GotAsecret
Trådstartare
.Mamma dog ju, som ni vet, för ett halvår (!! jösses vad tiden går fort!) och samma dygn drabbades ju även @Texaz och @hemlig av svår sorg.
Så en kunde ju tro att det skulle stanna där, vid tre. (farmor sa att all sorg kommer i tre)
Men nej.
Senaste månaderna har dödsfallen avlöst varandra (fram till igår var det 4 på typ 1,5 månad, nu är det 5) och sorgen hänger tungt bland alla omkring mig typ, lite extra över mig nu...
För några dagar sedan fick jag veta att en nära FB-vän låg på intensiven och läget var oerhört kritiskt, vid nästa uppdatering fick vi veta att hon inte längre andades själv.
I morse fick jag veta av en gemensam FB-vän att hon somnat in
Jag har också varit upp till pappa för första gången sedan mamma gick bort, vi var till minneslunden där hon ligger, skönt att ha det "avklarat".
Skönt också att veta att pappa tar hand om sig på bästa sätt
Jag tror att även jag har börjat hitta en väg ur det hela för min del, men hittills har sorgen hållits i schack av dissociation och träning, massor av träning.
Dissociationen har mer eller mindre släppt, och jag tror att den kommer försvinna ännu mer efter denna väg jag hittat
Träningen däremot tänker jag fortsätta med, för jag mår helt fantastiskt bra av den
(så den är inte längre en "krisfärdighet" utan mer...livskvalitéhöjande)
Och äntligen, äntligen kommer tårarna...massor av tårar...så skönt!
Men ja, nu får det bannemig räcka för ett bra tag framöver...tycker jag.
Skrutt
Så en kunde ju tro att det skulle stanna där, vid tre. (farmor sa att all sorg kommer i tre)
Men nej.
Senaste månaderna har dödsfallen avlöst varandra (fram till igår var det 4 på typ 1,5 månad, nu är det 5) och sorgen hänger tungt bland alla omkring mig typ, lite extra över mig nu...
För några dagar sedan fick jag veta att en nära FB-vän låg på intensiven och läget var oerhört kritiskt, vid nästa uppdatering fick vi veta att hon inte längre andades själv.
I morse fick jag veta av en gemensam FB-vän att hon somnat in
Jag har också varit upp till pappa för första gången sedan mamma gick bort, vi var till minneslunden där hon ligger, skönt att ha det "avklarat".
Skönt också att veta att pappa tar hand om sig på bästa sätt
Jag tror att även jag har börjat hitta en väg ur det hela för min del, men hittills har sorgen hållits i schack av dissociation och träning, massor av träning.
Dissociationen har mer eller mindre släppt, och jag tror att den kommer försvinna ännu mer efter denna väg jag hittat
Träningen däremot tänker jag fortsätta med, för jag mår helt fantastiskt bra av den
Och äntligen, äntligen kommer tårarna...massor av tårar...så skönt!
Men ja, nu får det bannemig räcka för ett bra tag framöver...tycker jag.
Skrutt