Något positivt -tråden

[Apollo 13]

@Hyacinth vad kul att höra!

@Apollo 13 alltså på ett sätt så vet jag ju att rent logiskt är det du säger sant (precis som att inte alla glor och ser dömande ut när jag köper onyttigheter i affären/snabbmat) men känslorna har inte riktigt accepterat det ännu jag jobbar på det och är absolut på väg att skita i vad andra tycker. Men så hör jag människor som pratar om att de aldrig skulle träna om de var feta, pga ser hemskt ut etc. Och då känner jag mig lite hemsk som "utsätter" andra för ett tränande fetto. Därför försöker jag välja att lyssna på mina bra kollegor som uppmuntrar mig och hjälpte mig i början genom att följa med på pass som stöd
Öhm ja, hos du förstår vad jag försöker säga i min rant/något nyvakna tillstånd.
Och ryggen är som ryggen är, bättre ibland och sämre ibland. Men skulle varit ännu sämre om jag inte tränade och höll igång 6 dagar i veckan

Jag förstår precis vad du menar och det är en jätte viktig insikt och egenskap! Tricket är väl att man på något sätt ska försöka få den där sidan av en själv som för ett vettigt resonemang att framträda i de situationer när känslorna/rädslorna tar över och vinna över dem med klokt resonemang. Hjärnan fungera ju som så att ju oftare du tänker en tanke, oavsett positiv eller negativ, så är det lättare att falla in på den tanken en gång till. Alltså, ju oftare du medvetet (eller omedvetet såklart) tänker "jag är bra, jag är duktig" ju större är chansen att du omedvetet halkar in på den tanken. För att göra det ännu tydligare, om du väljer att ägna tio minuter varje kväll åt att tänka på att du är bra och att ingen dömer dig för din övervikt så är chansen större att, när du står där i affären eller på träningspasset, glider in på det inövade tankemönstret och tänker "jag är bra och ingen dömer mig". Finurligt va Kan man dessutom ta till hjälp och lägga till något typ av resonemang "jag är bra för att xxx och ingen dömer för för yyy" så är det ju lättare att tro på det hela och åka in på det tankemönstret. Jag ska inte få det att låta som att jag har någon typ av medicinsk utbildning, haha, men i ett par kurser jag gått under året har vi pratat just om hur hjärnan fungerar vilket har vart rätt nyttigt både privat och i hur vi ska plugga.

Summa summarum, tänker du positiva tankar medvetet så är det mer troligt att du tänker fler positiva tankar omedvetet.

 

[Hyacinth]

@Hyacinth vad kul att höra!

@Apollo 13 alltså på ett sätt så vet jag ju att rent logiskt är det du säger sant (precis som att inte alla glor och ser dömande ut när jag köper onyttigheter i affären/snabbmat) men känslorna har inte riktigt accepterat det ännu jag jobbar på det och är absolut på väg att skita i vad andra tycker. Men så hör jag människor som pratar om att de aldrig skulle träna om de var feta, pga ser hemskt ut etc. Och då känner jag mig lite hemsk som "utsätter" andra för ett tränande fetto. Därför försöker jag välja att lyssna på mina bra kollegor som uppmuntrar mig och hjälpte mig i början genom att följa med på pass som stöd
Öhm ja, hos du förstår vad jag försöker säga i min rant/något nyvakna tillstånd.
Och ryggen är som ryggen är, bättre ibland och sämre ibland. Men skulle varit ännu sämre om jag inte tränade och höll igång 6 dagar i veckan

Du utsätter ingen! Det är sjukt imponerande att du tränar och ligger i, det lär ju vara tyngre för dig än 60-kilostjejerna. Du är cool!

 

[Ajda]

Härligt att du vågade, det är så härligt att höra! Hur har omställningen varit från jobb till plugg för dig?

För mig kändes det på precis samma sätt när jag började plugga. Jag hade ingen koll på termer osv (pluggar en privat utbildning för folk som har massa arbetslivserfarenhet.) Men trots det, har det rent betygsmässigt gått bäst för mig bland mina närmsta kursare. Sen har jag nog fått lägga ner mer tid på plugget än övriga. Men det är nog kontrollbehovet som spelar in också. Skulle aldrig klara av att gå in på en tenta och inte vara rätt säker på att jag klarar den.

Jag gillar skolan och har alltid gjort, så det har bara varit positivt att börja plugga. Känslan av att aldrig vara ledig finns såklart, den är väl inte jätte rolig. Men annars är det skönt att disponera sin tid själv.

Jag hade inte heller någon erfarenhet innan och hänger inte alltid med till 100% när det pratar sjukhustermer. Dock har det varit precis som för dig att det gått bäst för mig på tentorna bland de jag umgås med. Men jag vet ändå att det är många av mina vänner i klassen som är duktigare och kan mer än mig.

 

[Apollo 13]

Jag gillar skolan och har alltid gjort, så det har bara varit positivt att börja plugga. Känslan av att aldrig vara ledig finns såklart, den är väl inte jätte rolig. Men annars är det skönt att disponera sin tid själv.

