Kroppspositivitet, viktminskning och sociala medier

[gul_zebra]

Funderar lite på det här med kombinationen av kroppspositivitet och viktminskning, och synliggörandet i sociala medier.
Säg att man har anammat kroppspositivitet, men väljer att opereras för att gå ner i vikt. Ser inga motsättningar där, men sen kommer sociala medier in i bilden. Viktminskningsprat göder fetthat och bantning går längre och längre ner i åldrarna. Samtidigt ska man inte behöva gömma sig för att man gått ner heller.

Hur ska man bete sig för att inte bidra till fetthatet och bantningshysterin men ändå kunna posta i sociala medier? Vad ska man tänka på, vilken approach ska man ha? Tankar från kloka bukefalister?

 

[mandalaki]

Gud vad svårt! Jag undrar om det går. Peppa andra med kommentarer går nog, men posta om sig själv vetekatten.

 

[EmmaBovary]

Funderar lite på det här med kombinationen av kroppspositivitet och viktminskning, och synliggörandet i sociala medier.
Säg att man har anammat kroppspositivitet, men väljer att opereras för att gå ner i vikt. Ser inga motsättningar där, men sen kommer sociala medier in i bilden. Viktminskningsprat göder fetthat och bantning går längre och längre ner i åldrarna. Samtidigt ska man inte behöva gömma sig för att man gått ner heller.

Hur ska man bete sig för att inte bidra till fetthatet och bantningshysterin men ändå kunna posta i sociala medier? Vad ska man tänka på, vilken approach ska man ha? Tankar från kloka bukefalister?

Jag tänker att det låter svårt att förena, men samtidigt så vore det ju en väldigt intressant och viktig röst.

 

[astronaut]

Det är en svår bana.

Följer några som inte skrivit några direkta siffror eller mått på så sätt men skrivit t.ex. -1kg, inte heller visat så mycket bilder utan mest visat bild på mat och hur dem motionerat under dagen. Det bör ju inte vara så värst triggande.

 

[Pontevecchio]

Det handlar mer om tanken runt det, hur man uttrycker sig tycker jag.
Inlägg som "då ful och olycklig, nu smal och fab" är inte så härliga. Att man jämställer snygg, lyckad, lycklig med smal är problemet. Man får gärna vara lycklig över sin förvandling eller att man nu tex kan springa 1 mil men när man tenderar till att predika är man fel ute tycker jag.

 

[Philosophia]

Något som jag spontant kan komma och tänka på är före- och efterbilder. Den typen av bilder blir, vare sig man vill det eller inte, en värdering där bilden av "före" är dålig och "efter" är bättre/bra. Så undvik sådant.

Jag tänker även att kroppspositivitet lider av lite samma problem. Kroppspositivitet kan aldrig kan bli positivt i sann mening om man fortsätter att värdera kroppens utseende. Det gäller även om man säger att man älskar sin kropps utseende. Kanske det kan vara klokt att överhuvudtaget låta bli att prata om själva kroppen och viktminskningen och istället prata om effekterna?

Om man vill redogöra för resultat så kan man skriva om hur den nya livsstilen får en att må (om det är det som framförallt är skälet till viktminskningen). Man kan referera till att man vaknade pigg på morgonen, orkade springa 2 km, har fått lägre blodfetter, slutat snarka, kunde hjula, eller vad man nu själv uppfattar som positiva effekter.

 

[gul_zebra]

Gud vad svårt! Jag undrar om det går. Peppa andra med kommentarer går nog, men posta om sig själv vetekatten.

Går gör det säkert, men jag tror det är en fin lina att balansera på och frågan är hur bra balans man kan tänkas ha.

Det handlar mer om tanken runt det, hur man uttrycker sig tycker jag.
Inlägg som "då ful och olycklig, nu smal och fab" är inte så härliga. Att man jämställer snygg, lyckad, lycklig med smal är problemet. Man får gärna vara lycklig över sin förvandling eller att man nu tex kan springa 1 mil men när man tenderar till att predika är man fel ute tycker jag.

