Konstigt?

[Heulwen]

Min bror och hans flickvän ska ha fest i början av december och ska då lämna bort sin dotter till min mamma tillika hennes farmor i ca 6 timmar på kvällen. Min systerdotter är då runt två månader och ska få mjölkersättning med sig, min mamma bor några km från dem och ska ha henne hos sig under kvällen.

Mamma berättade nu i veckan för sin psykolog att hon oroade sig lite för att sitta barnvakt för ett sådant litet barn. Psykologen hade tyckt att lämna ifrån sig ett så litet barn var jättekonstigt och helt fel, hon hade sagt att ett så litet barn skulle få ett trauma av sådant. Hon tyckte att mamma skulle säga nej till att passa henne och sade något om att man nästan skulle anmäla det.
Nu blev jag orolig för min systerdotter och mamma för sitt barnbarn, är det här något konstigt att göra - att lämna bort sin två-månaders under en kväll till en nära släkting som träffat barnet flera gånger och ska göra det några gånger till innan dess?
Jag, och jag antar min bror+flickvän, har aldrig tänkt tanken att det skulle vara farligt eller konstigt eller att barnet skulle få ett trauma. Min systerdotter är annars väldigt lugn, skriker sällan och verkar inte bry sig om var hon är eller vem som håller i henne. Men finns risken att hon får ett trauma av det här och hur yttrar det sig senare i livet?

Tacksam för svar!

/Heulwen

 

[Gandalf]

Sv: Konstigt?

Det är ju egentligen omöjligt att svara på hur ett så litet barn upplever saker. Jag skulle absolut inte lämna bort en tvåmånadersbebis (och ja, jag kan inte låta bli att tycka att det är ganska konstigt), men att säga att det skulle skapa ett trauma för livet kanske är lite överdrivet. Barnet kanske sover mesta tiden, vad vet jag?

Men om din mamma inte känner sig bekväm med det hela kanske hon ska ta upp det med föräldrarna iaf.

 

[sky_fly]

Sv: Konstigt?

Enligt uppgifter så blev jag passad flera gånger under min barndom och då under hela nätter. Även när jag tydligen bara var ett par månader.
Nu idag så upplevar jag inga men alls efter något dyligt.
Tror inte att ett så pass litet barn upplever någonting speciellt förutom att barnet får upptäcka nya saker. Och sedan om det är personer som hon träffat innan så tror jag risken att det skapar obehag är mycket liten.

Jag har i alla fall passat min systerdotter i ett par timmar då min syster var så sjukt svampsugen. Då var dottern bara tre månader och hon höll sig med sitt samt sov under hela tiden, utan en vink om att det var något 'nytt'.

På tal om ingenting.. det lär ju vara din brorsdotter om det är din brors barn.

 

[Lycanthrope]

Sv: Konstigt?

Det är nog absolut ingen fara att lämna bort ett så litet barn någon kväll/dag då och då, självklart till någon barnet träffat mycket innen, som mor/farföräldrar.

Jag blev passad hos mormor i väldigt låg ålder flera gånger och jag är väl ganska normal... eller vad man nu ska kalla det

 

[Novali01]

Sv: Konstigt?

Alltså ofta ammar man ju när dom är så små o då faller det ju direkt att lämna bort ett så litet barn en hel kväll.

Jag har däremot svårt att tro att det skulle på nåt sätt vara farligt eller ge några som helst men för livet??? Så små barn äter, sover o skriker o har ju ingen annan sysselsättning direkt så att farmor inte skulle kunna ta över en natt finner jag ganska underligt.

MEN min personliga åsikt är en helt annan....jag skulle aldrig i livet lämnat bort nån av mina 2 när dom var så små....det kommer ju snart en tid när barnet är äldre o då kan man ha så många barnfria fester man vill!

 

[svea]

Sv: Konstigt?

Jag har väldigt svårt att se att sex timmar med barnvakt som barnet känner skulle kunna traumatisera det för livet - förutsatt att den som vaktar barnet är trygg med situationen. Om farmor känner sig väldigt obehaglig till mods efter psykologens profetior kanske det inte är så lämpligt att hon passar den lilla, för då lär ju obehagskänslan smitta av sig.

Annars är det väl bara att tuta och köra, minst en av föräldrarna lär väl ändå hålla sig nykter, så då är det väl inte märkvärdigare att någon förälder kan åka tilll farmor om den lilla skulle verka väldigt orolig. Är det bara ett par kilometer så går det ju på under tio minuter att köra. Och har man tur så sover bebben större delen av tiden ändå.

 

[Calazirya]

Sv: Konstigt?

Att barnet skulle bli traumatiserad av att ha barnvakt vid 2 månaders ålder ser jag som väldigt otroligt.

Det övriga måste ju vara upp till var och en, jag personligen hade aldrig haft lugn nog att lämna E när hon var 2 månader.

 

[Smulu]

Sv: Konstigt?

Min 1.5 åring var hemma hos sin farbror och hans sambo vid dryga 1 månader medan jag var och fick mig en mycket skön massage + åt en god middag alldeles själv hon var väl där en sisådär 4 timmar på dagen, så hon var vaken en stor del av tiden. Hon drack ersättning så det var inget problem med maten.

Idag går hon på dagis och dagispersonalen har sagt att hon är en glad och social tjej. Första dagen efter inskolningen så frågade jag hur det gått. svaret var " Det känns som om hon alltid gått här.

Jag tror att det går bra, men se till att föräldrarna kan nås och har möjlighet till att komma till undsättning om det skulle behövas.

 

[Welsh]

Sv: Konstigt?

