Jag såg intervjun. Kände empati med Megan.
Var förfärad över det som sades om hudtoner. Ända till Harry kom in.
När han fick frågan om barnets ev. framtida hudton, så sa han att det var långt innan de gifte sig.
Varför skulle hon påstå att det skedde när hon var höggravid och i perioden hon mådde så dåligt?
Sedan var det så mycket annat som inte stämde.
Som att sonen inte fick "sin" prinstitel. Jag uppfattade att det var pga hans etnicitet.
Prinstiteln kan han han ju bara (eventuellt) få, den dagen farfar blir kung. Inga konstigheter?
Farfar har ju i många år, innan M kom in i bilden pratat om att slimma kungahuset, så om pojken inte hade fått sin prinstitel, så hade det inte varit konstigt?
Nu känns det som att farfar kommer att ge barnbarnen titlarna så småningom, om inte annat för att tvätta sig ren från rasistanklagelserna.
Vår Carl-Philip har ju inte varit ute i medierna om att hans barn inte får prins och prinsesstitlar vad jag vet.
Varken hans eller Madeleines barn blir kungliga högheter.
Maddes barn var det från början, men har blivit fråntagna dom. Madde tyckte det var utmärkt och bra för barnen.
Bra för skattebetalarna tänker jag.
Det var Megans sanning som kom ut, som hon uppfattar den ur sitt perspektiv.
För mig föll hennes sanningar som ett korthus och hela showen blev icke trovärdig.
Nu uppfattar jag den som ett medel att driva igenom att hennes barn ska få titlar, samt en väl genomförd PR-kampanj för hennes och makens framtida arbetsliv.
Nu kan de ju få det livet de säger sig ha drömt om och se framåt.
Skit i det gamla och det kungliga! Det var ju ändå bara ett fängelse?
jo jag håller med det var så jag tänkte. Som om amerikaner börjar superartiga men att befolkningen gärna ger extra pluspoäng för divalater när man blivit känd. Medan britterna drar av rejält för det.
