Bukefalos 28 år!

Livets hårda skola?

@Rina du nämner din pappas fyllekompisar flera gånger. Är det egentligen dem, dvs ditt personliga trauma, som tråden handlar om? Det förklarar ju varför diskussionen blir svår, eftersom jag tror att de flesta i tråden diskuterar mer generellt.

Anledningen till trådstarten är att jag stött på uttrycket "Livets hårda skola är den bästa skolan"
Jag hajade till och fick direkt negativa associationer om personen. Eller är det jag som bär en fördomsfull och förutfattad mening. Klippet som nämndes tidigare är väldigt roligt och på flera områden väldigt träffande. Jag har svårt att förstå de som sätter det på sin status när så många får negativa associationer. Jag tycker det är en gåta att SD politiker använder uttrycket på sina profiler.
 
Jag har varit inne på det tidigare men man måste inte vara född privilegierad. Man kan bli det genom en klassresa och då tillskansar man sig gärna de privilegierades värderingar - som att alla har möjligheter att ”bli” något (för att man själv blev det)
En mycket intressant tanke men vi lever som sagt i ett privilegiat land. Vi har en fri sjukvård, skola och universitetsutbildning. Vi är inte beroende av våra föräldrars inkomster eller medgivande för att få möjlighet att läsa vidare.
 
En mycket intressant tanke men vi lever som sagt i ett privilegiat land. Vi har en fri sjukvård, skola och universitetsutbildning. Vi är inte beroende av våra föräldrars inkomster eller medgivande för att få möjlighet att läsa vidare.
Och ändå har vi fortfarande en stark snedrekrytering till högre studier. Unga från studieovana hem läser inte vidare trots att de har höga betyg, ungdomar med lägre betyg men med akademikerföräldrar läser vidare.

https://www.uka.se/publikationer--b...em-studerar-inte-vidare-trots-hoga-betyg.html
 
Och ändå har vi fortfarande en stark snedrekrytering till högre studier. Unga från studieovana hem läser inte vidare trots att de har höga betyg, ungdomar med lägre betyg men med akademikerföräldrar läser vidare.

https://www.uka.se/publikationer--b...em-studerar-inte-vidare-trots-hoga-betyg.html
Det är ju inte så konstigt egentligen. Det krävs ju mer än bra betyg för att ta sig vidare, man behöver ofta en knuff i rätt riktning också när man är ung och inte vet riktigt vad man vill. Att ta sig in på en utbildning är en sak, att slutföra den och sedan kunna dra nytta av den för att skaffa sig ett "bättre" jobb är ju en annan.

Låter självklart för vissa men så är det långt ifrån för alla. Så jag förstår vad du menar med att alla inte är previligerade, även om man kan ta studielån och gå en utbildning. Man behöver fler färdigheter.
 
Det är ju inte så konstigt egentligen. Det krävs ju mer än bra betyg för att ta sig vidare, man behöver ofta en knuff i rätt riktning också när man är ung och inte vet riktigt vad man vill. Att ta sig in på en utbildning är en sak, att slutföra den och sedan kunna dra nytta av den för att skaffa sig ett "bättre" jobb är ju en annan.

Låter självklart för vissa men så är det långt ifrån för alla. Så jag förstår vad du menar med att alla inte är previligerade, även om man kan ta studielån och gå en utbildning. Man behöver fler färdigheter.
Nej, det är ju något som gör att en del men inte andra går den där utbildningen. Och det är mer komplicerat än att de där andra inte ”tar ansvar för sina liv”.
 
Och ändå har vi fortfarande en stark snedrekrytering till högre studier. Unga från studieovana hem läser inte vidare trots att de har höga betyg, ungdomar med lägre betyg men med akademikerföräldrar läser vidare.

https://www.uka.se/publikationer--b...em-studerar-inte-vidare-trots-hoga-betyg.html
Ja det finns en snedrekrytering sett jag mycket väl medveten om. Men det finns fortfarande möjlighet att välja. Att det faller sig mer naturligt att välja att studera vidare om föräldrarna gjort det är inget konstigt. Att ha stöttande föräldrar ökar chansen att läsa vidare. Inget konstigt med det. Men att säga att jag måste vara privilegiad för att jag gjort det valet är en helt annan sak. Mina föräldrar har inte läst vidare. Jag har aldrig uppmuntrats till det, tvärtom. Vaför placeras jag då i de privilegiade grupp? Varför skulle jag då tillhöra de privilegiade skara bara för att jag har lyckats? Det är ju det här som mycket av livets hårda skola verkar handla om. Att sätta livets hårda skola under utbildning på sin status är ju lite som att säga att "Jag har ingen utbildning eftersom jag har haft ett hårt liv." Samtidigt som det också säger "Du har en utbildning för du har haft det lätt i livet" Att säga att "Livets hårda skola är den bästa utbildningen" är även det att säga att "Jag kan mer än du för jag har levt i den riktiga världen medan du bara läst i böcker och glidit runt på en räkmacka"
 
Nej, det är ju något som gör att en del men inte andra går den där utbildningen. Och det är mer komplicerat än att de där andra inte ”tar ansvar för sina liv”.
Ja det håller jag helt med om. Det finns mycket som påverkar våra val i livet. Men sedan behöver man inte heller läsa vidare för att ta ansvar för sitt liv. Man behöver inte läsa vidare för att ha ett bra liv.
Att däremot skylla allt i sitt liv på yttre omständigheter när möjligheten faktiskt finns är en helt annan sak.
 
Ja det finns en snedrekrytering sett jag mycket väl medveten om. Men det finns fortfarande möjlighet att välja. Att det faller sig mer naturligt att välja att studera vidare om föräldrarna gjort det är inget konstigt. Att ha stöttande föräldrar ökar chansen att läsa vidare. Inget konstigt med det. Men att säga att jag måste vara privilegiad för att jag gjort det valet är en helt annan sak. Mina föräldrar har inte läst vidare. Jag har aldrig uppmuntrats till det, tvärtom. Vaför placeras jag då i de privilegiade grupp? Varför skulle jag då tillhöra de privilegiade skara bara för att jag har lyckats? Det är ju det här som mycket av livets hårda skola verkar handla om. Att sätta livets hårda skola under utbildning på sin status är ju lite som att säga att "Jag har ingen utbildning eftersom jag har haft ett hårt liv." Samtidigt som det också säger "Du har en utbildning för du har haft det lätt i livet" Att säga att "Livets hårda skola är den bästa utbildningen" är även det att säga att "Jag kan mer än du för jag har levt i den riktiga världen medan du bara läst i böcker och glidit runt på en räkmacka"
Detta du ständigt återkommer till att "ha lyckats" - innebär det för dig att det är bara en högre utbildning, ett kvalificerat arbete och en hög lön som är definitionen på att "ha lyckats"? För vet du vad, jag tycker det är ett märkligt resonemnang, att om en väljer (din definition) att inte utföra akademiska studier, om en nöjer sig med arbete inom industri, frisör, bilmek, undersköterska, golvläggare, kassabiträde - har de misslyckats då?
Vad exakt är din definition på att "ha lyckats" om det inte är en ganska elitistisk sådan som du målar upp här med högre studier, kvalificerat arbete och hög lön?
 
Detta du ständigt återkommer till att "ha lyckats" - innebär det för dig att det är bara en högre utbildning, ett kvalificerat arbete och en hög lön som är definitionen på att "ha lyckats"? För vet du vad, jag tycker det är ett märkligt resonemnang, att om en väljer (din definition) att inte utföra akademiska studier, om en nöjer sig med arbete inom industri, frisör, bilmek, undersköterska, golvläggare, kassabiträde - har de misslyckats då?
Vad exakt är din definition på att "ha lyckats" om det inte är en ganska elitistisk sådan som du målar upp här med högre studier, kvalificerat arbete och hög lön?

Det är du som förvränger det jag skrivit och tolkar in en massa. Läs inlägg 167
Ett annat förslag är att du läser om hela tråden.
Tydligen har jag betydligt lägre krav på att ha lyckats eller på att ha det liv man vill ha än merparten av personerna i tråden. Det beror ju på vad man själv har för krav på livet.
Jag har uttryckligen skrivit att jag inte anser att man måste ha läst vidare för att ha lyckats i inlägg 167. Inte heller behöver man ha en hög lön det här jag aldrig påstått heller. Det är något du läser in. Men nu handlar tråden om "Livets hårda skola" som många associerar till bildningsförakt. Är man frisör, bilmekaniker eller undersköterska så skriver man väl det som sin utbildning inte "Livets hårda skola". Någon som säger att "jag har lärt mig klippa människor den hårda vägen" skulle inte jag vilja klippa mig hos. Än värre bli vårdad av. Det indikerar att man saknar utbildning och lärt sig av sina misstag. Är man undersköterska har man förhoppningsvis en utbildning. Att ha avlaggt gesällprov är ett prov på ett yrkeskunnande. Att ha gått verkstadstekniskutbildning är en utbildning, min man har gått en sådan utbildnong. Han har gjort ett val att inte läsa vidare. Han har ett ordnat liv, Klart han har lyckats. Att däremot skylla på att livet har varit hårt och att alla som läst vidare har haft det lätt är en helt annan sak. Det är bildningsföraktet jag väjer mig emot när jag talar om högre utbildning.
I tråden associerar många och även jag "Livets hårda skola" med bildningsförakt, missbruk, kriminalitet. Att personen skyller sina misslyckanden på yttre faktorer. Att man skaffat sig större kunskap om livet för att man missbrukat eller varit kriminell. Jag tycker den erfarenheten är mycket begränsad.
 
Detta du ständigt återkommer till att "ha lyckats" - innebär det för dig att det är bara en högre utbildning, ett kvalificerat arbete och en hög lön som är definitionen på att "ha lyckats"? För vet du vad, jag tycker det är ett märkligt resonemnang, att om en väljer (din definition) att inte utföra akademiska studier, om en nöjer sig med arbete inom industri, frisör, bilmek, undersköterska, golvläggare, kassabiträde - har de misslyckats då?
Vad exakt är din definition på att "ha lyckats" om det inte är en ganska elitistisk sådan som du målar upp här med högre studier, kvalificerat arbete och hög lön?

I det inlägg du citerar så använder jag ordet lyckas i sammanhanget att lyckas ta en examen på högskola eller universitet. Det är inte likställt med att man lyckats som människa.

Du läser in väldigt mycket "bara". Så har jag aldrig uttryckt mig.
 
Att jag har "livets hårda skola" som status på fejjan är ett skämt liksom att jag har "bilmålvakt" som jobb och benämner mig "trailer-trash" eftersom jag snart har nya bostaden klar och stommen i den är ju en fd. fryscontainer, alltså en trailer. :D Man måste våga skratta åt sig själv och även sitt ursprung hur det än varit annars går man under. :)

Inflyttningsfesten blir fö. ett "trailer-trash party". :p
 
Det är väl bl.a. just det som blir så vansinnigt provocerande. Du säger "alla" men utgår från att alla ska fatta att det är en stor grupp människor som inte räknas med i "alla".

Inläggen i den här tråden fick mig at logga in på ett gammalt konto och skriva ett inlägg för första gången sen stenåldern. Så provocerande var det för mig att läsa !

Jag undrar allvarligt om ni som skriver att det är så svårt i Sverige har varit utanför landet gränser....har ni ens lyft upp er privilegierade näsa och sett vad som försiggår i andra länder? Ni säger att det "provocerande" att @Rina skriver att "alla kan bli vad de vill i Sverige", jag säger tvärtom, det ni skriver (de som argumenterat emot) är enormt provocerande och framförallt privilegierat! Nu pratar jag inte om att jämföra med typ ett fattigt land i Afrika, kolla bara på USA till exempel. Hur har ni ens mage och säga att det är kämpigt i Sverige. Jag har bott i Asien i 5 år, jag ser dagligen hur hårt folk jobbar för att ens hålla näsan över ytan. Deprimerad, trött, stressad...well tough shit! Det finns inget alternativ, det är bara att jobba. Jag säger inte vi ska ha det så i Sverige såklart, men att gnälla och säga att vi inte har val, att vi inte alls kan bli vad vi vill eller jobba sig uppåt...maken till bortskämt! Vi har gratis utbildning, vi får tak över huvudet och pengar om vi inte har ett jobb, föräldraledighet, listan goes on and on. Vilket land har man det bättre i menar ni? Var får man mer stöd?

