Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Man kan nog inte ösa köttet för mycket, så ös på. Temperaturen beror på vad du ska laga, hur länge och så. Det brukar stå i kokboken. En grilltermometer lär vara en bra investering säger de som kan laga mat.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Ang köttfärssås och inte gilla grönsaker (tomat, lök etc)

Jag har en son som är precis som dina barn och jag kör allt utom köttfärsen i matberedaren innan jag lägger i det i pannan. Smaken finns där (för oss vuxna) men sonen ser inte att man lagt i det. Krossade tomater, lök och ibland lite grädde, det blir en fin utfyllnad till köttfärssåsen utan att det märks

Hittills har han inte klagat! :D

Ledsen en det här inlägget fick min middag att valsa runt lite i magen.... :crazy::o

Bebismat låter det som. Nej faktum är att just detta är något jag inte skulle göra. Kan man äta svamp när den inte syns så kan man äta svamp när den syns. Lite så känner jag. Och jag vill verkligen ha grönsaker, synliga i bitar, i min köttfärssås och har ingen lust att göra två :)

(Jag ska operera käken och ser inte fram emot de veckorna jag måste leva på flytande föda och sedan i puréform, blä- jag kommer banta rejält med andra ord!!)
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Herregud. Aldrig att jag skulle laga två måltider för att någon annan frisk människa bara kan äta pommes och grillat kött. Då skulle han få laga egen mat eller svälta.
5.5 år av regelbundet ätande av quorn och sojakött blev det för min del då jag lever som jag lär....
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Man kan nog inte ösa köttet för mycket, så ös på. Temperaturen beror på vad du ska laga, hur länge och så. Det brukar stå i kokboken. En grilltermometer lär vara en bra investering säger de som kan laga mat.

Grilltermometer var det ja. Men vad ska det stå på den?

Men om jag stoppar in en stek i ugnen, hur ska jag veta hur många grader den ska stå inne samt hur länge när jag inte gör enligt något recept?

Jag har min gamla hemkunskapsbok från när jag gick i åttan, borde damma av den och ta ner den från översta hyllan... har även några andra böcker, samt internet ju :D
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Håller med Escodobe. Våran är lite si och så, men jag struntar fullkomligt om hon BARA äter upp potatisen på tallriken och inget annat. Det är ju jättebra det med. Nässta dag kanske hon äter 2 saker eller en annan grej. Spelar ingen roll alls...bara hon äter något på tallriken.

Ang pålägg, måste man ha olika sorters pålägg menar du ? Våran vill bara ha smör..fine, duger det med. Inte behövs det nåt mer inte.

Du skulle sett när vårat dagis fick en RIKTIG kock. En kock som lagar ALL mat från grunden, bakar eget bröd, gör egen sylt samt allt är ekologiskt. De första veckorna var barnen hemskt skeptiska..det var ju så mycket annorlunda smaker och färger helt plötsligt.

Den förre kocken var inte ens utbildad, utan gjorde så gott hon kunde för husmor var sjukskriven...extremt mycket halvfabrikat, såg trist ut, luktade inte mycket...MEN barnen åt. Dom visste ju inget annat. Sen kom denne eminenta kock, och givetvis om barn är van att saker och ting ska se och lukta på ett visst sätt så blir det ju aningens konflikt. Vad är det här ? Första gången dom fick falafell som ex (hemgjorda) så var det usch och fy. Ingen ville ha gröna köttbullar. Nu har kocken jobbat i 3 månader, och nu lassar barnen in sina falafflar med god aptit. Som sagt, en vanesak är det.

Jag är bara så väldigt trött på gnället:
-Fy vad äcklig mat!!!
-Jag vill inte ha!
-Du gör aldrig nåt gott!
-Varför ska vi ha grönsaker?!
-Jag äter inte det!
-Jag tänker inte ens smaka!
-Det ser äckligt ut!
-Det låter äckligt!

osv :crazy:

Visst kan man äta bara smör på sina mackor, inte mig emot, billigt och bra :p Problem blir det när det krävs pålägg. När det suras för att jag inte har rätt korv eller rätt ost. Och jag vill inte äta enformigt samma korv och ost alltid så det varieras här, till stora protester från äldsta sonen. Det är också äldsta sonen som i hela sitt liv har krånglat med maten.

