Mysaan
Trådstartare
Sedan några veckor tillbaks har jag fått ondare och ondare i kroppen speciellt i ena höften. Armarna domnar och jävlas så jag tappar saker och allt är skit jobbigt.
I dag hade jag då äntligen tid att få rida lite. Bära ut sadeln var inte lätt det kändes verkligen vill jag lova. Axlarna började värk på en gång. Spänna sadelgjorden var en ren plocka och när jag skulle spänna nosgrimman hade han höjt huvudet så jag blev tvugen att lyfta armarna över brösthöjd och det vill jag helst slippa göra om.
När jag väl lyckats trassla mig upp så gjorde det så förbenat ont i ryggen på mig. Men när han lugnat sig och inte trippa längre så gick det bra att skritta. När vi börja trava så sluta det gå bra. Ont, ont, ont och det kändes som han halta vilket jag inte känt i skritten. Så sakta av efter 1 långsida i paddocken. Satt av och tog med honom upp till stallet igen. När jga släppte honom i hagen så såg jag ingen tecken på hälta så frågan är om det är min förvridna kropp som tolkade fel.
Det enda som var positivt var att jag inte hade ont i höften och detta höll i sig hela 1 timme efteråt. Alltså 15 minuters ridning gav mig 1 timme med en relativt smärtfri höft. Underbart.
Men nu är frågan om det visar sig att jag aldrig mer kan trava är det då schysst att behålla en ung häst som älskar arbete? Jag älskar honom av hela mitt hjärta men vill ju inte att han ska må dåligt.
Fan vad jag hatar min kroppen. Hoppning kan jag bara glömma som det känns nu i alla fall.
Ville nog bara gnälla lite!
I dag hade jag då äntligen tid att få rida lite. Bära ut sadeln var inte lätt det kändes verkligen vill jag lova. Axlarna började värk på en gång. Spänna sadelgjorden var en ren plocka och när jag skulle spänna nosgrimman hade han höjt huvudet så jag blev tvugen att lyfta armarna över brösthöjd och det vill jag helst slippa göra om.
När jag väl lyckats trassla mig upp så gjorde det så förbenat ont i ryggen på mig. Men när han lugnat sig och inte trippa längre så gick det bra att skritta. När vi börja trava så sluta det gå bra. Ont, ont, ont och det kändes som han halta vilket jag inte känt i skritten. Så sakta av efter 1 långsida i paddocken. Satt av och tog med honom upp till stallet igen. När jga släppte honom i hagen så såg jag ingen tecken på hälta så frågan är om det är min förvridna kropp som tolkade fel.
Men nu är frågan om det visar sig att jag aldrig mer kan trava är det då schysst att behålla en ung häst som älskar arbete? Jag älskar honom av hela mitt hjärta men vill ju inte att han ska må dåligt.
Fan vad jag hatar min kroppen. Hoppning kan jag bara glömma som det känns nu i alla fall.
Ville nog bara gnälla lite!