Sen ska vi inte ens tala om ordklyveriet, kom igen, hon skriver "alla" som generalisering, såklart finns det alltid undantag som bekräftar regeln, men generellt bland gemene man så är det faktiskt så. Nej, jag blir mörkrädd.....Nu ska jag ta min privilegierade rumpa och knalla ut på gatan mot tunnelbanan här i landet där jag bor, kanske ska jag klaga för gatusoparen att mina föräldrar inte är utbildade och att jag har växt upp i ett alkoholiserat hem, kämpigt var det.
 
Inläggen i den här tråden fick mig at logga in på ett gammalt konto och skriva ett inlägg för första gången sen stenåldern. Så provocerande var det för mig att läsa !

Jag undrar allvarligt om ni som skriver att det är så svårt i Sverige har varit utanför landet gränser....har ni ens lyft upp er privilegierade näsa och sett vad som försiggår i andra länder? Ni säger att det "provocerande" att @Rina skriver att "alla kan bli vad de vill i Sverige", jag säger tvärtom, det ni skriver (de som argumenterat emot) är enormt provocerande och framförallt privilegierat! Nu pratar jag inte om att jämföra med typ ett fattigt land i Afrika, kolla bara på USA till exempel. Hur har ni ens mage och säga att det är kämpigt i Sverige. Jag har bott i Asien i 5 år, jag ser dagligen hur hårt folk jobbar för att ens hålla näsan över ytan. Deprimerad, trött, stressad...well tough shit! Det finns inget alternativ, det är bara att jobba. Jag säger inte vi ska ha det så i Sverige såklart, men att gnälla och säga att vi inte har val, att vi inte alls kan bli vad vi vill eller jobba sig uppåt...maken till bortskämt! Vi har gratis utbildning, vi får tak över huvudet och pengar om vi inte har ett jobb, föräldraledighet, listan goes on and on. Vilket land har man det bättre i menar ni? Var får man mer stöd?

Sen ska vi inte ens tala om ordklyveriet, kom igen, hon skriver "alla" som generalisering, såklart finns det alltid undantag som bekräftar regeln, men generellt bland gemene man så är det faktiskt så. Nej, jag blir mörkrädd.....Nu ska jag ta min privilegierade rumpa och knalla ut på gatan mot tunnelbanan här i landet där jag bor, kanske ska jag klaga för gatusoparen att mina föräldrar inte är utbildade och att jag har växt upp i ett alkoholiserat hem, kämpigt var det.

Den stora missen du begår nu är att tro att "andra ställen är värre" är synonymt med "man får inte påpeka de brister som finns". Med den logiken kan de flesta länder lägga ner försök att förbättra standarden, det är ju bättre än i t.ex. Nordkorea iallafall så vad har man att klaga på?

Sen att bli provocerad av den grova generaliseringen, eller som du kallar det, ordklyveriet. JA, jag blir vansinnigt provocerad av att en stor (!!) grupp människor exkluderas från ett "alla", speciellt i det här sammanhanget att "alla kan bli vad de vill i Sverige" när det är så långt ifrån sanningen. Möjligen blir jag mer provocerad än gemene man som kan ingå i det här selektiva "alla" eftersom jag tillhör undantagsgruppen, tillsammans med flera personer i min närhet där jag på nära håll sett hur förjävligt det kan vara att INTE KUNNA "göra vad man vill" av sitt liv, och sen dessutom förringas till ett "ja inte just din/er grupp människor då men ALLA ANDRA, trodde det var uppenbart att jag räknade bort dig/er/dem".

VANSINNIGT provocerande och frustrerande, och jag hade inte tänkt blanda in mig själv och mina personliga erfarenheter men kanske blir det lättare att förstå då varför det är så provocerande?
 