KL
Ingen av mina 4 barn har blivit konstiga pga min mamma har passat dem som små. Tvärtom är de väldigt självständiga och sociala. Aldrig varit några problem med inskolningar el så. Jag minns att jag pumpade ut bröstmjölk som min mamma gav i flaska. Minns att det var jätteskönt med en ledig kväll

 

[Björk]

Sv: Konstigt?

För mig beror det mest på hur nära relation barnpassaren har till barnet. Om de ses typ en gång i veckan så skulle jag personligen tycka det var för sällan för att de skulle ha fått en så nära relation så att barnet verkligen kan känna sig hyfsat "lika" tryggt hos denna som hos oss föräldrar.

Vår sons farmor som varit superengagerad o träffade sonen i princip dagligen hela hans första tid; ja, då kanske jag hade kunnat överväga 6 timmars barnpassning. Men för MIG som förälder skulle det kännas lite väl länge...

Trauma för livet låter smått överdrivet dock...

 

[Heulwen]

Sv: Konstigt?

På tal om ingenting.. det lär ju vara din brorsdotter om det är din brors barn.

Jag vet inte hur jag tänkte när jag skrev det, brorsdotter ska det ju vara.

*läser vidare*

 

[Heulwen]

Sv: Konstigt?

Tack för era svar!

Jag förutsätter att båda kommer att hålla sig nyktra, mamman för att hon ju ska amma och min bror för att han ska kunna köra och hämta henne.
Min mamma blev som sagt lite mer osäker på allting efter att hon hörde det där men hon ska umgås mer med henne innan hon tar emot henne och känner hon att det inte funkar så får festen ställas in helt enkelt.
Men skönt att höra att det inte verkar vara någon fara på taket för själva barnet, utan att det brukar vara föräldrarna istället som känner obehag att vara ifrån sitt barn. Hur som helst, om något nu händer så tar det ungefär 10 minuter att köra och hämta henne.

 

[Gnist]

Sv: Konstigt?

Inget av mina 3 barn har fått några men av att vara hos farmor/mormor när de var yttepyttar och det kunde till och med hända att de sov över och således var borta längre än 6 timmar

Enligt min åsikt så fick din mamma höra rent BS

 

[lingonben]

Sv: Konstigt?

Om detdär skulle vara traumatiserande och anmälningsbart borde man titta lite på hur det ser ut i USA. Sex veckors mammaledighet och sen är en hel del så illa tvungna att börja jobba igen. Det ger lite perspektiv på psykologens uttalanden.

 

[rubytoo]

Sv: Konstigt?

Mitt lilla barn på två månader passade min mamma när jag var på utbildning på jobbet en hel dag, inga problem alls. Och inte verkar han ha lidit så mkt heller, men är den som passar själv osäker så kanske det inte är någon bra ide.

Nu träffar ju iof lilla Gustav sin mormor flera timmar varje dag så det kanske är lite annorlunda

 

[Brandgul]

Sv: Konstigt?

Jag tycker inte alls att det är konstigt. Sen att alla inte klarar av det är en annan sak. I vissa länder börjar man i princip på förskola då om man inte har en nanny. Det är inte så hiskeligt länge sedan man började på förskola redan som 6 mån i Sverige...

 

[Sedna]

Sv: Konstigt?

Jag tycker inte alls att det är konstigt. Sen att alla inte klarar av det är en annan sak. I vissa länder börjar man i princip på förskola då om man inte har en nanny. Det är inte så hiskeligt länge sedan man började på förskola redan som 6 mån i Sverige...

Men precis...

I Schweiz har man 3 månaders föräldraledighet, med andra ord är det inte alls ovanligt att barnet börjar på förskola redan som så liten eller att man har en nanny som passar barnet.

 

[Lamborghini]

Sv: Konstigt?

Om inte din mamma vill och känner sig nervös över det så kan det ju bli ett stressmoment. Men jag tror knappast att det är nån fara för barnet för all framtid

Min personliga åsikt är att jag däremot kan tycka att det är lite "oansvarigt" att lämna ifrån sig sitt barn i så tidig ålder för att festa. 2 månader, då har man ju knappt hunnit föda ungen

 

[Bebben]

Sv: Konstigt?

Jag har aldrig haft något problem att låta någon jag känner och litar på passa Sebastian, inte ens vid så låg ålder.
När han var 3 v gammal var jag tvungen att börja köra på körskola, för att få mitt körkort. Jag blev under en period helt ensam på en gård långt ute på landet, utan några kommunikationer någonstans. Hans farmor fick då passa honom, och det gick hur bra som helst. Han drack ur sin flaska, och sov - i princip. Det gjordes 2-3 ggr/vecka, i minst 2 timmar åt gången. Efter 11 körlektioner fick jag körkortet
Men han har alltid haft någon från familjen som passat honom när det behövts, och det har aldrig varit problem. Nu är han 3 år gammal, och hans inskolning på dagis vid 1 års ålder gick på 3 dagar och var klockren. Han sover hos farmor/farfar någon natt i veckan, och har så gjort i 1 års tid nu. Han har spenderat någon vecka här och där uppe i Sthlm hos mormor + övrig släkt, och älskar det! Han kan i princip bli lämnad med alla som han själv känner och tycker om, och ser det bara som ett roligt äventyr.

Så trauma, det skulle jag nog inte vilja påstå. Däremot ett barn som är tryggt i sig självt, och tycker om att spendera tid med andra än bara mig!

 

[Donnatello]

Sv: Konstigt?

Lägger miginte i detta specifika fallet direkt men enligt min mamma som arbetar som sjuksköterska så finns det en del åldrar där man inte "bör" lämna bort barnen kommer inte ihåg alla men jag har för mig att en utav de åldrarna var när barnet är såpass ungt som 2 månader. Sen att detta oftast inte går att följa då de flesta så småningom måste börja jobba är en annan femma men det kanske var detta psykologen syftade på.