Köparen tyckte ponny var ”livsfarlig” – stämde säljaren

Affären med ponnyn blev inte som tänkt. Den slutade i tingsrätten för såväl köpare som säljare. ...
[prbreak][/prbreak]
Källa / Läs mer:
https://www.tidningenridsport.se/koparen-tyckte-ponny-var-livsfarlig-stamde-saljaren/

 

[Amha]

Jag hade verkligen velat se annonsen för ponnyn. Om det stod något om hur ponnyn var.

 

[prallan]

Jag tycker det verkar vara hemskt osäkert att försöka sälja sin häst idag

 

[MissFideli]

Jag tycker det verkar vara hemskt osäkert att försöka sälja sin häst idag

Troligen lika osäkert att köpa. Skittråkigt dock.

 

[prallan]

Troligen lika osäkert att köpa. Skittråkigt dock.

Amen, ingen tvingar någon att köpa hästen. Gör alla kontroller du vill, men när du väl har köpt hästen, gilla läget eller sälj vidare. Om det inte är dolda defekter.

Tycker jag

 

[Hannah2002]

Det svåraste i att sälja häst är att köparen ofta har en fantasibild över hur extremt duktiga de är. När vi har sålt de mindre ponnyerna så här vi nekat köpare (inte heller lätt för det blir mkt sura miner om de vill köpa men inte får) som vi inte ansett passa ponnyn. Eller att hemmet inte känns rätt osv.
Sen är det ju otroligt svårt att veta hur en häst reagerar av ryttarbyte nytt hem och nya rutiner.
Men skulle ovanstående hända veckan efter man sålt sin vän så skulle jag då illa kvickt plocka hem den (mot att de fick stå för besiktningskostnaden och resor)
Är ju jättetråkigt om hästen inte fungerar med sin nya ryttare och de blir rädda.
Man vill ju att både häst o ryttare ska vara glada.
Om de skulle skicka runt hästen hos en massa förståsigpåare först o hästen fick byta miljö flera gånger innan de talade om läget skulle jag bli väldigt irriterad.
Man kanske hade kunnat hjälpa till på plats och lära dem rida och hantera hästen....
Nu kanske detta var ett försäljningsstall där säljaren inte vet hur hästen är. ? Vad vet jag.
Vi har provridit ponnyer som de säger är Då så snälla lugna o passar alla och man både ser och känner att dessa har ju inte blivit ridna alls (nyinkomna importer) trots att de har hoppat 100 banor på Irland..
(När man har 30 år av häst o tävlande själv i bagaget)
Råd till hästköpare. Ta hjälp av erfaren person när du är och provrider.
Barn är blinda. Ponnyn är SÅ söt och då vill man ha den och förnuftet finns inte.
Föräldrar vill göra barn glada.
Dålig kombo.

 

[MissFideli]

Amen, ingen tvingar någon att köpa hästen. Gör alla kontroller du vill, men när du väl har köpt hästen, gilla läget eller sälj vidare. Om det inte är dolda defekter.

Tycker jag

Det var just dolda defekter jag menade. Även sådana som säljaren vet om men undanhåller. Det finns säljare som luras också. Och som sen inte vill ta sitt ansvar.

 

[Amha]

Det svåraste i att sälja häst är att köparen ofta har en fantasibild över hur extremt duktiga de är. När vi har sålt de mindre ponnyerna så här vi nekat köpare (inte heller lätt för det blir mkt sura miner om de vill köpa men inte får) som vi inte ansett passa ponnyn. Eller att hemmet inte känns rätt osv.
Sen är det ju otroligt svårt att veta hur en häst reagerar av ryttarbyte nytt hem och nya rutiner.
Men skulle ovanstående hända veckan efter man sålt sin vän så skulle jag då illa kvickt plocka hem den (mot att de fick stå för besiktningskostnaden och resor)
Är ju jättetråkigt om hästen inte fungerar med sin nya ryttare och de blir rädda.
Man vill ju att både häst o ryttare ska vara glada.
Om de skulle skicka runt hästen hos en massa förståsigpåare först o hästen fick byta miljö flera gånger innan de talade om läget skulle jag bli väldigt irriterad.
Man kanske hade kunnat hjälpa till på plats och lära dem rida och hantera hästen....
Nu kanske detta var ett försäljningsstall där säljaren inte vet hur hästen är. ? Vad vet jag.
Vi har provridit ponnyer som de säger är Då så snälla lugna o passar alla och man både ser och känner att dessa har ju inte blivit ridna alls (nyinkomna importer) trots att de har hoppat 100 banor på Irland..
(När man har 30 år av häst o tävlande själv i bagaget)
Råd till hästköpare. Ta hjälp av erfaren person när du är och provrider.
Barn är blinda. Ponnyn är SÅ söt och då vill man ha den och förnuftet finns inte.
Föräldrar vill göra barn glada.
Dålig kombo.

Skriver under på det sista. Min första ponny var "så söt!" Och fy Fabian vad jag grät på den ponnyn för hon gjorde bannemig aldrig som jag ville! Sprang iväg ifrån mig i hagen, sprang hem när hon kände för det, stod på bakbenen om jag försökte tvinga henne osv. Helt otroligt att jag fortsatte. Jag älskade ponnyn. Ibland. Och jag ville bara bli av med henne resten av tiden. Kunniga som blev rådfrågade och tränare kom aldrig med råd så efter 2 ÅR (!!) Hittade vi en metod för att få bukt med problemet.

 

[Lovisaleonora]

När jag var yngre hette det ALLTID att man skulle ha med sig en erfaren person vid ponnyköp. Gärna ridläraren, som kände till hur jag red och var som ryttare. Det rådet verkar antingen ha gått ut genom fönstret eller vara icke applicerbart p g a dålig rutin hos ridlärare.

Trist, många stolleköp hade enkelt kunnat undvikas redan där. Första ponnyn tycker jag ska vara ett rent ridskolematerial. Lugn, sansad, tålmodig, tycka om umgänge med människor, välskolad.

 

[Mia_R]

Jag har faktiskt lite svårt att förstå att köparen vägrade ta tillbaka ponnyn när det var uppenbart att det verkligen inte fungerade. Jag hade varit väldigt orolig för vad som hade hänt med ponnyn och låtit köpet gå tillbaka men utan att betala något utöver priset minus ev handpenning.

Jag har sålt en ponny och hon fick ett fantastiskt hem och är högt älskad, hon var min ögonsten som jag inte kunde behålla men en riktig drömponny. Jag hade åkt och hämtat henne samma dag om det var problem.

 

[Similitude]

Det är skillnad på köpare idag och förr. Köpare idag har sällan/aldrig ridit så länge på ridskola och vill köpa häst/ponny så fort de kan. De verkar tro att hästar är maskiner eller rent av en leksak som man kan trycka på en "av/på"-knapp och så ska det bara fungera. Inte alltför sällan verkar det vara lite av impulsköp för många köpare. De åker runt och provrider hästar på helgerna för skojs skull och så fastnar de får en som är just "söt" och så köper man den fast provridningen kanske inte ens gått bra. Jag vet rätt många som provridit och där man egentligen inte klickat så väl med ponnyn/hästen eller kanske t.o.m ramlat av, men ÄNDÅ köper man? Väl hemma går det inte så mycket bättre och man ger inte sin nya häst tid att anpassa sig till sitt nya liv och dessutom kanske man gör rätt stora förändringar såsom att plocka av skor, sluta ha täcke, släppa på lösdrift i en jättestor flock när hästen är van att stå på stall större delen av dygnet väl täckad osv. Även ridmässigt görs stora förändringar. Hästen kanske är van att tränas hårt dagligen i minst 1 timme och nya ägaren luffar i skogen på lång tygel i en halvtimme. Dessutom med en helt annan typ av utrustning. Och så vidare i all oändlighet. Det är klart att det blir en "kulturkrock" för hästen som då protesterar...
Jag generaliserar rätt hårt nu, men dessa scenarion är inte alls så ovanliga som man kan tro. Inte sällan säger köparen det som säljaren vill höra och då är det ännu svårare för säljaren att göra en genomtänkt försäljning. Personligen kommer jag aldrig sälja någon häst till en person jag inte känner. Inte så länge köpare verkar tro att "man kan ju alltid köpa då man kan lämna tillbaka om det inte funkar" precis så som folk gör med varor i stort. Jag tror att enda chansen till en förbättring för hästarna är att de slutar ses som en vara enligt lagen och istället att de ses som de levande varelser de är.

 

[Unafraid]

Jag har faktiskt lite svårt att förstå att köparen vägrade ta tillbaka ponnyn när det var uppenbart att det verkligen inte fungerade. Jag hade varit väldigt orolig för vad som hade hänt med ponnyn och låtit köpet gå tillbaka men utan att betala något utöver priset minus ev handpenning.

