Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Kram, jag vill att du är kvar.Jag vill inte leva mer. Varför kan inte allt bara ta slut för
Hur länge gick du dit då? Det kan ju ta tid att lära sig hur man bäst bemöter någon. Sedan har ju vissa en mer osäker framtoning, utan att för den delen vara obekväma och osäkra.
Jag vill inte leva mer. Varför kan inte allt bara ta slut för
Fast om någon är osäker och besvärad för att någon som behöver hjälp berättar om sina problem så tycker jag att det känns väldigt oproffsigt. En sådan person ska vara ett stöd och inte få patienten att känna på det vis @Lyan kände sig.
Typ som när jag gick och fick en sjuksköterska som sa att jag minsan skulle kolla henne i ögonen och inte gråta när jag var ledsen och satt och grät. Inte mitt fel och ingen person jag någonsin skulle gå tillbaka till.
Jag vill inte leva mer. Varför kan inte allt bara ta slut för
Tack för att ni i tråden finns
Idag började riktigt jäkla illa. Var helt borta, som en zombie, och rejält med ångest. Släpade mig ut på en runda med hundarna med en vän och sedan har jag varit och handlat för jag skulle till mormor. Ville verkligen inte men det slutade verkligen bra. Vi åt stekt torsk och har tittat på TV och ätit äppelkaka. Jag har pratat väldigt mycket med henne idag, bland annat om ätstörningen och en kompis jag har haft problem med (som jag inte vill ta på internet). Jag vet inte om hon förstod omfattningen på ätstörningen men hon vet att jag har rätt stora problem iallafall. Hon tog upp min syster och att hon började se sjuk ut pga sin viktnedgång och jag sa att jag ville väga mindre. Hon blev ledsen och orolig för hur jag mår nu men jag tror att hon blev glad över att jag berättade för henne.
Jag och min vän går en runda varje dag nu för hennes man är iväg. Det tar ofta emot mycket men det är skönt att hundarna får en runda och vi pratar rätt mycket, även om sista dagarna har det mest varit hon som pratat och jag bara orkat svara lite kort. Jag har tagit upp ätstörningen med henne också lite för hon har kommenterat att jag har blivit helt fixerad vid mat och kalorier sista tiden. Jag tror att det är svårt för andra att förstå eftersom jag äter så mycket när jag inte är hemma
Igår var riktigt illa hela dagen. Fick vända hem från promenaden trots att jag hade min vän med mig. Fick se Tovas bebisar födas på kvällen och det var rätt häftigt men annars var hela dagen en plåga. Höll på att börja gråta av ångest när jag vaknade idag bara för att jag vaknade och insåg att det var en ny dag
Allt är meningslöst och hopplöst och jag är ledsen och jättedeppig hela tiden. Jag vill inte leva så därför känns varje uppvaknande som en knytnäve i ansiktetVill du berätta vad det är som är så fruktansvärd med att uppleva en ny dag? Är det meningslösheten som du skrivit om, eller nåt annat?
Hoppast verklligen att det blir bättre så småningom!
Hoppas dagen vänder för dig Lyan!
TackHoppast verklligen att det blir bättre så småningom!