Konstbevattning?

[Roheryn]

Öland och Gotland har ju inte ens vatten så det räcker till människor under turistsäsongen
Så vattna grödor känns onödigt

Nja... Öland har ett väldigt bra odlingsklimat för bl.a. baljväxter så det kan nog mycket väl vara "värt det" att vattna dessa och istället ransonera vattnet för turisterna.

 

[tanten]

Sverige består inte heller av enbart skåne

Det ser väldigt olika ut på iolika ställen.

 

[sidensvans]

Öland och Gotland har ju inte ens vatten så det räcker till människor under turistsäsongen
Så vattna grödor känns onödigt

Bönderna på Öland och Gotland samlar vatten i dammar som dom grävt. På vinterhalvåret är det ingen vattenbrist alls. Det mesta som regnar ner rinner rakt ut i Östersjön. Kommenen skulle också kunna gräva dammar och samla vatten. Anledning till att det inte görs är att kommunen bara får ta betalt för vatten till självkostnadspris. Så det finns inget utrymme för investering till infrastrukturen för vatteninsamling. Det börjar hända lite nu som tur är. Avsaltningsanläggningar har börjat byggas på Gotland, och i Östersjön finns det obegränsat med vatten. Avsaltat vatten är ungefär dubbelt så dyrt som det kommunala vattnet som tas från en sjö på Gotland. Men för en normal-konsument av vatten har det ingen större betydelse. Huvudsaken är att det finns vatten att tillgå, om det kostar 20 eller 40 kr/kubikmetern spelar inte så stor roll för en normal-konsument.

 

[sjoberga]

Bönderna på Öland och Gotland samlar vatten i dammar som dom grävt. På vinterhalvåret är det ingen vattenbrist alls. Det mesta som regnar ner rinner rakt ut i Östersjön. Kommenen skulle också kunna gräva dammar och samla vatten. Anledning till att det inte görs är att kommunen bara får ta betalt för vatten till självkostnadspris. Så det finns inget utrymme för investering till infrastrukturen för vatteninsamling. Det börjar hända lite nu som tur är. Avsaltningsanläggningar har börjat byggas på Gotland, och i Östersjön finns det obegränsat med vatten. Avsaltat vatten är ungefär dubbelt så dyrt som det kommunala vattnet som tas från en sjö på Gotland. Men för en normal-konsument av vatten har det ingen större betydelse. Huvudsaken är att det finns vatten att tillgå, om det kostar 20 eller 40 kr/kubikmetern spelar inte så stor roll för en normal-konsument.

Nej, det är värre när man ska konstbevattna. En enda vattengiva är sådär 250 kubikmeter på en hektar och då spelar det roll om en enda giva kostar 5.000 eller 10.000 kronor (ditt angivna låga och höga vattenpris).

Varje hektar ger ungefär 3000 kilo hö, så med bästa vattengivan på kanske 3 givor på en säsong så blir det ett påslag per kilo hö på 5-10 kronor från lågt till högt vattenpris.

(Men bästa vattengiva ger också upp till +50% skörd så ekvationen blir lite mer komplex - men det handlar ändå om flera kronor per kilo hö i kostnad och därmed ännu fler kronor i påslag på pris till köpare)

 

[Badger]

Bönderna på Öland och Gotland samlar vatten i dammar som dom grävt. På vinterhalvåret är det ingen vattenbrist alls. Det mesta som regnar ner rinner rakt ut i Östersjön. Kommenen skulle också kunna gräva dammar och samla vatten. Anledning till att det inte görs är att kommunen bara får ta betalt för vatten till självkostnadspris. Så det finns inget utrymme för investering till infrastrukturen för vatteninsamling. Det börjar hända lite nu som tur är. Avsaltningsanläggningar har börjat byggas på Gotland, och i Östersjön finns det obegränsat med vatten. Avsaltat vatten är ungefär dubbelt så dyrt som det kommunala vattnet som tas från en sjö på Gotland. Men för en normal-konsument av vatten har det ingen större betydelse. Huvudsaken är att det finns vatten att tillgå, om det kostar 20 eller 40 kr/kubikmetern spelar inte så stor roll för en normal-konsument.

De har dessutom vattenlagar som gör att de häller ut vatten ur Tingstäde till Östersjön om det blir för högt vatten där. Det finns de som diskuterar om man kunde göra på annat vis (jag vet faktiskt inte varför men gissar på översvämningar om de låter bli?).

 

[sjoberga]

Nej, det är värre när man ska konstbevattna. En enda vattengiva är sådär 250 kubikmeter på en hektar och då spelar det roll om en enda giva kostar 5.000 eller 10.000 kronor (ditt angivna låga och höga vattenpris).

Varje hektar ger ungefär 3000 kilo hö, så med bästa vattengivan på kanske 3 givor på en säsong så blir det ett påslag per kilo hö på 5-10 kronor från lågt till högt vattenpris.

(Men bästa vattengiva ger också upp till +50% skörd så ekvationen blir lite mer komplex - men det handlar ändå om flera kronor per kilo hö i kostnad och därmed ännu fler kronor i påslag på pris till köpare)

(Det lät dyrt nu - dvs hög andel av höets totala produktionskostnad - när jag räknade på det, men det beror på att jag är van vid ett vattenpris strax norr om 10kr och inte Ölandspriser som som billigast är just runt 20 kr per kubik.)

 

[Kakis]

Jag tycker också att jag ser det lite varstans. Jag tror att det är bl.a. grönsaker och jordgubbar som vattnas.

Där jag har stugan (nö skåne) vattnas även vall. Det är det jag har utanför tomten och det har vattnats de senaste dagarna.

 

[Inte_Ung]

Förmodligen en naiv/korkad undran, men vad är det som gör att vi i Sverige inte verkar vattna grödor i speciellt stor utsträckning? Det finns inte tillräckligt med vatten? Det är för dyrt att investera i utrustning? Eller vad? Jag tänker att om vi med regelbundna års mellanrum kommer att ha missväxt pga att det inte regnar tillräckligt....

Jag hade en höleverantör som vattnade sina vallar.
Men han slutade för att det var för mycket arbete i förhållande till vinst på skörden.
Det var inte värt besväret.

 

[escodobe]

En smart sak som vissa kommuner börjat med (inklusive Uppsala faktiskt) är dagvattendammar och dagvattensänkor i parkmarker och mellan gator, platser som fångar upp regnvatten och långsamt för ned det i jorden istället för att som vi har det traditionellt -det rinner av hårdgjorda ytor och ned i havet -med lite tur- och blir stora översvämningar -med lite otur. Vi har ju större regnmängder plötsligt och mindre regn som är pålitligt numera.

Det är iom avsaknaden av möjligheten att fånga vattnet på dess väg som gör att man kan ha torka och översvämningar samtidigt och samma år (Australien, och vissa platser i Afrika experimenterar med gammal kunskap om att göra små vallar i jordbruksmarken för att få vatten att rinna av långsammare och ned i jorden i större omfattning. Vilket hävdas vara förvånande effektivt. -samtidigt om det nu vore så effektivt, varför gör inte alla så? Avsky för traditionella lösningar borde ju ge sig om de är väldigt effektiva kunde man tycka. (iofs fungerar det inte så med att lära ut läsning, dvs att lärare gillar den bevisat mest effektiva metoden , de föredrar nya metoder allteftersom de kommer, rambling igen )

Ja, jag var i Marocco förra året och då var det små vallar runt alla små odlingar i fyrkantsmönster