Ja herregud, just utseendemässigt kan jag tänka mig att kommentarsfält kan bli svåra att manövrera också, just för att folk gärna berömmer hur "smal och snygg" man blivit typ. Folk menar väl men det blir så fel och säger man ifrån är det lätt att det blir fel eller att det helt enkelt blir för tröttsamt om det dyker upp såna kommentarer ofta.

Känns som att jag ska vara glad över att jag mest postar kattbilder själv och inte behöver fundera på sånt här personligen. Men det är ett intressant ämne none the less

 

[Teilani]

Inte lätt, självklart vill man kunna få skryta med att man lyckats gå ner i vikt. Det är förbannat tråkigt med diet, och motigt som sjutton att ge sig på löprundor när man inte har någon kondis. För att lyckas krävs en massa kraft både mentalt och fysiskt. Jag önskar att alla som tagit sig igenom dessa månader av slit, som det är att bygga om en kropp, skulle få visa upp sina bilder och vara stolta över sig själva.

Inte för att de blir snyggare, bättre eller sundare i sin nya kropp utan för att få glänsa en liten stund över allt hårt arbete.
Samtidigt jag förstår att det förstärker smal-normen och bidrar till att andra kan tappa i självförtroende pga sin vikt.

 

[Scata]

Kanske det kan vara klokt att överhuvudtaget låta bli att prata om själva kroppen och viktminskningen och istället prata om effekterna?

Om man vill redogöra för resultat så kan man skriva om hur den nya livsstilen får en att må (om det är det som framförallt är skälet till viktminskningen). Man kan referera till att man vaknade pigg på morgonen, orkade springa 2 km, har fått lägre blodfetter, slutat snarka, kunde hjula, eller vad man nu själv uppfattar som positiva effekter.

Amen och +1 till det
Jag tänkte samma sak när jag läste trådstarten, men så ser jag när jag läser resten att du redan satt huvudet på spiken. Så jag kan bara hålla med!

Sluta prata om utsidan, när det är insidan som räknas

 

[tanten]

Amen och +1 till det
Jag tänkte samma sak när jag läste trådstarten, men så ser jag när jag läser resten att du redan satt huvudet på spiken. Så jag kan bara hålla med!

Sluta prata om utsidan, när det är insidan som räknas

Exakt.
Precis vad jag tänkte skriva.

Jag har aldrig någonsin tagit en selfie. Här unte lagt ut bilder på mig själv. Har aldrig sett nån anledning?

Det är ingen naturlag att posta bilder på sig själv. De gånger jag fotograferar och visar är det på sånt jag ser. Inte vad andra ser.

Så de gånger jag varierar i vikt är det sällan nån märket det. Gick upp 20 kg en höst pga sjukdom men ingen så sig märka det. Samma när jag går ner.

Kroppfixering är inte heller det nån naturlag.

 

[Saeta]

Väldigt svår fråga.
På ett sätt kan jag tycka att det är bra att visa att alla kroppar duger och är lika mycket värda och lika fina oavsett hur dom ser ut eller om dom har genomgått någon operation, viktökning eller viktminskning. Det ska ju egentligen inte ha någon betydelse. Däremot blir det ju på ett sätt skevt när någon som pushar för att älska sin kropp precis så som den är, väljer att göra en förändring för att hen inte är nöjd med sitt utseende.
Jag har absolut inget emot folk som väljer att operera sig. Verkligen inte.

Jag tror mycket beror på hur det framförs. Det här med före- och efterbilder är ju ett exempel på något som jag tycker är väldigt olämpligt. Jag har ingen aning alls om hur det ska kunna göras på ett vettigt sätt, för självklart ska alla kunna få vara kroppspositivister om dom själva vill det även om dom opererat sig eller liknande. Ärlighet och att vara öppen med tankar och sånt kan ju kanske vara ett sätt att ge sin "förklaring" (menar såklart inte att en ska behöva förklara sig) till varför en valt att exempelvis göra en viktminskningsoperation. Men jag kanske har jättefel.

Jag själv kallar mig för kroppspositiv och jag lägger upp bilder på min kropp på insta. Jag har aldrig gjort någon operation (viktrelaterad alltså) eller ändrat mitt utseende mer än det smink, ögonbrynsfärg, hårfärg, fransförlängning och pincett kan göra. Och det är ju egentligen lite skevt det också. Mitt budskap är att älska sig själv oavsett vad. Ändå sminkar jag mig och gör fransförlängning för att jag tycker att jag ser bättre ut då. Visst, jag visar också upp bilder på mig själv när jag är helt naturlig. Men det tar ofta emot.

Så ja, det är en väldigt svår fråga. Jag tror som @Philosophia skrev: "Kroppspositivitet kan aldrig kan bli positivt i sann mening om man fortsätter att värdera kroppens utseende. Det gäller även om man säger att man älskar sin kropps utseende."

 

[MiniLi]

Jag tycker att man kan lägga upp bilder på sig själv ”som man brukar”, dvs där kroppen inte är poängen med bilden. Tycker inte att någon ska gömma sig eller dölja sin kropp men jag tycker heller inte att någon ska lägga ut bilder eller inlägg med fokus på kroppen.

Jag är totalt anti inlägg som handlar om hur kroppen ser ut, hur kroppen förändrats, bild på bantningsmat (alltså bild på mat med text som tydliggör att personen bantar) eller alla former av före-efter. Jag tycker inte det har på sociala medier att göra oavsett hur ens kropp ser ut.

Så - lägg gärna ut bild på dig själv sålänge det finns ett annat syfte än att visa upp kroppen oavsett hur den ser ut.

Är dock medveten om att jag har en lite snävare syn på detta än många andra. Jag gnäller väldigt ofta över inlägg jag ser på sociala medier..

 

[Hyacinth]

Funderar lite på det här med kombinationen av kroppspositivitet och viktminskning, och synliggörandet i sociala medier.
Säg att man har anammat kroppspositivitet, men väljer att opereras för att gå ner i vikt. Ser inga motsättningar där, men sen kommer sociala medier in i bilden. Viktminskningsprat göder fetthat och bantning går längre och längre ner i åldrarna. Samtidigt ska man inte behöva gömma sig för att man gått ner heller.

Hur ska man bete sig för att inte bidra till fetthatet och bantningshysterin men ändå kunna posta i sociala medier? Vad ska man tänka på, vilken approach ska man ha? Tankar från kloka bukefalister?

För att man kan ha problem relaterade till sin vikt? Eller för att man vill? Jag pulverdietade för att jag inte vill belasta mitt usla bäcken med för många kilon. För att orka mer. För att det bara är DIN kropp och du får göra vad du vill? Men jag förstår tanken, jag var tydlig med att jag inte bantade för att jag har problem med min vikt eller utseende, utan i förebyggande syfte. Man kanske vill kunna cykla längre, få barn eller bara förändra något. Något som inte har med fett eller självhat att göra.

 

[Hyacinth]

Och jag bantade offentligt, både här, på jobbet och överallt.

 

[gul_zebra]

Jag tänker att bildmässigt måste man få posta bilder på sig själv. Varesig det utseendemässigt är "bra" bilder eller "dåliga" bilder. Har man gått ner mycket så har man ju tex ofta hängande skinn som det såklart också kan finnas ett värde i att visa upp ur ett kroppspositivt perspektiv, som exempel, men det är samtidigt en fin linje mellan det och "ey kolla hur mycket jag har gått ner!". Före och efter viktnedgång känns däremot som en nobrainer, det kan man hålla för sig själv eller posta när så är lämpligt (i facebookgrupper med andra i samma sits, exempelvis).