Måste också säga att mina barn inte är i någon dagisålder precis. Äldsta sonen är 9 år fyllda redan, andra sonen är 7,5 år gammal och tösen är lite över 4 år gammal redan. Den som äter bäst av de tre är mellanbarnet, som egentligen äter det mesta, men som tar efter äldsta sonen. Det är även mellanbarnet som faktiskt säger ifrån på ett trevligare sätt till mig när han inte riktigt gillar något.
"Mamma,jag tyckte att köttet var lite starkt, men det var gott ändå" sa han tex i dag. Sånt blir jag glad av att höra! Medan äldsta sonen rynkar på näsan, skjuter bort tallriken och säger " Äckligt!" utan att ens smaka på det!

Fram till för ett år sedan åt tösen allt man gav henne och i stora portioner. För ett år sedan blev hennes dagmamma sjukskriven så tösen fick börja på dagis och det var stora förändringar där för henne. Sedan ovanpå allt dog hennes dagmamma och jag vet inte om det har med saken att göra. Kan vara det då dagismat och hemlagad mat inte alsl är detsamma.....
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Min syster och jag hade en tuff uppväxt.;) När vi frågade vad det blev för mat till middag och vi tyckte att det var äckligt blev svaret från den elaka modern "Synd om dig då som blir utan mat.". Och så var det. Det blev inte någon annan mat till oss med undantag för om det var någon matvara som någon av oss inte mådde bra av att äta. Följden av detta är att min syster och jag äter det mesta som serveras. Inte alltid med god aptit och i stora lass, men i regel så pass att vi inte svälter ihjäl eller är oartiga om vi är bortbjudna.

Så var det för mig också! Jag äter också allt nu. Finns ingen maträtt jag verkligen inte ens kan äta lite av, som jag kräks av, utan allt går ner. Sedan finns det ju mer eller mindre god mat enligt mig, men allt kan jag äta. Som vuxen så insåg man ju hur man själv kan välja vad man vill äta, till skillnad från när man bodde hemma och fick äta det som serverades.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Måste bara fråga om det är riktigt potatismos eller "köpemos" du lagar? Riktigt potatismos med en smörklick i brukar gillas av de flesta barn.

Jag tycker att du fått bra tips, sätt er ner och gör ett vettigt veckoschema och sedan kan barnen vara delaktiga med att laga maten.
Har du provat finriven kål blandad med burkananas? Nu älskar mina barn grönsaker i alla former men det är nog den största favoriten och då kan man göra rätt stor sats och ha i kylskåpet. Stekta morötter med koriander är också en favorit.

Hur äter de på skola och förskola? Går maten ner där så är det ju underligt om den inte går ner hemmavid?!

Hos oss har vi regeln att man måste smaka men gillar man det inte får man äta sig mätt på resten. Ena tjejen gillar inte konsistensen på hackad lök så där gör vi ibland mindre bitar.
Jag tycker också att ni kan prata igenom ordentligt hur tråkigt det är för den som lagat maten om andra bara säger att den är äcklig, det är ju väldigt positivt att äldsta barnen börjat uttrycka sig annorlunda.
Kanske ni kan ha en "matkväll" på helgen där ni passar på att laga och förbereda några rätter tillsammans så går det snabbare på vardagarna?
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag är bara så väldigt trött på gnället:
-Fy vad äcklig mat!!!
-Jag vill inte ha!
-Du gör aldrig nåt gott!
-Varför ska vi ha grönsaker?!
-Jag äter inte det!
-Jag tänker inte ens smaka!
-Det ser äckligt ut!
-Det låter äckligt!

Jag lyckades (nästan) få ungarna att fatta att de faktiskt inte fick säga att maten är äcklig. Det är den inte, det är de som är kräsna. Om de absolut måste, så fick de säga att de inte tycker om/inte äter ... /fyll i valfritt livsmedel/ men bara en gång per rätt och måltid. Jag behöver inte höra arton gånger samma dag att någon inte gillar tomat, så korkad är jag faktiskt inte.

Det löser inte problemet med kräsenheten, men man kan i bästa fall reducera gnället.

Du gör aldrig något gott, är ju en lögn, så det får de heller inte säga. :p Jag kan förstå om det i stunden känns som att jag aldrig gör något gott, men då fick de säga det istället.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Måste bara fråga om det är riktigt potatismos eller "köpemos" du lagar? Riktigt potatismos med en smörklick i brukar gillas av de flesta barn.

Jag tycker att du fått bra tips, sätt er ner och gör ett vettigt veckoschema och sedan kan barnen vara delaktiga med att laga maten.
Har du provat finriven kål blandad med burkananas? Nu älskar mina barn grönsaker i alla former men det är nog den största favoriten och då kan man göra rätt stor sats och ha i kylskåpet. Stekta morötter med koriander är också en favorit.

Hur äter de på skola och förskola? Går maten ner där så är det ju underligt om den inte går ner hemmavid?!

Hos oss har vi regeln att man måste smaka men gillar man det inte får man äta sig mätt på resten. Ena tjejen gillar inte konsistensen på hackad lök så där gör vi ibland mindre bitar.
Jag tycker också att ni kan prata igenom ordentligt hur tråkigt det är för den som lagat maten om andra bara säger att den är äcklig, det är ju väldigt positivt att äldsta barnen börjat uttrycka sig annorlunda.
Kanske ni kan ha en "matkväll" på helgen där ni passar på att laga och förbereda några rätter tillsammans så går det snabbare på vardagarna?

Vi har någon form av veckomatsedel. Funkade sådär så nu är den inte helt funktionell. De är med och väljer vad vi ska äta och får också vara med och duka och fixa lite inför maten, tex skära grönsaker som gurka och sånt.

Det är mellanbarnet som säger snälla saker ;) och äldsta som inte är lika snäll i sina uttalanden om vad han tycker om maten!

De äter så där i skola och förskola. De äter mer eller mindre likadant överallt faktiskt, så det är som tur är inte bara min mat de inte alltid gillar! :D

Jag gör både eget mos och köpemos och det ratas båda. Ja har dock fått honom att äta lite i alla fall. Min syster kryddade sin mos jättemycket och han tyckte det var så äcligt att smaka på att han inte ville äta mos mer och inte gjorde på misnt ett år. Sedan fick jag i honom lite och n u lite till. Jag förklarar varje gång jag gör mos, att den inte smakar som min systers.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Hej. Skummade tråden. Mina tips som funkar här hemma (6-årig son).
* Hungriga barn äter bättre...
* Inget småätande mellan måltiderna.
* Äpple/russin som mellanmål direkt efter skolan.
* Godis på lördagsförmiddagen när efter frukosten.
* Inget daltande med maten. Dock kryddar jag sparsamt åt barnen.
* Trugar inte. Gör ingen stor grej av att han inte vill ha broccoli varje gång.
* Vi går på restaurang ibland och utmanar ödet :)
* Ketchup kan vara en lösning ibland.
* Är något inte gott lägger man det åt sidan och äter resten.
* Efterrätt på lördan/söndan till de som ätit ordentligt.
* Blir det problem vid maten så sparar jag tallriken och micrar när han kommit på att han är hungrig.

Ja, vissa punkter är nog liknande som jag såg i tråden, men det funkar här.
Min son äter vissa grejer på skolan som han inte vill ha hemma, och det är lite skumt.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag lyckades (nästan) få ungarna att fatta att de faktiskt inte fick säga att maten är äcklig. Det är den inte, det är de som är kräsna. Om de absolut måste, så fick de säga att de inte tycker om/inte äter ... /fyll i valfritt livsmedel/ men bara en gång per rätt och måltid. Jag behöver inte höra arton gånger samma dag att någon inte gillar tomat, så korkad är jag faktiskt inte.

Det löser inte problemet med kräsenheten, men man kan i bästa fall reducera gnället.

Du gör aldrig något gott, är ju en lögn, så det får de heller inte säga. :p Jag kan förstå om det i stunden känns som att jag aldrig gör något gott, men då fick de säga det istället.

Ja jag ska arbeta på det här faktiskt. Jag blir riktigt trött på att höra om hur äckligt grönsaker är, tex. Det är de ju inte, de är goda!
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

jag kör allt utom köttfärsen i matberedaren innan jag lägger i det i pannan.

Så långt skulle jag aldrig gå för att anpassa maten till barn efter att de har fått sina tänder. Då bekräftar man ju deras kräsenhet och de lär sig ändå inget om hur man förväntas äta i det sociala livet och inget om mat, ingredienser och konsistenser.

