C
Charlotte
Hej alla!
Våran hund är en dobbis tik på snart 3 år. Hon är själv hemma max 4 timmar på vardagarna och det går alltid jätte bra att lämna henne. Alltid tyst, oftast så lägger hon sig och vilar. Så det är jätte bra för vi bor i en lägenhet i stan.
Men så en dag när hennes husse kom hem från jobbet vid lunchtid så hittade han henne krampandes på vardagsrumsgolvet. (Och det var inte lite hon krampade heller
.) Avföring över hela lägenheten. Hon var vid medvetande då hon försökte resa sig när husse kom in, men ramlade ihop hela tiden.
Väl på djursjukhuset så fick hon medicin men det hjälpte inte mycket alls. Så vi fick åka akut till Strömsholm. Väl där så fick hon ännu mera medicin men hon slutade inte krampa helt ändå. Och så hade även ögonen börjat rulla i huvudet. Så hon blev inlagd i två dygn och blev behandla för förgiftning...
Men det sjuka var att dom inte var säkra på att det var förgiftning. För alla prover dom tog såg bra ut, alla värden var bra och så kollade dom med ultraljud på livmoder och magen. Och det ända som dom såg då var att hon hade en liten infektion i livmoderhalsen. Men inget att reagera på. Det skulle läka ut av sig själv.
Det är inte epilepsi heller då hon inte hade några symtom till det. Först trodde veterinären att det var hjärnan det var fel på då ögonen bara skakade fram och tillbaka. Men eftersom att hon blev bra så fort så var det inte det heller.
När vi sen kom hem från Strömsholm, samma dag som hon blev inlagd. Så letade vi igenom lägenheten efter saker hon kan ev. stoppat i sig. Men det ända vi kan tänka oss var att hon ätit nåt från en soppåse som stod framme. Jag ringde och sa det till Strömsholm, att hon kan ha ätit något mögligt. Dom sa att då måste dom äta stora mängder. Så det trodde dom inte var orsaken...
Sen tänkte vi att hon kanske ätit nåt i stallet. Fast hon hade inte varit med mig på några dagar till stallet.
Min pappa tror att det är någon som kastat in nåt genom brevinkastet. Men jag tror att det är en långsökt förklaring. För hon gör aldrig något oväsen för sig. Och alla i trappuppgången hälsar alltid glatt på våran hund när vi träffas. Men man kan ju aldrig vara säker...
Allt är ett mysterium även i dag.
Är det nån som varit med om något liknande?
Det var verkligen den VÄRSTA dagen i mitt liv när det här hände..
Våran hund är en dobbis tik på snart 3 år. Hon är själv hemma max 4 timmar på vardagarna och det går alltid jätte bra att lämna henne. Alltid tyst, oftast så lägger hon sig och vilar. Så det är jätte bra för vi bor i en lägenhet i stan.
Men så en dag när hennes husse kom hem från jobbet vid lunchtid så hittade han henne krampandes på vardagsrumsgolvet. (Och det var inte lite hon krampade heller
.) Avföring över hela lägenheten. Hon var vid medvetande då hon försökte resa sig när husse kom in, men ramlade ihop hela tiden. Väl på djursjukhuset så fick hon medicin men det hjälpte inte mycket alls. Så vi fick åka akut till Strömsholm. Väl där så fick hon ännu mera medicin men hon slutade inte krampa helt ändå. Och så hade även ögonen börjat rulla i huvudet. Så hon blev inlagd i två dygn och blev behandla för förgiftning...
Men det sjuka var att dom inte var säkra på att det var förgiftning. För alla prover dom tog såg bra ut, alla värden var bra och så kollade dom med ultraljud på livmoder och magen. Och det ända som dom såg då var att hon hade en liten infektion i livmoderhalsen. Men inget att reagera på. Det skulle läka ut av sig själv.
Det är inte epilepsi heller då hon inte hade några symtom till det. Först trodde veterinären att det var hjärnan det var fel på då ögonen bara skakade fram och tillbaka. Men eftersom att hon blev bra så fort så var det inte det heller.
När vi sen kom hem från Strömsholm, samma dag som hon blev inlagd. Så letade vi igenom lägenheten efter saker hon kan ev. stoppat i sig. Men det ända vi kan tänka oss var att hon ätit nåt från en soppåse som stod framme. Jag ringde och sa det till Strömsholm, att hon kan ha ätit något mögligt. Dom sa att då måste dom äta stora mängder. Så det trodde dom inte var orsaken...
Sen tänkte vi att hon kanske ätit nåt i stallet. Fast hon hade inte varit med mig på några dagar till stallet.
Min pappa tror att det är någon som kastat in nåt genom brevinkastet. Men jag tror att det är en långsökt förklaring. För hon gör aldrig något oväsen för sig. Och alla i trappuppgången hälsar alltid glatt på våran hund när vi träffas. Men man kan ju aldrig vara säker...
Allt är ett mysterium även i dag.
Är det nån som varit med om något liknande?
Det var verkligen den VÄRSTA dagen i mitt liv när det här hände..