För att man kan ha problem relaterade till sin vikt? Eller för att man vill? Jag pulverdietade för att jag inte vill belasta mitt usla bäcken med för många kilon. För att orka mer. För att det bara är DIN kropp och du får göra vad du vill? Men jag förstår tanken, jag var tydlig med att jag inte bantade för att jag har problem med min vikt eller utseende, utan i förebyggande syfte. Man kanske vill kunna cykla längre, få barn eller bara förändra något. Något som inte har med fett eller självhat att göra.

Både och. Tänker rent generellt, men antar att det är bra mycket svårare att agera kroppspositivt om man gått ner för utseendets skull. Samtidigt som det ena såklart inte utesluter det andra.

 

[Hyacinth]

Jag tänker att bildmässigt måste man få posta bilder på sig själv. Varesig det utseendemässigt är "bra" bilder eller "dåliga" bilder. Har man gått ner mycket så har man ju tex ofta hängande skinn som det såklart också kan finnas ett värde i att visa upp ur ett kroppspositivt perspektiv, som exempel, men det är samtidigt en fin linje mellan det och "ey kolla hur mycket jag har gått ner!". Före och efter viktnedgång känns däremot som en nobrainer, det kan man hålla för sig själv eller posta när så är lämpligt (i facebookgrupper med andra i samma sits, exempelvis).


Både och. Tänker rent generellt, men antar att det är bra mycket svårare att agera kroppspositivt om man gått ner för utseendets skull. Samtidigt som det ena såklart inte utesluter det andra.

Men man måste få bestämma över sin egen kropp. Och vill man gå ner för utseendet så är det ingen sämre orsak än någon annan.
Man måste få må bra i sig själv.
Kroppspositivismen måste gälla alla kroppar.

 

[MiniLi]

Men man måste få bestämma över sin egen kropp. Och vill man gå ner för utseendet så är det ingen sämre orsak än någon annan.
Man måste få må bra i sig själv.
Kroppspositivismen måste gälla alla kroppar.

Självklart, men man måste inte basunera ut det på tex facebook eller instagram. Man kan ju banta utan att överhuvudtaget nämna det på sociala medier.

Det är nog dock gränsfall om man kan kalla sig kroppspositiv om man bantar för utseendets skull, och man är definitivt inte kroppspositiv om man delar sin bantning i sociala medier (alltså gör det öppet att man bantar).

 

[Hyacinth]

Självklart, men man måste inte basunera ut det på tex facebook eller instagram. Man kan ju banta utan att överhuvudtaget nämna det på sociala medier.

Det är nog dock gränsfall om man kan kalla sig kroppspositiv om man bantar för utseendets skull, och man är definitivt inte kroppspositiv om man delar sin bantning i sociala medier (alltså gör det öppet att man bantar).

Jag kände att eftersom jag åt pulver var det uppenbart för de flesta. Sen var det trist som attans och jag behövde supporten och att dels misären. Mitt fokus låg dock ganska konsekvent på enformigheten, inte kilon.

 

[MiniLi]

Jag kände att eftersom jag åt pulver var det uppenbart för de flesta. Sen var det trist som attans och jag behövde supporten och att dels misären. Mitt fokus låg dock ganska konsekvent på enformigheten, inte kilon.

Ja det kan jag förstå. Men man kan nog ändå inte kalla sig kroppspositiv om man tex lägger ut bild på pulverdieten eller på andra sätt visar i sociala medier att man bantar.
Det är ju ändå ganska stor skillnad att människorna som man äter med ser pulvret och att det når fler/andra även på sociala medier.

Så all förståelse för behovet av support, men det är nog ändå inte ngt som ryms inom kroppspositivismen.

 

[MiniLi]

Jag tänker att kroppspositivism är något man gör. Det räcker inte med att man har vettiga tankar utan handlar om vissa beteenden.