Petunia, jag förstår henne. Jag hade skämts över att ta med mig en sådan man på middagar. Mat är för viktigt för mig för att jag skulle stå ut med en så kräsen vuxen.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag är bara så väldigt trött på gnället:
-Fy vad äcklig mat!!!
-Jag vill inte ha!
-Du gör aldrig nåt gott!
-Varför ska vi ha grönsaker?!
-Jag äter inte det!
-Jag tänker inte ens smaka!
-Det ser äckligt ut!
-Det låter äckligt!


Måste ju säga att jag hade ALDRIG i livet skulle accepterat att mina ungar tilltalat mig på det viset :eek:

På nåt sätt känns det som om det inte är maten som är ert huvudsakliga problem egentligen, utan barnens brist på respekt. Och då menar jag inte respekt för "auktoriteten Mamma", utan för dig som medmänniska.
Jag tycker inte man ska behöva ta något från ungarna som inte hade varit ok mellan vuxna...hur ska dom annars lära sig hur man bör uppföra sig?

Här hemma lever vi efter "det är inget j-a hotell :D", dvs man äter det som serveras, är det nåt man inte gillar äter man av det andra UTAN att gnälla...ingen kommer heller tjata om att man måste äta något man inte vill, man behöver inte smaka heller även om det uppmuntras.
Att kalla någon mat "äckligt" är aldrig någonsin ok, inte heller att snacka en massa om vad man inte gillar.
Kidsen får delta i matlagningen, och önskar dom någon särskild rätt får dom planera och med lite hjälp laga o servera den själva. Brukar bli nån dag i veckan...och då gäller självklart samma regler även för oss vuxna, dvs glatt äta upp snabbmakaronerna och (soja)korven utan att klaga :angel:
Kidsen äter det allra mesta med god aptit, och har så gjort från första början.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Måste ju säga att jag hade ALDRIG i livet skulle accepterat att mina ungar tilltalat mig på det viset :eek:

På nåt sätt känns det som om det inte är maten som är ert huvudsakliga problem egentligen, utan barnens brist på respekt. Och då menar jag inte respekt för "auktoriteten Mamma", utan för dig som medmänniska.
Jag tycker inte man ska behöva ta något från ungarna som inte hade varit ok mellan vuxna...hur ska dom annars lära sig hur man bör uppföra sig?

Här hemma lever vi efter "det är inget j-a hotell :D", dvs man äter det som serveras, är det nåt man inte gillar äter man av det andra UTAN att gnälla...ingen kommer heller tjata om att man måste äta något man inte vill, man behöver inte smaka heller även om det uppmuntras.
Att kalla någon mat "äckligt" är aldrig någonsin ok, inte heller att snacka en massa om vad man inte gillar.
Kidsen får delta i matlagningen, och önskar dom någon särskild rätt får dom planera och med lite hjälp laga o servera den själva. Brukar bli nån dag i veckan...och då gäller självklart samma regler även för oss vuxna, dvs glatt äta upp snabbmakaronerna och (soja)korven utan att klaga :angel:
Kidsen äter det allra mesta med god aptit, och har så gjort från första början.
Men kan de laga middag själva när de är 9 och 7 år? Inte ens jag är ju nån höjdare ibland :rofl: Nu låter det som om jag ALLTID misslyckas och så är inte fallet, men ju mer de trilskas med maten, desto större är ju också risken att jag misslyckas, motivationen försvinner lite och det är ju inte kul att göra något jag bokstavligen hatar när det mottags med kritik och rynkiga barnnäsor.

Men du har rätt, speciellt äldsta har problem med respekt för andra människor. Han har problem i skolan och blir väldigt frustrerad, kan inte ta förändringar speciellt lätt och det blir en ond cirkel ibland, vilket märks även hemma. Han ska byta skola till en med mer resurser och blir det ingen förändring ska vi börja med en dysleksiundersökning sedan. Förhoppningsvis löser det sig med mer resurser i skolan bara. Går det bra i skolan så är det bättre hemma också.

De andra två har respekt för andra men dras gärna med av den äldsta. Vi har familjemöte en gång i veckan där vi alla får komma till tals om vad som varit bra och dåligt och vad som ska förändras till nästa möte. Det funkar jättebra och har fått även den äldsta att börja tänka lite längre än näsan räcker.