Jag hade inte heller någon erfarenhet innan och hänger inte alltid med till 100% när det pratar sjukhustermer. Dock har det varit precis som för dig att det gått bäst för mig på tentorna bland de jag umgås med. Men jag vet ändå att det är många av mina vänner i klassen som är duktigare och kan mer än mig.

Varför tror du att dom är duktigare och kan mer än dig? Är det verkligen verklighet eller är det din (felaktiga) upplevelse?

 

[Mitten]

Nej jag vet, dom är ju aldrig det. Jag var i kontakt med tre kommuner för ett tag sen ang familjehem men vi fick avslag pga att våra barn var för små. Vi har också tittat på adoption vilket jag varit nyfiken på hela livet, men tillslut så kom vi fram till att det inte var helt rätt för oss.
Jag tycker iaf att det ni gör är beundransvärt för smärtan måste ju vara överväldigande! Hur stor är ålderskillnaden på flickan och på er dotter?
Jag förstår verkligen att ni inte kommer göra det igen, men har ni funderat på att vara typ kontaktfamilj eller vad det heter, när man inte har barnet på heltid utan kanske bara en helg i månaden eller två. Man kan vara det till ex barn med ensamstående föräldrar som behöver avlastning eller liknande. När det är dags för oss tror jag nog att vi kommer börja i den ändan just för att jag är så skraj för det där återlämnandet om det rör sig om ett boende på heltid.

Vår dotter fyller snart 9, flickan fyller snart 3 . Så det är 6 år mellan dem, vilket är lagom - ingen konkurrens mellan dem (förutom ren tid med oss).
Vi kommer nog fortsätta som kontaktfamilj åt samma flicka när/om hon flyttat. Det gynnar nog både henne och föräldrarna.

 

[Mitten]

Jag gillar skolan och har alltid gjort, så det har bara varit positivt att börja plugga. Känslan av att aldrig vara ledig finns såklart, den är väl inte jätte rolig. Men annars är det skönt att disponera sin tid själv.

Jag hade inte heller någon erfarenhet innan och hänger inte alltid med till 100% när det pratar sjukhustermer. Dock har det varit precis som för dig att det gått bäst för mig på tentorna bland de jag umgås med. Men jag vet ändå att det är många av mina vänner i klassen som är duktigare och kan mer än mig.

"Kunna mer" är ju alltid lite klurigt - menar du att de har mer erfarenhet av branschen och har enklare att slänga sig med rätt ord? Det är isåfall inget som säger hur duktig man blir på yrket sen . Jag är imponerad över att du vågat dig på något nytt! Härligt!

 

[Ajda]

Varför tror du att dom är duktigare och kan mer än dig? Är det verkligen verklighet eller är det din (felaktiga) upplevelse?

De har ju jobbat inom vården tidigare och har mer erfarenhet. Och ibland när vi pratar inför en tenta kan jag känna att de kan mer. Vad fånigt det här lät, haha jag får nog våga tro mer på mig själv.

 

[Kjerulfia]

Vilket bra initiativ ! Ska absolut försöka boosta mig själv här
Nådde mitt mål på aktivitetsarmbandet igår UTAN att ha gjort något aktivt med pållen.

 

[Mitten]

@Hyacinth vad kul att höra!

@Apollo 13 alltså på ett sätt så vet jag ju att rent logiskt är det du säger sant (precis som att inte alla glor och ser dömande ut när jag köper onyttigheter i affären/snabbmat) men känslorna har inte riktigt accepterat det ännu jag jobbar på det och är absolut på väg att skita i vad andra tycker. Men så hör jag människor som pratar om att de aldrig skulle träna om de var feta, pga ser hemskt ut etc. Och då känner jag mig lite hemsk som "utsätter" andra för ett tränande fetto. Därför försöker jag välja att lyssna på mina bra kollegor som uppmuntrar mig och hjälpte mig i början genom att följa med på pass som stöd
Öhm ja, hos du förstår vad jag försöker säga i min rant/något nyvakna tillstånd.
Och ryggen är som ryggen är, bättre ibland och sämre ibland. Men skulle varit ännu sämre om jag inte tränade och höll igång 6 dagar i veckan

Jag blir så lessen att du känner såhär . Jag känner igen känslorna dock. Jag brukar tänka att herregud, de skiter väl i mig! De lär ha egna issues att grubbla på .

 

[Apollo 13]

Vår dotter fyller snart 9, flickan fyller snart 3 . Så det är 6 år mellan dem, vilket är lagom - ingen konkurrens mellan dem (förutom ren tid med oss).
Vi kommer nog fortsätta som kontaktfamilj åt samma flicka när/om hon flyttat. Det gynnar nog både henne och föräldrarna.

Det låter nog bra för er allihopa. För allvarligt, om flickan ser er som sina föräldrar, då låter det ju mycket märkligt att det ska vara för hennes bästa att hon får komma tillbaka till de som systemet anser vara hennes föräldrar.
Ni gör något otroligt fint som får lida för hennes skull och ni går igenom det som är min stora skräck när vi funderat i dessa banor. Kred till er. Önskar jag kunde göra något för att underlätta för er!

 

[_husmusen_]

@Hyacinth och @Apollo 13 jag uppskattar verkligen det ni säger. Och jobbar så gott som dagligen på det (helt enkelt för jag har inget liv så jag är på gymmet 6 dagar i veckan ) så det är på god väg, och de flesta dagar tänker jag inte på det.
Och visst inser jag att det är större/jobbigare för mig att ta mig igenom ett helt pass än normalviktiga människor. Och senast igår blev den främmande personen jag blev ihopparad med på passet imponerad över mina skills i armhävningar (visserligen på knä) så visst inser jag att jag är stark och faktiskt väldigt grym.

Apropå att tänka positivt körde jag och @EmmaW dagens 5 positiva på Facebook i ett helt år. Så visst är jag duktig på att försöka se det positiva i saker

Tack för peppen!

 

[Apollo 13]

De har ju jobbat inom vården tidigare och har mer erfarenhet. Och ibland när vi pratar inför en tenta kan jag känna att de kan mer. Vad fånigt det här lät, haha jag får nog våga tro mer på mig själv.

Att de har mer erfarenhet kanske ger plus i en stapel, men du kanske får plus i en annan stapel. Sen är det kanske inte viktigt att fundera på vem som är bäst, utan tricket är ju att du inte borde gå runt och känna dig sämre än dem. Du vinner säkert en del på att inte vara fastlåst i ditt tänk pga tidigare erfarenheter om hur det "ska" vara utan kan tänka fritt och kreativt.
Visst är det fint när man själv inser att man är lite knäpp i sina tankemönster, för när man inser det, kan man faktiskt börja göra något åt det - klart du ska tro mer på dig själv!

 

[_husmusen_]

@Mitten jag är på väg dit, behöver bara några månader till på att öva

 

[Apollo 13]

@Hyacinth och @Apollo 13 jag uppskattar verkligen det ni säger. Och jobbar så gott som dagligen på det (helt enkelt för jag har inget liv så jag är på gymmet 6 dagar i veckan ) så det är på god väg, och de flesta dagar tänker jag inte på det.
Och visst inser jag att det är större/jobbigare för mig att ta mig igenom ett helt pass än normalviktiga människor. Och senast igår blev den främmande personen jag blev ihopparad med på passet imponerad över mina skills i armhävningar (visserligen på knä) så visst inser jag att jag är stark och faktiskt väldigt grym.

Apropå att tänka positivt körde jag och @EmmaW dagens 5 positiva på Facebook i ett helt år. Så visst är jag duktig på att försöka se det positiva i saker

Tack för peppen!

Wow, 5 positiva om dagen är BRA. Läste någonstans att Mia Törnblom tipsade om det, jag försökte men glömde bort det efter ett par dagar haha! Ett helt år är imponerande! Varför slutade ni?

Jag tycker du är grym som tränar och det verkar ju verkligen vara ett positivt inslag i ditt liv, det är ju hur bra som helst!

 

[_husmusen_]

@Apollo 13 ja vissa dagar var lättare än andra

Vi slutade delvis för att vi hade bestämt ett år och iaf jag kände att jag inte behövde redovisa det för andra längre. Att reflektionen räckte att ta själv som en liten klapp på axeln innan jag somnar. Sen gör jag inte det aktivt varje dag längre, men det hjälpte mig mycket att se och uppskatta även de små sakerna som förgyller livet eller som jag klarar även när allt känns som att gå i kvicksand.

 

[bettysmatte]

Jag har gjort en isolerad kattkoja (ful som stryk, men det är ju inte det viktiga) till stallkatten, och nu bakar jag ett gäng smöriga kanelbullar !

 

[Kjerulfia]

Hittills har jag gjort allt på dagens att göra-lista. Den sista saken ska jag göra alldeles strax. Sedan kan jag vara nöjd i snöstormen.

 

[Lindon]

Igår rensade jag ur babykläder som ska föras till välgörenhet. Idag gjorde jag storkok och satte i frysen och kylen så slipper jag laga mat på flera dar!

Skönt att börja nya året med lite ordning!

 

[_husmusen_]

Lagade punkteringen på cykelns bakdäck helt själv. Och justerade växlarna

 

[Ramona]

Åh, jättebra tråd!! Min terapeut gav mig i läxa att inte vara så elak mot mig själv utan att jag ska bli mycket snällare. Försöker verkligen, men det är ju såååå svårt!!

Jag borde ju vara den som är mest snäll av alla i hela världen mot mig själv, men jag är banne mig expert på att klanka ner på mig själv.

Dagens 3 st positiva om mig:
-Jag har inte gråtit en enda skvätt, trots att examineringen av min uppsats var sjukt jobbig och mentalt tuff. Uppsatsen har blivit väldigt ångestfylld.
-Jag tog tag i livet när jag kom hem från Göteborg och gick ner till stallet och grannen istället för att lägga mig i sängen och vara orolig över min uppsats.
-Jag svalde all prestige i mig och skickade ett meddelande till Andreas, som gav snabbt resultat och jag log stora delar av kvällen.