Jag har sålt en ponny och hon fick ett fantastiskt hem och är högt älskad, hon var min ögonsten som jag inte kunde behålla men en riktig drömponny. Jag hade åkt och hämtat henne samma dag om det var problem.

Fast säljaren kanske hade köpt en ny ponny för pengarna/hade fullt i stallet eller något sånt?

Vi säger att jag säljer en häst för 50000 och köper en ny, jag hade inte haft råd att köpa tillbaka den jag sålt då.

 

[Mia_R]

Fast säljaren kanske hade köpt en ny ponny för pengarna/hade fullt i stallet eller något sånt?

Vi säger att jag säljer en häst för 50000 och köper en ny, jag hade inte haft råd att köpa tillbaka den jag sålt då.

Fast i det här fallet låter det ju som att problemen kom rätt omedelbart och inte efter en längre tid, nog bryr man väl om att den häst/ponny man sålt hamnar rätt? Jag skulle inte kunna sova om jag sålt en häst far illa hos den nya ägaren och riskerar att bli en vandringspokal, kunde jag inte ta hem den hade hjälpt till att sälja den när det är så här illa.

Jag hade för övrigt inte sålt till en nybörjare heller, inte utan att veta hur de tänkt runt uppstallning och erfarna hästmänniskor runt omkring. Ponnyn jag sålde blev en liten 5-årings största lycka och tredje generationen hästmänniska som ägare.

 

[Unafraid]

Fast i det här fallet låter det ju som att problemen kom rätt omedelbart och inte efter en längre tid, nog bryr man väl om att den häst/ponny man sålt hamnar rätt? Jag skulle inte kunna sova om jag sålt en häst far illa hos den nya ägaren och riskerar att bli en vandringspokal, kunde jag inte ta hem den hade hjälpt till att sälja den när det är så här illa.

Jag hade för övrigt inte sålt till en nybörjare heller, inte utan att veta hur de tänkt runt uppstallning och erfarna hästmänniskor runt omkring. Ponnyn jag sålde blev en liten 5-årings största lycka och tredje generationen hästmänniska som ägare.

Nä, jag har själv aldrig sålt men jag kan mycket väl tänka att man hinner köpa nytt och inte har möjlighet att ta tillbaka alla gånger. Jag skulle absolut ta tillbaka om det inte blev bra, om möjligheten fanns!

 

[Dixiechiq]

Denna ponny var en tävlingsponny som reds 5dagar/veckan. Reds även ute i skog och mark av min 60åriga mamma. Köparna ville ha ett träningsschema som dem skulle följa. Efter 6 veckor hörde dem av sig och sa att dem ridit totalt 6gr (2gr/vecka) annars gick denna ponny på lösdrift som var van vid hantering varje dag. Första ridturen Red barnet och mamman ut, galopperade på ett fält, sadeln som enligt mamman inte passade på hästen åkte runt, ungen åkte på sidan och ramlade tillslut av och stukade armen. Sen fick jag flera filmer och bilder när dem red och även hade denna ”livsfarliga” ponny som handhäst när mamman red. Hennes kompisar skrev på Instagram och berömde denna toppensnygga ponny. Hon sa flera gånger på bred värmländska när vi pratade att ”det Är ingen dum häst” jag erbjöd mig att köpa tillbaka honom för en billigare peng, erbjöd mig att hjälpa dem sälja men först då efter ytterligare ett par veckor och hon tackade nej anlitade hon advokat och ponnyn var plötsligt livsfarlig!! När han sen hämtades var han smällfet, långhårig, oskodd och väldigt rädd av sig pga att dem försummat honom totalt och bara haft i en lösdrift över ett år!! Hon var inte på plats för att lämna över hästen ens, hade klottrat över mätintyget i passet och sa att jag skulle betala om jag ville ha det trots att det alltid medföljer hästen, la spydiga kommentarer om min sambo som hon visste hade dött ett par månader tidigare.
Tog mig 45min hemma att få honom att komma fram till mig första dagen, andra dagen hoppade jag upp utan att ens longera honom, inga problem! Sen hyrde min kompis dotter honom och red ut, hoppade och allt möjligt. Hon var ett år yngre än köparens barn. Sedan såldes han till en familj där barnet var två år yngre och knappt nådde nedanför sadeln, dem har honom än idag. Världens snällaste ponny!!! Älskar alla mina hästar och gör alltid mitt yttersta för att dem ska få bra hem men ibland blir det fel och människor har tyvärr svårt att se sina egna fel och brister.
men slutet gott för ponnyn i alla fall