Myndigheters ansvar - paradox eller inte?

Det är ett väldigt snällt svar på inlägget jag svarade på som inte var ett dugg roligt vilket heller inte trådens syfte, att genom förlöjligande angripa personer med andra åsikter än ens egen, är.

Nej, det var inte trådens syfte. Trådens syfte var att diskutera det jag betraktar som en paradox, som jag observerar ganska frekvent men aldrig riktigt får några sammanhängande svar på.

Det förekommer några sammanhängande bra svar i tråden, också från din sida, när du förklarar istället för att bara skriva nedlåtande. Även om jag fortfarande inte förstår hur det kan presenteras som enkel logik. Men jag får nog skylla mig själv, eftersom mitt inledande inlägg hade den tonen den hade.

Det är verkligen inte logik i mina ögon, att högljudd kritik mot att myndigheter (1) gjort för lite för medborgarna på ett område kombineras med att i nästa andetag vilja minimera eller avskaffa (2) samma myndigheters finansiering - om det inte samtidigt finns mer konkreta tankar kring hur (1) ska uppnås efter avskaffandet.

Därav mina raljerande svar på dina nedlåtande svar. Men det finns ett embryo till intressanta diskussioner kvar, så jag ska fixa till tonen för egen del.
 
Fast då är det väl inte myndigheterna man kritiserar? Myndigheter är ju per definition inte privata. Så om man tycker privata aktörer gör jobbet dåligt så klagar man väl på företag och inte på myndigheter?
I o f kan det vara en dåligt genomförd upphandling av myndigheten. En bättre upphandling kan vara svaret .

Är verkligen inte lätt för den som är van vid offentlig ekonomi att tänka på hur privat ekonomi tänker. Men många har lärt sig och gör bättre och bättre upphandlingar. En svårighet är att man inte vill snäva in villkoren så hårt att man utestänger alla möjligheter till innovationer och effektiviseringar, men samtidigt vill ha ut en viss kvalitet/omfattning. Fortfarande så tror jag dock att många upphandlingar skulle bli bättre om inköparna kunde mer om hur privata företag fungerar/"tänker".
 
Det är något du påstår men som inte stämmer.

En vanlig kritisk åsikt är att privatiseringarna som genomförts unde de senaste deccenierna i de allra flesta fall lett till försämringar i viktiga samhällsfunktioner, inom sjukvården, skola, post, elnät osv. Det fungerar dåligt helt enkelt när allt bara handlar om att tjäna maximalt med pengar, för enskilda individer eller företag.

Ett första steg att få bort "new management" och privatiseringstänket är att visa på bristerna. Om inte det görs utan alla bara hyllar allt oavsett hur illa det faktiskt är, hur skall det då kunna ske en förändring?
Bort med NPM (i de flesta fall) och det stuprörstänk som följer!
 
I o f kan det vara en dåligt genomförd upphandling av myndigheten. En bättre upphandling kan vara svaret .

Är verkligen inte lätt för den som är van vid offentlig ekonomi att tänka på hur privat ekonomi tänker. Men många har lärt sig och gör bättre och bättre upphandlingar. En svårighet är att man inte vill snäva in villkoren så hårt att man utestänger alla möjligheter till innovationer och effektiviseringar, men samtidigt vill ha ut en viss kvalitet/omfattning. Fortfarande så tror jag dock att många upphandlingar skulle bli bättre om inköparna kunde mer om hur privata företag fungerar/"tänker".

Upphandlingar blir såklart, som allt annat, bättre eller sämre genomförda. Om det blir ett dåligt resultat av en upphandling, t ex att ett företag som sedan inte lyckas genomföra det de åtagit sig, är det ju ett faktum att åtgärden "gör en bättre upphandling nästa gång" inte kan implementeras förrän flera år senare och kräver också att man gör en ordentlig utvärdering och analys av vad som bör göras annorlunda. När jag jobbade med upphandling av offentligt finansierad verksamhet fanns det för det första inte tid att utvärdera tidigare upphandlingar ordentligt, för det andra var personerna oftast utbytta så det gick inte ens att följa hur man tänkt på förhand -> hur det blev -> vad som borde göras annorlunda så nya personer fick oftast börja om på egen hand efter bästa förmåga. Och för det tredje fanns det en utbredd uppfattning om att det ändå inte var värt att lägga så mycket energi och tid på att utvärdera tidigare upphandlad verksamhet, eftersom man ändå inte får utesluta ett företag som man tidigare haft problem med. Utan varje upphandling är ny och om företaget nu utlovar bäst kvalitet för pengen så ska de denna gång bedömas som alla andra oavsett hur de lyckats tidigare.

Nu låter jag nog lite bitter...och det kanske jag är:D Men jag är också väldigt intresserad av hur man kan göra det bättre, så jag är nyfiken på vad du menar med "att göra bättre upphandlingar" - vad innebär detta konkret?
 
Upphandlingar blir såklart, som allt annat, bättre eller sämre genomförda. Om det blir ett dåligt resultat av en upphandling, t ex att ett företag som sedan inte lyckas genomföra det de åtagit sig, är det ju ett faktum att åtgärden "gör en bättre upphandling nästa gång" inte kan implementeras förrän flera år senare och kräver också att man gör en ordentlig utvärdering och analys av vad som bör göras annorlunda. När jag jobbade med upphandling av offentligt finansierad verksamhet fanns det för det första inte tid att utvärdera tidigare upphandlingar ordentligt, för det andra var personerna oftast utbytta så det gick inte ens att följa hur man tänkt på förhand -> hur det blev -> vad som borde göras annorlunda så nya personer fick oftast börja om på egen hand efter bästa förmåga. Och för det tredje fanns det en utbredd uppfattning om att det ändå inte var värt att lägga så mycket energi och tid på att utvärdera tidigare upphandlad verksamhet, eftersom man ändå inte får utesluta ett företag som man tidigare haft problem med. Utan varje upphandling är ny och om företaget nu utlovar bäst kvalitet för pengen så ska de denna gång bedömas som alla andra oavsett hur de lyckats tidigare.

Nu låter jag nog lite bitter...och det kanske jag är:D Men jag är också väldigt intresserad av hur man kan göra det bättre, så jag är nyfiken på vad du menar med "att göra bättre upphandlingar" - vad innebär detta konkret?
Ja det ÄR jättesvårt att upphandla. Och mycket svårare att upphandla drift/underhåll än konkreta projekt som ett bygge (därmed inte sagt att det är lätt).
Exempel på där upphandlare inte har tänkt på hur privat verksamhet fungerar är att man lätt utgår från hur verksamheten ser ut innan. En ny entreprenör gör inte det utan analyserar allt. Den har heller inget "allmänintresse" av att ha en viss kvalitet. Vad ger mer intäkter och mindre kostnader enligt avtalet? För upphandlare är det förstår viktigt att dokumentera ordentligt (vilket verkar ha varit en brist i de fall du varit med om). Exempel på där entreprenörer har anpassat sig efter villkoren på ett sätt som upphandlarna kanske inte tänkt sig är att om ett företag som kör buss får "böter" om de är försenade så kan det vara mer lönsamt att helt dra in en buss som är försenad innan den når slutdestinationen (och kan därmed avgå i tid nästa tur vilket minskar risken för försening på den). Eller om de får betalt per påstigande att dela upp långa linjer i flera korta (på så sätt får man betalt för samma resenär flera gånger). Detta upplevs ju som negativt för många resenärer, men det kan också finnas fördelar (det kan ha varit oekonomiskt att köra den långa linjen, kanske bättre att köra två turer på den delen som har flest resenärer och bara varannan på den del av sträckan som har få resenärer?).
Själv höll jag i upphandlingen av en drift-/underhållsentreprenad för cirka 20 år sedan. Bland det svåraste, men också intressantaste jag gjort. Verksamheten hade skötts i egen regi och dokumentationen var i princip obefintlig. För upphandlingen behövde vi både definiera vad som skulle göras och kvantifiera hur ofta vissa åtgärder skulle göras. Svaret från verksamheten kunde vara "när det behövs". Jaha? I mångt och mycket hade verksamheten skötts bra, men det fanns brister och framförallt var det mycket "så har vi alltid gjort" utan reflekterande över prioriteringar. Prioritering och planering gjordes, utan insyn, av den som hade råkat vara chef för verksamheten i 20+ år. Nu blev vi tvungna att fundera över hur vi verkligen ville ha det och fler fick möjlighet att komma till tals. Politikerna fick tydliga beskrivningar att ta ställning till, om allmänheten skulle komma med klagomål så visste de vilka avvägningar som hade gjorts. Allt blev inte bra, och en del blev för bra. Men i avtalet fanns klausuler om att entreprenören skulle bidra till utveckling av verksamheten och det blev en väldigt bra entreprenör så vissa korrigeringar kunde göras ganska snabbt. Just en sådan genomlysning av verksamheten tycker jag att man borde göra med jämna mellanrum även om man inte ska upphandla. Det är inte självklart att vi vill ha det på ett visst sätt idag bara för att det passade för 30 år sedan.

Det går att hålla oseriösa aktörer utanför, men om man upplever att någon har misskött sig så kan det bara vara så att de arbetar strikt enligt kontraktet, och har på så sätt hittat luckor som upphandlarna inte tänkt på. De som ska lämna anbud börjar med att leta efter brister i förfrågningarna, det är ofta där som man kan tjäna pengar. Jag har hört talas om att det förekommer "testförfrågningar" för att se hur det slår innan man går ut skarpt. Jag tycker också att det blir vanligare och vanligare (i alla fall i min bransch) att förfrågningar dras tillbaka och görs om för att man inser att man har frågat tokigt.

Det kanske största problemet med att allt mer verksamhet läggs ut på entreprenad är om de som ska köpa in den inte har egen erfarenhet av verksamheten. All kunskap samlas hos entreprenörerna (även om man kan avtala om att de ska dela med sig av den så blir det inte samma sak). Aktörer som behåller en del i egen regi behåller kunskapen och kan ibland också få bättre anbud.
 
Det betyder väl egentligen inte "ta bort" utan "flytta"?
Flytta verksamheten till annan plats.
Kollektivtrafik och vård vill du väl ändå ha kvar?
Jo, landstinget som sådant ska tas bort. Större pengaslukande byråkrati får man ju leta efter. Det som landstinget sköter kan de som faktiskt kan någonting om det sköta. Det funkar ju i andra länder, så varför skulle det inte funka här? Kollektivtrafiken funkar i andra länder, precis som sjukvården gör.
 
Jo, landstinget som sådant ska tas bort. Större pengaslukande byråkrati får man ju leta efter. Det som landstinget sköter kan de som faktiskt kan någonting om det sköta. Det funkar ju i andra länder, så varför skulle det inte funka här? Kollektivtrafiken funkar i andra länder, precis som sjukvården gör.
Med landsting, menar du då Regionerna?

För där håller jag med dig! Bort med dem och börja förändra i vård och kollektivtrafik så tror jag det skulle bli bättre. Jag är så trött på byråkratin inom vården...
 
Jo, landstinget som sådant ska tas bort. Större pengaslukande byråkrati får man ju leta efter. Det som landstinget sköter kan de som faktiskt kan någonting om det sköta. Det funkar ju i andra länder, så varför skulle det inte funka här? Kollektivtrafiken funkar i andra länder, precis som sjukvården gör.
Och vilka menar du då?
Jag vet inte hur det fungerar i andra länder.
Berätta gärna!
 
Och vilka menar du då?
Jag vet inte hur det fungerar i andra länder.
Berätta gärna!
Vilka länder?
UK tex där all sjukvård är gratis och mediciner har ett högkostnadsskydd på £9 för mediciner i England, men i Skottland, Wales och Nordirland är receptbelagda läkemedel gratis för befolkningen. Kollektivtrafiken är statlig, förutom det som är privatiserat (vissa tågsträckor tex).
 
Vilka länder?
UK tex där all sjukvård är gratis och mediciner har ett högkostnadsskydd på £9 för mediciner i England, men i Skottland, Wales och Nordirland är receptbelagda läkemedel gratis för befolkningen. Kollektivtrafiken är statlig, förutom det som är privatiserat (vissa tågsträckor tex).
Hur är sjukvården i UK organiserad?
Finns det någon central koordinering av resurser och funktioner?
Vilken skatt betalar för sjukvården?
Många frågor blir det.
Jag gillar inte den ojämlikhet mellan olika regioner som finns i dag.
 
Vilka länder?
UK tex där all sjukvård är gratis och mediciner har ett högkostnadsskydd på £9 för mediciner i England, men i Skottland, Wales och Nordirland är receptbelagda läkemedel gratis för befolkningen. Kollektivtrafiken är statlig, förutom det som är privatiserat (vissa tågsträckor tex).
Men det beror ju inte på hur den är organiserad? Det är samma avgifter för vård och mediciner i alla regioner i Sverige.
 
Vilka länder?
UK tex där all sjukvård är gratis och mediciner har ett högkostnadsskydd på £9 för mediciner i England, men i Skottland, Wales och Nordirland är receptbelagda läkemedel gratis för befolkningen. Kollektivtrafiken är statlig, förutom det som är privatiserat (vissa tågsträckor tex).
Jag tror inte all kollektivtrafiken är statlig i UK. I London drivs den av Transport for London som är stadens bolag(?)/organisation för både trafikstyrning och kollektivtrafik. Jag har väldigt svårt att tro att kollektivtrafiken i alla andra städer är statlig.

I Sverige delade vi förut upp det i kommunal kollektivtrafik och länstrafik (Stockholms län undantaget där landstinget hade hand om all kollektivtrafik). Det innebar att om man reste mellan två närliggande städer så kunder man behöva köpa tre olika biljetter. Lokaltrafiken i stad 1, regionbiljett och sedan ny lokaltrafikbiljett. Så här är det i många länder enligt min erfarenhet. Den kommunala kollektivtrafiken saknar koppling till regional/nationell kollektivtrafik. Danmark undantaget, där kan man köpa en biljett i tunnelbanan i Köpenhemn och gå av i Århus. Det är, om jag har förstått det rätt, en följd av att DSB är operatör för både metron och tågen, det är dock ändå lokala myndigheter som ansvarar för kollektivtrafiken.
Sedan 2012 finns det ett EU-direktiv som säger att det ska finnas geografiska kollektivtrafikmyndigheter. Då slogs den kommunala och landstingsdrivna kollektivtrafiken ihop (i Stockholm var det sedan länge - 70-tal? - redan hopslaget). Vissa regioner har även biljettsamarbeten över gränserna.

Vem som sedan utför trafiken, är operatör, har inget med ansvaret att göra. Det kan vara egen regi eller upphandlat.
 
Men det beror ju inte på hur den är organiserad? Det är samma avgifter för vård och mediciner i alla regioner i Sverige.
Högkostnadsskydden för vård och mediciner är samma ju i hela Sverige. Men om man sällan går till läkaren så märker man orättvis skillnad.
Tex kostar ett specialistvårdsbesök på sjukhus i Sörmland 400 kr. i Skåne 300 kr. Nu har väl Sörmland infört kostnad för primärvårdsbesök igen, men under några år var det gratis. I Skåne kostar ett sådant 200 kr (om jag minns rätt).

Vi har 21 olika Regioner i Sverige och många saker är olika dem emellan, vilket jag kan tycka är märkligt.
Nu står jag inför samma bekymmer som varje gång, ska betala för ett självincheckat besök i Sörmland, när jag får fakturan, ska ringa dem för att få "bevis" för att den är betald så att den kan föras in i mitt stämpelkort eftersom Region Skåne inte kan se besöket trots att både Sörmland och Skåne har E-frikort. Jag förstår inte poängen med att styra regionerna olika, ha olika regler för samma saker osv.
 
Högkostnadsskydden för vård och mediciner är samma ju i hela Sverige. Men om man sällan går till läkaren så märker man orättvis skillnad.
Tex kostar ett specialistvårdsbesök på sjukhus i Sörmland 400 kr. i Skåne 300 kr. Nu har väl Sörmland infört kostnad för primärvårdsbesök igen, men under några år var det gratis. I Skåne kostar ett sådant 200 kr (om jag minns rätt).

Vi har 21 olika Regioner i Sverige och många saker är olika dem emellan, vilket jag kan tycka är märkligt.
Nu står jag inför samma bekymmer som varje gång, ska betala för ett självincheckat besök i Sörmland, när jag får fakturan, ska ringa dem för att få "bevis" för att den är betald så att den kan föras in i mitt stämpelkort eftersom Region Skåne inte kan se besöket trots att både Sörmland och Skåne har E-frikort. Jag förstår inte poängen med att styra regionerna olika, ha olika regler för samma saker osv.
Fel av mig, tänkte bara på högkostnadsskyddet. Har för mig att även (ev) bidrag till hörapparater och glasögon för barn kan skilja?
Vilken nivå som är att föredra för olika verksamheter tycker jag är svårt att avgöra. Statligt blir lätt "för långt bort" och svårt att anpassa till lokala förhållanden, samtidigt som det kan bli svårt för alla kommuner att ansvara för allt. Ibland bildar flera kommuner kommunalförbund för att lättare kunna sköta vissa åtaganden som är oekonomiskt/svårt att driva var för sig.
 