I går kom han fram till spisen och kikade och jag såg att han skulle säga något opositivt så innan han hann göra det så sa jag: "Inte ett ljud!!!" så han gick och sa inte ett enda negativt ord, mer än en fråga om han kunde slippa blomkålen, vilket han ju fick, resten åt han med god aptit :D
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Dessutom vet du ju vad de tycker vid det här laget. Påpeka det för dem! :D

Ja det ska jag absolut göra! Vårt familjemöte ska vi ha i dag och då är detta en bra sak att ta upp!
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Här hemma lever vi efter "det är inget j-a hotell :D", dvs man äter det som serveras, är det nåt man inte gillar äter man av det andra UTAN att gnälla...

glatt äta upp snabbmakaronerna och (soja)korven utan att klaga :angel:
Kidsen äter det allra mesta med god aptit, och har så gjort från första början.

Jag tycker inte att det är respektfullt att säga till barnen att det här inte är ett jäkla hotell.

Jag tror också att många som sluppit problemet med kräsenhet underskattar kräsenhetens kraft. Jag tror alltså inte att man egentligen löser det problemet på kort sikt med olika pedagogiska metoder, utan vissa barn är mer kräsna än andra helt enkelt.

Serverar man snabbmakaroner och sojakorv till middag, utmanar man ju inte heller deras smaklökar eller kräsenhet överhuvudtaget. Hade mina barn fått sådana middagar som små, hade jag inte vetat hur kräsna de var. För mig är det något man kan servera just för att slippa gnäll (och jag hade tyckt att den middagen var jättetråkig, och det hade mina barn också, nu, när de är stora).

I går kom han fram till spisen och kikade och jag såg att han skulle säga något opositivt så innan han hann göra det så sa jag: "Inte ett ljud!!!" så han gick och sa inte ett enda negativt ord, mer än en fråga om han kunde slippa blomkålen, vilket han ju fick, resten åt han med god aptit :D

Bra jobbat båda två!!! :bump:
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

En stekpåse är en värmetålig påse som man lägger köttet/kycklingen i och sen in i ugnen. Den blir saftigare och det är inte lika kinkigt med att ta ut den i exakt rätt tid. Dessutom stannar vätskan kvar i påsen så du får en bra grund till en sås på köpet. Det blir lite som ångkokning och ugnsstekning i ett, ungefär som lergryta.

Här finns mer info. De brukar finnas i mataffären vid bakplåtspapper och sånt.

En lergryta köpte vi på second hand för några tior och den använder vi rätt ofta.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Min son äter vissa grejer på skolan som han inte vill ha hemma, och det är lite skumt.

Så är det ju här också, men jag har vickat som kock på sonens dagis ett par gånger och sett varför. De äter nästan bara halvfabrikat som dånar av smakförstärkare och annat. Frysta grönsaker, smaklös sås-ja helt enkelt barnanpassad mat. Precis den typen av mat som vi sett nämnas i tråden som ungarna vill ha och som vi oftast curlar dem med. Innehåller noll näring. Och äter inte kidsen i skolan/dagis så löser man problemet med att ösa på ketchup= socker och annat otyg.
 
Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Men kan de laga middag själva när de är 9 och 7 år? Inte ens jag är ju nån höjdare ibland

Min son har varit med i köket sen han var 3½-4 år. Perfekt nybörjarmat är soppa. Alla kan vara med och önska vad man ska ha i för grönsaker och kött. Mamma hackar- barnen häller i och rör om. Smakar av gör man ihop och så får alla säga om det får vara mer av något.

För någon månad sen stekte sonen helstekt fläskfilé själv. Han är 5½ nu. Medans jag hackade ihop salladen så fick han vända och vrida på köttet med stekpinsett. Han fick även göra tatziki helt själv, jag bara förklarade momenten. Tatziki har han tidigare inte velat smaka eller äta men nu åt han även om det inte var så mycket. Jösses så stolt han var vid matbordet sen :laugh:
 

Liknande trådar

Småbarn Vår femåring är så sjukt kräsen när det kommer till mat 😩 När hon var liten åt hon allt, sen blev hon lite mer återhållsam när det kom...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
10 880
Senast: Guldaskig
·
Kropp & Själ Jag måste ändra om min mat. Kopierar från beachtråden jag äter normalt. frukost runt 10 En shake/lunch vid 13 (beroende på, börjat med...
2
Svar
22
· Visningar
3 990
Senast: Sleepan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp