[lil-sis]

Jag kunde det inte, kom i princip ingenting. Eftersom sonen kom 4 veckor för tidigt så blev vi kvar på bb några dagar extra, och jag hade alltså deras riktiga maskiner flertal ggr om dagen, men när jag fick ihop en matsked på hela dagen så gav vi upp. Lät sonen försöka amma också och då kunde det rinna till liiiite mer, men inte i närheten av vad han behövde för att bli mätt. Efter en månad gav jag upp helt, fick inte ont i brösten det minsta lilla av att sluta från ena dagen till det andra, så det fanns som sagt inget där...

Alla släpper inte till pump så just det behöver inte betyda att man har för lite mjölk.