Inläggen i den här tråden fick mig at logga in på ett gammalt konto och skriva ett inlägg för första gången sen stenåldern. Så provocerande var det för mig att läsa !

Jag undrar allvarligt om ni som skriver att det är så svårt i Sverige har varit utanför landet gränser....har ni ens lyft upp er privilegierade näsa och sett vad som försiggår i andra länder? Ni säger att det "provocerande" att @Rina skriver att "alla kan bli vad de vill i Sverige", jag säger tvärtom, det ni skriver (de som argumenterat emot) är enormt provocerande och framförallt privilegierat! Nu pratar jag inte om att jämföra med typ ett fattigt land i Afrika, kolla bara på USA till exempel. Hur har ni ens mage och säga att det är kämpigt i Sverige. Jag har bott i Asien i 5 år, jag ser dagligen hur hårt folk jobbar för att ens hålla näsan över ytan. Deprimerad, trött, stressad...well tough shit! Det finns inget alternativ, det är bara att jobba. Jag säger inte vi ska ha det så i Sverige såklart, men att gnälla och säga att vi inte har val, att vi inte alls kan bli vad vi vill eller jobba sig uppåt...maken till bortskämt! Vi har gratis utbildning, vi får tak över huvudet och pengar om vi inte har ett jobb, föräldraledighet, listan goes on and on. Vilket land har man det bättre i menar ni? Var får man mer stöd?

Sen ska vi inte ens tala om ordklyveriet, kom igen, hon skriver "alla" som generalisering, såklart finns det alltid undantag som bekräftar regeln, men generellt bland gemene man så är det faktiskt så. Nej, jag blir mörkrädd.....Nu ska jag ta min privilegierade rumpa och knalla ut på gatan mot tunnelbanan här i landet där jag bor, kanske ska jag klaga för gatusoparen att mina föräldrar inte är utbildade och att jag har växt upp i ett alkoholiserat hem, kämpigt var det.
Du missförstår poängen i det som sades. Det handlade inte om vilka möjlgheter som finns eller inte finns i Sverige som samhälle betraktat. Det talades på individnivå om att kunna förbättra sitt liv och sades att det kan alla göra om man vill och anstränger sig. Vilket påpekades att alla inte kan.

Det är inte ordklyveri. Det är ganska avgörande för innehållet i det som sägs ifall man menar alla när man säger alla. Eller om man menar "alla som har rätt förutsättningar". Just när man talar om individprestationer och inte som övergriande samhällsbeskrivningar.

Det är liksom skillnad på att säga att "studieplatser erbjuds till alla" och att "alla kan studera".
 
Du missförstår poängen i det som sades. Det handlade inte om vilka möjlgheter som finns eller inte finns i Sverige som samhälle betraktat. Det talades på individnivå om att kunna förbättra sitt liv och sades att det kan alla göra om man vill och anstränger sig. Vilket påpekades att alla inte kan.

Det är inte ordklyveri. Det är ganska avgörande för innehållet i det som sägs ifall man menar alla när man säger alla. Eller om man menar "alla som har rätt förutsättningar". Just när man talar om individprestationer och inte som övergriande samhällsbeskrivningar.

Det är liksom skillnad på att säga att "studieplatser erbjuds till alla" och att "alla kan studera".
Du missförstår poängen i det jag säger och tolkar in en massa, påstår att jag sagt sådant jag inye sagt mm.
Kerryand missförstår mig däremot inte.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver...
Svar
19
· Visningar
1 692
Senast: MML
·
Kropp & Själ Jag tänkte att det kunde vara bra med en tråd där vi postar småsaker i livet som ger oss glädje, små guldkorn som gör att mörkret inte...
16 17 18
Svar
356
· Visningar
13 166
Senast: golit
·
L
Skola & Jobb Innan jag skriver dethär så vill jag bara skriva att SJÄLV KLART så ska jag ha ett möte med en studie väg ledare snart och då ska jag...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
2 693
Hundhälsa Oskar har ibland skov med rejält hård mage. Som nu. Jag ger ibland paraffinolja som ju inte tas upp av kroppen. Hjälper marginellt.Han...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 203

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Hundlucka
  • Flämtningar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp