Något att bita i - lastningsproblem ;)

[Alexandra_W]

Sv: Något att bita i - lastningsproblem

Det enda jag kan berätta om är två av mina tidigare hästar. Båda två var såna som sprang in i transporten.
Den första (Totte) den stackaren, lastades en gång av oss då jag fortfarande var barn, och min mor hade inte kollat att transporten verkligen hängde på bilen, så den tippade bakåt och Totte slog i huvudet i takkanten. Efter det så var han alltid jätterädd precis vid tillfället han kom in med huvudet i transporten, både i och ur. Helt förståeligt naturligtvis.

Det där funderade jag rätt starkt på ett tag. Om han var rätt att slå i huvudet. Men jag fick inte ihop att han gärna gick in, men kastade sig ut. FÖr med ramp så är ju huvudet högst när de går in. Sen påverkar de såklart när de går ut, men jag fick ändå inte riktigt ihop det. Men ett tag var jag inne på att det var därför det var bättre med step-up, då SÄNKER de huvudet när de går in, och det är inte sådär 'nära' taket som när de har frambenen högt uppe på rampen.

Men när han var exakt likadan i XL-transport (extra bred, extra lång och extra hög) där han såg ut som en liten shettis i släpet, så övergav jag den iden. Men jag funderade på det rätt länge, eftersom min transport är (var, såld nu) av äldre modell och således lägre tak än nya.

Det är ju svårt att förstå din häst, det skulle ju kunna vara något med just tillfället när han krånglar, där det kan ha hänt honom något, något som du kanske inte ens har sett eller märkt? Hästar är ju otroligt känsliga och med ett lååångt minne och man blir aldrig riktigt klok på dem faktiskt.

Jag har soms agt aldrig märkt minsta sak som kulle hänt. Däremot är det ju mycket möjligt att han upplevt något. Men jag blir inte klok på vad.

Om han var KONSEKVENT med sitt krånglande skulle det nog vara lättare, men just det att han när han är på det humöret bara klampar in och står där lös och väntar på att jag ska stänga, utan minsta lilla ansats att kasta sig ut sätter ju myror i huvudet på mig. Och att det enda som gör skillnad är step-up (sen han en gång kastat sig ur den och blivit lite chockad över att inte hitta en ramp som tog emot honom)

Ett tips: om det funkar bra med en "step in" transport - köp en sån och slipp allt bråk... :-)

Se svar nedan i ett annats var från idag =)

(Ps. Gärna ett tips om hur ni gör med hästar som "växer fast" på rampen, och gör sig okontaktbara, ej av rädsla.. Ds)

Vänta ut dem med lätt tryck på grimskaftet om det går (dvs om de inte sätter emot då, eller kan stå där hela dagen). Annars, om det är en stabil häst som inte flippar ur av det, flytta framdelen lite åt någon av sidorna på rampen. Dvs få dem att flytta sig åt någon sida, och utnyttja sen när de rör sig till att be dem komma framåt.

Unghästen fick 'jag har lim under hovarna'-ideer en kort period, och la jag för mycket press på henne så tyckte hon att hon skulle börja tjafsa om det istället. Det gick att vänta ut henne, de där små liven har inte tålamod npg att stå pinstill på en ramp hur länge som helst. Men om jag bad henne ta ett halvt steg åt någon av sidorna så flyttade hon ju dit (för det var ju inte in mot transporten) och då var det lätt att utnyttja rörelseenergin till att 'när vi ändå var i farten' gå framåt.

Så kan ju vara värt att prova kanske, beroende på hur hästen är? Jag har erfarenhet av två som haft tendenser att fastna på rampen. Den ena var det BARA att vänta ut, då var den på inom fem minuter, försökte man sätta press så reste den sig och backade. Inte min häst dock så jag har inte bakgrunden varför den var/blev så.

Den andra som fick klister under hovarna var min andraponny. Och han var tjurig som en röd gris och kunde stå precis hur länge som helst. Honom brukade vi lägga lina runt baken på. Räckte med att visa linan efter ett tag för han lugnt skulle knata in. I hans fall var det lite roligt dock, för de där problemen kom alltid när man skulle åka HEM. Bort var inga problem, men hem från tävling ville han inte åka och då fick han klister under hovarna

 

[asmodeus]

Sv: Något att bita i - lastningsproblem

Du det var ett bra tips. Jag ska nog stå där med honom först i max fem minuter, och om han sen tänker fastna eller dra sig bakåt så ska jag nöta på med att flytta honom åt sidorna men inte pusha på att gå upp för rampen. Det kan nog lura den gamle räven. Han kommer inte att fatta ett dugg om vad det är för konstigheter jag ber honom om.

Ang, det jag skrev om att min häst var rädd att slå i huvudet. Det fick jag delvis från att du sa att du hade haft transporten ute i hagen. Kan det ha hänt då ? Om den inte stått på en bil och han har tagit ett steg upp, de vickar ju bakåt direkt.
Och min ponny som klämde svansen: Han fick ju sina panikattacker lite då och då, när som helst efter svansincidenten när han åkte transport. Inget sånt att han inte ville gå in eller nåt utan bara som att hans lilla flykthjärna slog på inne i transporten, och inte varje gång han åkte. Kan inte hästar drabbas av nån form av hästisk "panikattack" eller nåt... ?? Ibland beter de ju sig så iaf. Du kanske skulle prova en "hästpsykolog" ?? Det finns ju såna också. Farmen Kristian kanske ? :-)

Och som du skrev att pengarna tryter, det är ju förståeligt. Alla som har häst vet ju att det kostar skjortan. Men OM, du hade råd så hade du ju världens enklaste, minst tidskrävande oc mildaste sorten av lastning på honom här, och jag tror inte att de upplever taket på samma sätt när de får ta ett kliv upp då koncentrerar de sig nog mera på att sätta fötterna rätt och sänker därmed huvudet istället för att backa, höja skallen och vips där såg de taknocken.. Jaja, vilket svammel. Jag är nyvaken.
/Helena

 

[Alexandra_W]

Sv: Något att bita i - lastningsproblem

Ang, det jag skrev om att min häst var rädd att slå i huvudet. Det fick jag delvis från att du sa att du hade haft transporten ute i hagen. Kan det ha hänt då ? Om den inte stått på en bil och han har tagit ett steg upp, de vickar ju bakåt direkt.

Det KAN ha hänt ngt när den stod i hagen, samtidigt blev han varken bättre eller sämre av att den stod i hagen. Vickat bakåt kunde den inte, då den var på dragkrok (man kan köra in en bil i hagen med, gäller bara ta en man inte är rädd om. 'Kolla, en backspegel, kan man äta den??' *s*). Det var dessutom stödben bak på den för att ytterligare minska risken.

Och min ponny som klämde svansen: Han fick ju sina panikattacker lite då och då, när som helst efter svansincidenten när han åkte transport. Inget sånt att han inte ville gå in eller nåt utan bara som att hans lilla flykthjärna slog på inne i transporten, och inte varje gång han åkte. Kan inte hästar drabbas av nån form av hästisk "panikattack" eller nåt... ??

Visst kan de det, och oftast kommer den inte förrän 'nästa gång'. Finns hur många berättelser som helst om hästar som varit med om SVÅRA transportolyckor. T ex där transporten vält, hästen ligger fastklämd osv osv. När de fått ut hästen så går den utan att tveka på en ny transport.

Men nästa gång, eller nästnästa gång du ska åka, eller under färd, så kan hästen drabbas av regelrätt panik när den minns hur det slutade sist. Oftast är de så chockade direkt efter att de inte tänker på vad det gör när de går på en ny.

Finns hästar som under färd lyckats gå igenom taket uppåt när de fårr PANIK under färd efter att ett par ggr efter olycka åkt hur bra som helst.

Valacken åker dock som sagt hur bra som helst, och står även på släpet när det är still hur bra som helst. Väl inne är det inga problem, men får han välja så kastar han sig ändå ut.

Ibland beter de ju sig så iaf. Du kanske skulle prova en "hästpsykolog" ?? Det finns ju såna också. Farmen Kristian kanske ? :-)

Jag tror mitt konto blir nedstängd om jag skriver det jag tänker nu

Och som du skrev att pengarna tryter, det är ju förståeligt. Alla som har häst vet ju att det kostar skjortan. Men OM, du hade råd så hade du ju världens enklaste, minst tidskrävande oc mildaste sorten av lastning på honom här, och jag tror inte att de upplever taket på samma sätt när de får ta ett kliv upp då koncentrerar de sig nog mera på att sätta fötterna rätt och sänker därmed huvudet istället för att backa, höja skallen och vips där såg de taknocken.. Jaja, vilket svammel. Jag är nyvaken.

Mm, fast varför kan han sen gå på med ramo på samma transport utan problem. Om man bara unde krypa in i hjärnan på dem

Hade han inte blivit T-märkt hade jag def köpt en step-up. Fått se till att fixa pengarna helt enkelt. Men jag kan inte se att han ska åka så mycket, och det fungerar ju som vi gör och gjort i flera år så då får det bli en step-up om ekonomin etc passar, annars blir det en med ramp och så får jag köra linmetoden de få ggr han ska åka helt enkelt. Men jag hade inte fortsatt 'bråkaä med honom om han skulle åka regelbundet utan gett honom sin älskade step up =).

 

[Sonic76]

Låter precis som min gammel

Han var exakt sådan. INte rädd men kastade sig bakåt. vi matade i släp varje dag men så fort någon rörde sig bakom honom så poff var han ute.
Vi kunde inte få in honom så det slutade med att vi fick hyra den enda lastbil som fanns inom 10 mils avstånd, en niohästars buss, för då kunde vi leda inhonom och ställa honom sidledes och då hann vi stänga.
Enda gången han gick in i et släp var när vi skulle flytta.
Vi provade att bremsa, gick inte, så då åkte vi och hämtade lugnande som skulle däckat en elefant, vi skulle flytta ca en mil, så jag hade i tankarna att rida dit.
När vi kom tillbaka så lade jag in sprutorna i sadelkammaren, pappa backade upp släpet mot dörrarna, hade vi gjort förr, så ledde jag ut honom ur boxen och rätt upp isläpet och där stod han, det var bara att stänga??
Jag undrar än idag vad han tänkte på, vi fick aldrig in honom i ett släp igen, han fick en hemslakt när dt var dags.
men så häpna som vi alla var skulle man ha knäppt kort på.
Våra hakor hängde nog ner i backen....