Fel av mig, tänkte bara på högkostnadsskyddet. Har för mig att även (ev) bidrag till hörapparater och glasögon för barn kan skilja?
Vilken nivå som är att föredra för olika verksamheter tycker jag är svårt att avgöra. Statligt blir lätt "för långt bort" och svårt att anpassa till lokala förhållanden, samtidigt som det kan bli svårt för alla kommuner att ansvara för allt. Ibland bildar flera kommuner kommunalförbund för att lättare kunna sköta vissa åtaganden som är oekonomiskt/svårt att driva var för sig.
Ja och gränserna när man får hörapparater skiljer sig också åt. Så man kan behöva hörapparater men hamna över gränsen i en region och flyttar till en annan och helt klart anses behöva. Samma sak med andra hörhjälpmedel.

Jag har inget emot regionerna som sådant. Fungerar det så absolut, men som det är nu har vi 21 regioner som gör olika i väldigt mycket, framför allt inom sjukvården, som ju så fint heter ska vara lika för alla. Det är den inte. Sjukvård är olika beroende var du bor eller var du har tur att få vård. Många med migrän har på den hårda vägen fått lära sig det, har jag förstått. Även vad gäller för vilka mediciner man kan få mot migrän.

Hur kan det få vara olika? Sverige är väl ETT land, inte 21 olika?
 
Jag tror inte all kollektivtrafiken är statlig i UK. I London drivs den av Transport for London som är stadens bolag(?)/organisation för både trafikstyrning och kollektivtrafik. Jag har väldigt svårt att tro att kollektivtrafiken i alla andra städer är statlig.
Vad jag lyckas läsa mig till på Wiki så verkar det som den närmsta svenska parallellen skulle vara att likna det vid ett kommunalförbund, alltså när flera olika kommuner går ihop om att bilda en gemensam organisation för en gemensam uppgift.
Men att det kanske finns en del statliga bidragspengar (osäker på den biten)?
 
Hur är sjukvården i UK organiserad?
Finns det någon central koordinering av resurser och funktioner?
Vilken skatt betalar för sjukvården?
Många frågor blir det.
Jag gillar inte den ojämlikhet mellan olika regioner som finns i dag.
Sjukvården är organiserad via NHS, National Health Service, som ligger direkt under Department of Health & Social Care (staten). Alla i befolkningen har en egen läkare (GP General Practitioner), med egen praktik, dit man går som till vårdcentralen. De får betalt av staten för varje patient, men till skillnad från vårdcentralerna här som får betalt för varje reggad patient får de betalt för varje patient de träffar. Behöver man ta sig till sjukhus funkar det ju samma som i Sverige med akut etc. Apoteken är dock privata och gör väl inte sina pengar på receptbelagda läkemedel utan på allt annat runt omkring. Det är ganska så vanligt att apoteket har tex ex fotspecialist som kommer någon dag i veckan, etc. Runt omkring-service.

Vad menar du vilken skatt som betalar för sjukvården? Det är ju inget i Sverige som är öronmärkt till sjukvården, utan skattepengarna som kommer in fördelas ut på alla delar som ska ha.

Det är ju ojämlikt i UK också.

@mamman Visa för mig hur kollektivtrafiken i UK sköts då, för jag hittar bara siffrorna vad det kostar staten. Så jag tar för givet att om det är staten som betalar så är det staten som sköter. Staten betalar inte för någonting som ett borough (London) hade kunnat administrera. Och med tanke på att det finns 32 st boroughs i London tror jag knappast att de ödslar resurser på att komma överens med varandra om priser etc i kollektivtrafiken. Och går man vidare ut i kommunerna (councils) har ju de mer hand om sophämtning, social välfärd etc än om kollektivtrafiken.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2023 -den andra
  • Uppdateringstråd 29
  • Hundrädda

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp