När det blir för mycket...

[engelsett]

Vill nog mest skriva av mig lite grann och vet inte om jag lagt tråden rätt..., känner att jag inte har någon att prata med som kan förstå min situation. Jag har alltid haft hästar och eget stall med allt det jobb som tillkommer med detta, just nu har jag tre stycken varav en som jag rider, en unghäst och en shettis som jag kör i mån av tid. Jag har två små barn, ett och ett halvt och tre år. Hund och katt...jag har precis börjat jobba igen efter föräldraledigheten, har ett ganska krävande och stressigt arbete men jobbar bara 75%, för att barnen skall få lite kortare dagar på dagis.
Min sambo är väldigt förstående och hjälpsam, han tar mycket ansvar för barnen och hemmet på kvällarna och helgerna eftersom stallet och hästarna tar så mycket tid. Varje kväll gråter jag av trötthet och stress över allt som måste göras, till saken hör att den här vintern varit för jävligt tung, men snön och hagar som inte fungerar, vatten som frusit osv, osv. Att hämta hem hö har varit ett helvete tex, pga av vagnar som frusit och snö, snö, snö. Jag känner mig nästan utbränd emellanåt.
Jag känner att jag inte hinner med mina barn, och det ger mig sådan ångest. De är ju viktigast i mitt liv och jag har insett att jag inte vill/kan/orkar ha det så här, men hur sjutton gör man sig av med hästarna?
Det har varit mitt enda intresse liksom...den där tomheten som kommer att bli skrämmer mig. Och att sälja verkar vara svårt just nu, dessutom har jag inte direkt några lättsålda hästar, ett gammalt varmblod som jag haft sen han var bebis i princip och som jag verkligen älskar...
Unghästen är ett projekt/en dröm som jag tagit mig ann utan insikt om hur mycket tid han kommer att kräva framöver...känner mig otroligt naiv och dum som ens gick in i detta. Men just då verkade det ju perfekt, eftersom gamlingen skulle få gå i pension så smått.
Jag vet att jag kommer att ha fullt upp ändå med flickorna, men det är just det där som hästeriet ger en som jag vet att jag kommer att sakna...de där underbara ögonblicken, ja ni fattar.
Känner mig så kluven. Finns det någon med liknande erfarenheter eller några kloka ord på vägen därute, jag känner att jag griper efter halmstrån...

 

[skuggi]

Sv: När det blir för mycket...

Vi är nog några här som suttit i liknande situationer, vill minnas att det var en liknande tråd uppe för inte så länge sedan.

Vi skaffade drömmen, liten gård på landet så man kunde ha alla tre hästarna hemma. Undebart i början, men med långa resor till jobbet, allt slit med stall och hästar, hämta hö, fixa vatten och hagar. Tillslut insåg jag att detta var nog inte drömmen ändå.

Nu valde vi att flytta ganska långt, har köpt lägenhet och har hästarna inhyrda(sålde en dock, för dyrt att ha tre hästar installade). Och det är UNDERBART

Hade vi bott kvar på gården hade jag nog faktiskt stallat in hästarna på någon gård i närheten, åtminstone vintertid.
Kanske du skulle kunna göra så till en början? Hittar du en bra lösdrift så brukar man inte behöva åka till stallet varje dag heller.

Jag skulle aldrig kunna göra mig av med hästarna, men man kan göra det så enkelt och bekvämt för sig som möjligt. Har man en hyfsat trevlig ridhäst kanske man kan hitta en medryttare som kan hjälpa till med skötseln, alt betala lite.

Sätt dig ned, ANDAS, och se om det inte går att hitta någon lösning som kan lätta din börda lite. Du ska inte ha det som du har det nu, det är ju ingen glädje i det för någon.
*lycka-till-kram*

 

[sagalisa]

Sv: När det blir för mycket...

Förstår dig fullkomligt! Har två barn samt pluggar heltid. Sedan har jag två shettisar, får och två hundar. Men du...den här vintern är ovanligt tung också. Vilket slit med hö, frysta hinkar osv. Vissa dagar skulle jag kunna GE BORT hästarna fast jag älskar dem så mycket...men de är som dina, svårsålda. Shettis med fång, vem vill ha? Dessutom ger de så mycket glädje också!

Du skulle kanske kunna hitta någon medryttare som kunde avlasta dig lite? Eller om du kan fodervärda iväg hästarna under en period och sedan ta hem dem igen. Försök att skaffa någon typ av avlastning. Hos oss har det blivit perioder när hästarna mest går i hagen. Jag tror att jag lider mer av det än vad de gör. Ibland är livet sådant...Jag tröstar mig med att de ändå har det bra hos oss på det stora hela.

En anledning till att jag har just shettisar är att det det blir en kombinerad häst/barn-aktivitet. Vi håller på tillsammans med mina snälla små hästar och pysslar och rider. Jag får mitt lystmäte efter hästar och samtidigt kvalitetstid med mina barn. Perfekt!

Om inte annat....håll ut! Våren närmar sig

 

[tigerfisken]

Sv: När det blir för mycket...

Finns det ingen du kan få hjälp av med hästarna? Medryttare. Själv har jag bara en häst och tycker det kan vara stressigt ibland, mina barn börjar bli så stora nu, fyra och åtta, så dom kan följa med till stallet, iaf dottern som tycker det är kul att rida.
Måste du göra dig av med alla hästar? Unghästen verkar ju ta mest tid. Är varmblodet mycket gammal eller klarar han några år till? När den värsta småbarnstiden är över kanske du kan skaffa en efterträdare till honom.
Usch det är aldrig kul att göra sig av med sina hästar men när tiden inte finns och dom gör ens liv jobbigare i stället för roligare och lättare så blir man tvungen att tänka om. Rider du dom mycket? Kan du sänka ambitionerna lite? Kanske kan dom gå lite kortare pass och inte riktigt lika ofta. Själv tränar jag AR och har släppt väldigt mycket på att min häst måste ut och motioneras så mycket, han rids 3-5 dagar i veckan och allt mellan en kvart tjugo minuter (på banan) och drygt en timme (lugna skogsturer), ibland sitter jag inte ens upp utan tränar öppna och sluta från marken eller att hitta takten, det kan ta väldigt kort tid och han får sluta direkt när det funkar.
Själv tyckte jag förr att hästen var tvungen att verkligen jobbas runt en timme minst fem dagar i veckan för att må bra men jag tror inte på det längre, tror det är viktigare att det man gör är vettigt. Dessutom har jag ju ingen tävlingshäst som behäver massa kondis och överdrivet med muskler.

Och som andra redan sagt, snart försvinner snön och då blir allt arbete runt omkring mycket lättare!

Hoppas du löser det på något sätt.

 

[Amk]

Sv: När det blir för mycket...

Usch, vad jobbigt du verkar ha det.

Jag funderar på om det kan finnas någon kompromiss som skulle funka för dig. Hur ser dina rutiner i stallet ut idag? Kan du rationalisera din hästhållning på något vis, utan att hästarna lider utav det?

Jag har märkt att det skiljer något enormt i arbetstid och ansträngning mellan olika typer av hästhållning, och det finns lösningar som tar väldigt mycket mindre tid i anspråk än andra. Vi har 6 hästar, och utspritt på hela året skulle jag tro att vi lägger 15-20 minuter/dag på allt som rör den dagliga rutinen (allt utom ridning, hovslagarbesök osv). Det har kostat en del pengar att lösa det, men det tycker vi att vi tjänar i genom att ha mer tid för ridningen och livet utanför hästarna.

 

[pulkaskurk]

Sv: När det blir för mycket...

Jag förstår precis hur du känner dig, dock har jag inga barn ännu men är tänkt att det ska bli inom kort.

Skulle du inte kunna skaffa dig en medryttare/skötare till stallet som kan avlasta dig ett par dagar i veckan?
Att personen får rida/sköta/köra hästarna mot att denne mockar och fodrar då den är där?
Själv har jag gått ned från 3 hästar till 1 häst ,4 dagar i veckan.
Två av hästarna har medryttare/fodervärdsvariant på "heltid" de sköter allt som har med de hästarna att göra men jag får ändå bestämma och de står kvar på samma ställe så jag kan ha den uppsikt över dem som jag vill ha
Den tredje hästen har en skötare/medryttare tre dagar/vecka.
För mig är det en perfekt lösning, nu har jag inte hästarna hemma utan inhyrda vilket blir lite mindre jobb, men när jag bodde hemma så hade jag även hästarna hemma och det är mycket jobb då.

Har du dina hästar uppstallade? Annars vore kanske lösdrift en variant för att få mindre jobb?
Har de fri tillgång på grovfoder? Annars kanske det också vore en variant, alternativt köpa/bygga en foderautomat så du inte måste fodra flera ggr/dag?
Går det att förenkla med vattnet för hästarna?
Min sambo gjorde en egen thermobar för att slippa fruset vatten. Dock måste jag släpa vattenhinkar från stallet för att fylla på baljan men hellre det än att läpa frusna vattenhinkar in på tining och sen ut med nytt ofruset vatten

Så har iaf jag gjort för att minimera det tråkiga arbetet och få mer tid över för själva hästarna och andra intressen

För jag tror inte lösningen för dig är att göra dig av med hästarna, det är ju ditt intresse som jag tror du behöver för att orka vara en bra och snäll mamma/fru. Utan jag tror lösningen är att få lite hjälp samt försöka lägga om rutinerna och göra arbetet mer lättjobbat

 

[moholmarabs]

Sv: När det blir för mycket...

4 hastar, hemma, har MS och en bruten tumme. Sa ridforbud for ogonblicket. Jag arbetar halvtid (temp) sa jag ar hemma mestadels.. Men hinner inte med i alla fall.
Tva av hastarna ar unga men jag gor inget med dem heller.. Jag kan ju ga ut pa promenader, men allt jag vill ar sitta inne. Formodligen for att det ar sa forbannat kallt ute. Kroppen klarar inte av det..

Jag MASTE gora mig av med en i alla fall. Har forsokt hitta medryttare men inget napp.. Bor lite bort i skogen men att fa rida en hast 3-5 ggr per vecka och INTE mocka, gratis, man tycker ngn skulle vara intresserad..

Som andra har foreslagit, se dig om efter medryttare/korare till pallarna.. Kanske aven ngn som ar intresserad av att hjalpa dig med unghasten. Det ar jobbigt och denna vintern har nog tagit musten ur manga. Slapande av vatten ar vad som knacker mig.. Jag skulle hamta ho idag, kommer knappt upp for backen med bil, sa glom hokarra.

Men forhoppningsvis ar det var snart och saker och ting kommer att ga lattare far vi hoppas.. sa hang tight, en losning kommer..

 

[schelin_j]

Sv: När det blir för mycket...

Jag tycker att du skall överväga möjligheterna och svårigheterna. Åk iväg hemifrån och sätt dig någonstans där du får vara ifred och bara tänka lite.

Fundera på om du inte skall sälja unghästen trots allt. En unghäst är MYCKET jobb med... och tid är ju inte det du har bäst med just nu. Om du kommer ned i antal hästar kanske du också kan hyra in dina hästar någonstans i närheten?

Jag har en häst, inhyrd på ett ställe där utsläpp och fodringar ingår. Det innebär att jag åker till stallet efter jobbet och mockar och gör iordning allt som skall göras samt rider/kör. Trots det har jag skaffat mig medryttare för att få någon kväll då jag faktiskt KAN vara helt ledig. Oftast åker jag till stallet ändå, jag vill ju pussa finmulen, men bara att veta att jag kan göra vad jag vill är en obeskrivlig frihetskänsla.

Så fundera på medryttare till varmblodet om det är möjligt. Kanske kan du hitta en mor och dotter som vill rida båda två förresten?

När dina barn blivit större och klarar sig mer själva kan du uppfylla din dröm om unghäst. Det finns tid till det senare, just nu är tid en bristvara och småbarnsåren kommer aldrig tillbaks...

 

[lahsd]

Sv: När det blir för mycket...

Jag förstår att det känns tungt nu. Det enda positiva är väl att det inte kan bli så mycket värre med tanke på den här vintern som är just nu.

Om du har råd skulle ju en möjlighet vara att lämna bort unghästen till någon som kan hjälpa till med inridningen. Har man tur kan det bli billigt om man hittar rätt person som är intresserad och inte har det som yrke.


Sen kanske det finns saker som kan göra det dagliga arbetet enklare. T.ex. går det kanske att fixa så att vattnet inte fryser, hemleverans av hö m.m.

Snart kan kanske äldsta dottern börja ha kul med shettisen med.

Förhoppningsvis kommer våren snart, då kanske det känns lite lättare.

Jag hoppas det ordnar sig för dig.

 

[Wentona]

Sv: När det blir för mycket...

Hej!
Jo vi är några stycken som hamnar i "dåligt samvete"-berget. Det där vi klättrar upp för hela tiden, men hela tiden känner att vi inte kan bestiga utan är vid bergsfoten hela tiden....
Jag och flera av mina vänner har haft jobbiga perioder ett tag nu - liknande din situation i alla fall mentalt.

Vi har kommit fram till att om vi inte mår bra själva - vem ska vi då kunna stödja i livet och vem glädjer vi? Det gäller både barn och hästar och karlar.
Det är verkligen inte lätt att känna att kraven är för stora, och orken för liten. Men det gäller nog att finna sätt där den egna personen faktiskt går allra först. Om du mår bra gör familj och hästar det också.
För då kommer också orken, glädjen och viljan att finnas där för familjen.

Om hästarna ger dig mycket, så fundera på vad det är hos hästarna som får dig att må bra. Det finns ju alltid mindre kul grejer som vi gör också, och som är för att vi tycker att vi måste. Men måste vi det egentligen? GÅr det inte att lösa på något annat sätt. Som flera här sa, en medryttare eller kanske lite hjälp. Är det kanske värt att betala en liten slant för att slippa trycket där.

Det kan också vara bra att fundera på kvalitet jämfört med kvantitet. En stressad förälder med dåligt samvete som finns där jämnt men mentalt är någon annanstans, är inte rolig för någon. Däremot en förälder som trivs med sina val och står för det h*n gör och som verkligen ÄR där när h*n är hemma är en bra förebild och en bra förälder.

Stor styrkekram!

 

[engelsett]

Sv: När det blir för mycket...

Tack för alla kloka svar, jo jag har verkligen tagit mig vatten över huvudet med unghästen och det känns så surt att inse det. Alla ( utom sambon ) har faktiskt ifrågasatt lämpligheten i det där köpet...suck och nu inser jag själv och måste ge dem rätt. Jag klarar inte att sälja min gammelgubbe, han är ju den finaste jag vet! Om jag bara hade honom skulle jag kunna stalla in honom någonstans och kanske hitta en medryttare. Shettisen har jag redan hittat en fodervärd åt( har ringt runt hela morgonen), så han åker i morgon, det känns jättebra! Han får det toppen där, med lösdrift och massa småvänner. Unghästen är den stora ångesten. Han var i princip ohanterad när jag fick hem honom, overkad, ovaccinerad osv osv. Jag har lagt ner mycket tid på honom nu, tycker att det gått fort fram, man får ta på honom överallt, lyfta benen, han kan bli ledd. men ändå, han är jätte skeptisk till andra människor och det känns som om jag måste jobba massor med honom bara för att kunna sälja honom...antar att det inte finns så många dumhuvun därute som vill ha en liten vildhäst...bara tanken på att lasta honom för en försäljning känns ju helt omöjlig. Nu låter jag det som om jag inte tror att någon annan skulle klara det bättre än jag, men det är jag övertygad om att rätt person skulle göra...gäller bara att hitta en sådan...några tips?

 

[engelsett]

Sv: När det blir för mycket...

Tack för kloka ord!!! Det inlägget ska jag läsa många gånger, jag fick en tår i ögat. Tack!!!

 

[Piffpuffen]

Sv: När det blir för mycket...

Förstår hur du känner det, undrar om detta är typsikt "kvinnligt" ? För jag har aldrig hört någon karl klaga över att dom inte hinner eller att dom har dåligt samvete över barnen

Själv får jag vissa dagar där precis ALLT känns skit, hästar, jobb, framtiden, ja verkligen allt.
Och visst, jag har en del att pyssla med. Jobbar mer än heltid, med två timmars resväg 6 dagar i veckan, har 5 egna hästar plus inackordering, 3 småbarn, gård, stort hus, två hundar och som tur är, en underbar man
Kan tilläggs att det aldrig någonsin händer på sommaren att jag har lust att kräkas på allt, så jag är helt övertygad om att du kommer känna dig bättre så fort vintern släpper och solen och värmen kommer.

Men nån kvickfix lösning finns nog inte utan man får som tidigare skrivits, sätta sig ner och gå igenom allt. Och då får man GNÄLLA ordentligt, för ofta kan det vända då.
Lite svårt att förklara men när jag är som deppigast över alla I-landsproblem så brukar min man säga "ja men då säljer vi alla hästarna osv..." och det vill jag ju inte. Och jag gillar ju mitt jobb och jag älskar ju livet jag lever just nu, men man behöver ha någon som påminner en om det

Om du inte vill sälja unghästen, gör inte det. Försök hitta en medryttare, för då får du både sällskap i stallet och avlastning. Och det är väldigt mycket bättre att vara två när man ska hantera unghästar, både ur tålamodssynpunkt och säkerhetsmässigt.

Vet att den åldern dina barn är i just nu gör att det blir lite knöligare att ta med dom till stallet men ge det 1-2 år så kommer det bli otroligt mycket lättare. Och i stallet kan man muta med tablettaskar, russin och kex
och vilka barn tycker inte om att få borsta hästen eller hoppa i halmen

Hoppas att du får en rätsida på det för du ska inte behöva må så här.

 

[lobell]

Sv: När det blir för mycket...

Jag har 2 killar på 2 och 3 år. Pluggar hemifrån och har 2 hästar.
De andra vintrarna har min dotter mockat, men nu när hon börjat gymnasiet ville hon bo hos pappa i stan istället.
Sambon jobbar varannan vecka från 05-20 och det är tufft att hinna med allt.
Sambon tar ut och in hästarna. Jag mockar på kvällen innan de tas in.
Den andra veckan jobbar han bättre tider plus att bonusdottern är här så jag kan mocka tidigare istället eller så hjälper sambon mej.

Denna vintern har ju inte hjälpt till med att göra det lättare då det blir extrajobb med allt fruset vatten och skottning framför stall och insläpp. Balvagnen är insnöad så vi får åka och hämta hö i liten vagn varje vecka.

Jag har oxå känt att : Nu skiter jag i det här!
Men , så tänker jag på att snart är vår och sommar här och då blir det mycket lättare.

Nu har jag ju sambon som också har häst så vi hjälps ju åt.

Nu har du ju ett problem mindre med shettisen , men kanske som andra sagt, sälja unghästen och inackordera eller lämna varmblodet på foder, alt ha medryttare och kanske en inackordering som får hjälpa till mot billigare stallhyra? Då har du ju en häst hemma men slipper stå för sällskapet till den själv.

 

[a1agnlju]

Sv: När det blir för mycket...

Ja, det är slitit med stallet hemma. Jag sitter i samma sits, men har nu större barn än du. Jag jobbar heltid och har två timmar restid till jobbet (sammanlagt). Jag har insett att det omöjligt kan bli ridning regelbundet på vintern. Hästarna får alltså en lugnare period på vintern (rids ca 3-4 dagar i veckan och då bara korta pass). Jag har jobbigast på helgerna eftersom det är enda tillfället som jag kan fixa med hö, skotta snö mm på grund av dagsljus. Jag klarar det dock ganska bra, men jag är också gråtfärdig med jämna mellanrum.

Jag skulle vilja ge dig rådet att se över din hästhållning för din egen skull. Var inte dumsnål när det gäller inköp av grovfoder och strö. Även om det är billigare att hämta höet själv så kanske den tiden det tar är mer värd att lägga på ungarna istället t ex. Prova under en period att köpa hem hö som levereras till dig. Dyrare, ja, oftast, men vad är tiden värd.

Hur lätt har du med mockningen? Kan du byta till annat strö som kanske är mer lättmockat/snabbmockat? Jag vann säkert en halvtimme i tid på att byta strö till mina tre hästar.

Dela upp dagen i stallet. Jag mockar och fixar kvällsmaten direkt på morgonen. Då slipper jag göra det när jag kommer hem från jobbet. Om din man jobbar dag så kan han kanske göra barnen sällskap vid frukostbordet medan du mockar?

Lite beroende på vilka morgonrutiner dina barn har så kan du kanske gå upp betydligt tidigare än de och få en stund för dig själv innan du stoppar in vällingflaskan i munnen på den yngre och mackan i handen på den äldre.

Jag går upp en halvtimme tidigare än jag egentligen behöver just för att få en stunds lugn och ro innan resten av familjen brakar lös.

Gör i ordning kläder för morgondagen på kvällen före. Det äldre barnet har kanske åsikter om vilka kläder som passar, och då kan hon (för det var tjejer va?) få lägga fram sina kläder själv, så har hon inget att komma med när kläderna ska på på morgonen sedan

Jag skriver igen om jag kommer på något mer. Ha det gott sålänge!

 

[aramis]

Sv: När det blir för mycket...

Det är ju toppen att du hittat en bra lösning åt shettisen. Bara det kommer säkert att göra att du känner det lite lättare med hästarna.

Hur ser rutinen ut i stallet, vad är förutsättningarna? Om du skriver ner vad du gör och hur det ser ut så kanske vi kan komma med förslag och alternativ?

Hur ser vardagen ut runt omkring. Kan du göra om rutinen där så du spar tid och ork?

Ofta kan man göra mindre saker som ändå spar mycket tid i långa loppet. Det tar inte så lång tid att mocka en box, men om man slipper det så hinner man någonting annat och vips så märks alla små saker.

Sist men inte minst, det är vår snart och sen kommer bete

 

[Iaraphel]

Sv: När det blir för mycket...

Jag har tyvärr inga tips (mer än de som getts om medryttare osv)

Jag är i samam sits, eller VAR, men gjrode inget och nu har det gått förlångt..

Hela min kropp har kollapsat, både fysiskt och psykiskt.. vet varken ut eller in och förra veckan var jag på järnvägspåret för att få slut på allt helvete... orkar knaptp stå på benen, jobbigt att andas osv.. hotas av inläggning, skulle varit inlagd om jag inet totalvägrar..
PGA hästarna.
dem jag älskar
dem som knäcker mig nu.

Har eget stall, 3 egna hästar opch 3 hästar jag sköter/tränar för att få det billigare tat ha dem där.
pluggar 120 %
jobbar extra
Det hade gått, jag hade klarat det egentligen.
om jag inte dragit på mig en svår neuroborreliainfektion.. och att dte tog 9mån för läkarna att hitta/tro på mej..
Är ej ännu frisk..
och vintern som kom. med som du skrev, fruset vatten, spån, hö, allt osm ska in, hästar som ska motioneras, in och ut och ja allt...

Har en underbar medryttare som hjälper till så mycket hon kan!! *evigt tacksam*

Men vet inte hur jag ska kunan sälja/låna ut.. och att stalla upp 6 hästar finsn inte ekonomi för.. (elelr ens 3)
*1a mitt ena sto är dräktigt och jag ivll hon ska gå här och föla
*2a är medryttarens älskling och dessutom den billigaste och smidigaste.
*3e är sk problemhäst coh kan inet stå i större stall.. och dte är riktigt svårt att hitta ngns om ens vill sätta på täcke på honom på morgonen (enda täckade hästen) svår att leda, knepig att rida.. ,måste motioneras.. det är han som gör att jag måste fortsätta vara i stallet...

De andra 3 delar jag delsvis, ett gammalt fullblods-avelsto, går ej lasta, och "inget värde" för andra.. (går ej ta fler föl, går ej rida)
och henens två avkommor, en åring som jag gör vad som helst för att få köpa utoch äga helt... hon rä min framtidstro, mitt framtidshopp.. min älskling. och en 05a, den är han som ska/kommer att säljas.. problemet är att vi skulle sälja när jag ridit till och tävlat honom litegrann.. vi förlorar runt 50tusen på att sälja honom nu (avställd pga mitt ridförbud opga borrelian (ingen balans), har lyckats hålla de andra, men inte han pga skaderisk, vi trodde ju på att jag skulle bli frisk fort..)

 

[sagalisa]

Sv: När det blir för mycket...

Jag har nästan varit på väg att lägga in en sådan här "gnäll-tråd" själv när det har varit tungt den här vintern. Det hjälper ju faktiskt lite att höra att vi är flera som kämpar på och tycker att det är tungt ibland. Man kan lätt få för sig att "så här får jag inte känna" men det är ju helt ok att erkänna att man är sliten då och då...

 

[CBoggie]

Sv: När det blir för mycket...

Jag har märkt att det skiljer något enormt i arbetstid och ansträngning mellan olika typer av hästhållning, och det finns lösningar som tar väldigt mycket mindre tid i anspråk än andra. Vi har 6 hästar, och utspritt på hela året skulle jag tro att vi lägger 15-20 minuter/dag på allt som rör den dagliga rutinen (allt utom ridning, hovslagarbesök osv). Det har kostat en del pengar att lösa det, men det tycker vi att vi tjänar i genom att ha mer tid för ridningen och livet utanför hästarna.

Här slår du huvudet på spiken, tycker jag. Generellt är hästfolk riktigt dåliga på att vara rationella i sin skötsel! Vi bär grovfoder i ikea-kassar och vatten i hinkar och mockar ut för hand. Saker som tar mycket tid och ger kroppen stryk, och inte tillför hästhållandet något.

 

[sagalisa]

Sv: När det blir för mycket...

Nu beskrev du min hästhållning ända in i ikea-kassarna

Snälla kom med praktiska tips! Jag har en häst som är rund och kan få fång och en som måste extrafodras för att hon blir så smal. Önskar att jag hade två tjockisar istället! Som sagt var...kom med tips!