Nekade ledighet

Status
Stängd för vidare inlägg.
Och så har vi det här med behöver, det är faktiskt inte så för det mesta. Behöver är ett utryck jag använder när det inte finns några andra möjligheter. Så är det sällan. Är det så att kommunen faktiskt bryter mot reglerna och inte erbjuder dagis på sommaren trots att de är skyldiga eller att de erbjuder ett dagis som kräver att man har bil och inte har det och liknande, så behöver man ledigt dessa veckor. De flesta andra gånger så är det så att man vill, önskar starkt och liknande.

Min föräldrageneration klarade av det med mycket mindre generösa regler och mindre engagemang av pappan i allmänhet, sen tycker jag inte vi ska tillbaks till den tiden men de flesta ungar överlevde, ungefär samma andel som idag skulle jag tro.

Angående taskiga svar, så har jag sett ungefär samma nivå på vad du skriver som du fått svar.
Nja, de taskiga svaren till mig kom framförallt efter att jag skrivit att jag nog skulle gå in i väggen av att lägga all semester ensam dygnet runt med barn. Jag ser inte riktigt vad som är elakt med det.
Jag tror väldigt få i generationerna över oss arbetade heltid..
 
Jag tycker också det skall vara åt båda håll. Man ska ha förståelse för och försöka ställa upp för sina kollegor.

Det låter som ett tråkigt scenario, och jag tycker såklart att man får samsas. Jag har aldrig sagt att jag tycker det är sympatiskt att söka semester och om den inte går igenom slänga in föräldraledighet. Men att i god tid söka föräldraledighet först tycker jag är rimligt. Sen har jag personligen inte haft möjlighet att spara min FP så jag avundas mest dom som har möjligheten ;)
Håller i det stora hela med dig om det var så du menade.

Dock med reservation att det i vissa fall inte räcker med enbart att det sökts i god tid för att det ska vara helt rimligt, även om det är formellt oantastligt.
Om man vet att det är många andra som vill ha de veckorna och att de aldrig räcker till alla för det knappt finns platser kvar efter allas FL är utlagd och att andra har skäl som gör att de veckorna är väldigt viktiga för dem och de upprepat blir "bortputtade" och det för min egen del är mer önskemål än behov... osv.
... så blir det svårt att säga att det fortfarande finns något "åt båda håll" kvar till slut.
 
Jag förstår absolut att barnet behöver tillsyn men har ofta märkt att barnfamiljer vill ha fyra- fem veckor ihop dvs att vara lediga samtidigt. "för det behöver vi som familj."
Ibland undrar jag om vissa familjer tror att de som är singlar sitter själv hemma och inte träffar en enda människa då jag fått kommentarer om att "som singel kan man ju ta semester närsom." Istället har jag ju mkt att planera om jag vill kunna ha semester tillsammans med andra människor såsom familj/ vänner.
This!
 
Jag tycker det är en sjukt tråkig ton mer allmänt än så, och dessutom har vi full rundgång på sjuttielfte varvet.

I verkligheten har jag aldrig upplevt den här viljan att inte förstå, annat än från enstaka exemplar av människor som bara ser föräldraledighet som ytterligare ett vapen i kampen att vägra bry sig om sina kollegor och se till att man tar hem "vinsten" oavsett vad det kostar för andra.
Min erfarenhet är att det skiljer sig mellan arbetsplatsernas kultur dvs om man har en kultur av att visa hänsyn och komma överens. Samt att det beror på sammansättningen på arbetsplatsen. Störst problem var det på en arbetsplats där samtliga var kvinnor runt 30 och nästan alla hade barn samt lågavlönade. Det gjorde att det var svårt att få ihop schemat både för semestrar men också i vardagen. Mkt vabb och personer som vill arbeta deltid vilket gjorde att det var svårt att kunna ha ett möte med hela arbetsgruppen då folk ville gå ner i arbetstid på olika tider och dagar.
Dessutom är min erfarenhet att om det är en arbetsplats där folk generellt är lågavlönade så kommer dessa ta ut mkt FL, vabb och gå ner i tid då det är stor chans att partnern tjänar mer.
På denna arbetsplats blev det ju då att vissa personer och deras barn kunde gå före andra och andras barn istället för att dela upp det.
 
Ja, de barnlösa i tråden uppmuntrar inte direkt till att man ska ta mer hänsyn till dem direkt.
Och de som förespråkar att föräldrar ska gå före alla andra alltid, oavsett, bidrar inte till motsatsen heller.

Ingen i tråden har påstått att alla föräldrar alltid beter sig som rövhattar, snarare trycks det hela tiden på att det är några få som gör fel och dessa irriterar sig folk på. Ni tänker inte på att det även kan vara småbarnsföräldrar som får stå tillbaka om de är "snälla" och inte orkar bråka med kollegor som är mycket mer stridbara? Det är inte bara alla elaka hänsynslösa barnlösa som blir klämda i det här.
 
Fast man kan verkligen behöva vara ledig tillsammans som familj. Småbarnsåren är rätt slitiga. Man får sova alldeles för lite. Stressa mellan hem, förskola, skola/fritids, jobb. Det är otroligt stor press att vara den perfekta föräldern, den perfekta anställde och den perfekta partnern. Det är otroligt lätt att glömma bort sin partner och att då glida isär just under småbarnsåren om man inte tar sig tid att vara tillsammans utan att behöva krama ur den sista droppen av energi hela tiden. Att bara få vara med sin familj. Det behovet var defintivt större för mig under småbarnsåren än det är nu när barnet närmar sig tonåren. Under småbarnsåren var jag nära att gå in i väggen konstant kändes det som. Hur mycket jag än ansträngde mig var jag aldrig bra nog på något. Energin och tiden räckte inte till. Konstant dåligt samvete för barnet, för jobbet osv. Det finns en anledning till att så många småbarnsföräldrar skiljer sig/separerar. Och någonstans mitt i allt det där ska man inte tappa bort sig själv. Otroligt lätt hänt!

Jag upplevde småbarnsåren som ett nödvändigt ont man ska ta sig igenom för att komma till tiden då barnet är äldre. Balansen i livet var helt satt ur spel. Att jobba deltid hjälpte lite. Att kunna ha lite mer ledigt under året (ta ut FL) hjälpte också. Men vardagen fick inte balans förrän barnet blev äldre och lite mer självgående.
Vilka anser du inte behöver ha ledighet tillsammans med sin familj? Ja förutom de som inte har familj men där får vi väl ersätta det med vänner? Det är rätt provocerande att ens antyda att familjen inte är viktig för att man inte har barn. Det du räknar upp verkar snarare som om föräldrar behöver ha semester ensamma utan sin familj för att kunna villa upp ordentligt.
 
Jag tycker det är en sjukt tråkig ton mer allmänt än så, och dessutom har vi full rundgång på sjuttielfte varvet.

I verkligheten har jag aldrig upplevt den här viljan att inte förstå, annat än från enstaka exemplar av människor som bara ser föräldraledighet som ytterligare ett vapen i kampen att vägra bry sig om sina kollegor och se till att man tar hem "vinsten" oavsett vad det kostar för andra.
Du har inte jobbat inom hemtjänst eller liknade gissar jag? Jag jobbade där en period och där var det inte nådigt och det var ändå en del år sedan så barnföräldrarna hade inte trumf på handen på samma vis. På min nuvarande arbetsplats är det helt friktionsfritt.
 
Ingen i tråden har påstått att alla föräldrar alltid beter sig som rövhattar, snarare trycks det hela tiden på att det är några få som gör fel och dessa irriterar sig folk på. Ni tänker inte på att det även kan vara småbarnsföräldrar som får stå tillbaka om de är "snälla" och inte orkar bråka med kollegor som är mycket mer stridbara? Det är inte bara alla elaka hänsynslösa barnlösa som blir klämda i det här.

Fast i så fall är ju hela den här diskussionen helt orimlig. Om det är så att det är några få personer som inte hanterar det på ett bra sätt medan den överväldigande majoriteten sköter det bra, så är det ju helt orimligt att dessa få kulle sätta standarden för diskussionen, synen på systemet och systemet som sådan. Precis som det är lika orimligt att man utgår från de som utnyttjar systemet med sjukförsäkringen eller vad det nu kan vara
 
Ja, de barnlösa i tråden uppmuntrar inte direkt till att man ska ta mer hänsyn till dem direkt.
Ja det blir ju så när barnföräldrarna här tjatar om att de minsann har laglig rätt, att de behöver det mer än andra och inte behöver kompromissa då det inte ens vill tänka på förskoleverksamhet under sommaren för då är det inte precis som vanligt.

Jag har alltid tyckt det är tråkigt att barnföräldrar är i strykklass på arbetsmarknaden men jag skulle efter ha läst denna tråden undvikit dem som pesten. Nu tror jag de flesta är långt vettigare än det tycks vara i tråden, det är mest när det är många på en arbetsplats det blir stora problem.
 
Håller i det stora hela med dig om det var så du menade.

Dock med reservation att det i vissa fall inte räcker med enbart att det sökts i god tid för att det ska vara helt rimligt, även om det är formellt oantastligt.
Om man vet att det är många andra som vill ha de veckorna och att de aldrig räcker till alla för det knappt finns platser kvar efter allas FL är utlagd och att andra har skäl som gör att de veckorna är väldigt viktiga för dem och de upprepat blir "bortputtade" och det för min egen del är mer önskemål än behov... osv.
... så blir det svårt att säga att det fortfarande finns något "åt båda håll" kvar till slut.

Men är det verkligen det allra vanligaste scenariot?
Jag tror som någon annan skrev att det är ett ganska fåtal rövhattar som inte kan bete sig, och som med allt annat är det tråkigt om dessa få rövhattar styr bilden av småbarnsföräldrar. Mest så tänker jag :)
 
Fast i så fall är ju hela den här diskussionen helt orimlig. Om det är så att det är några få personer som inte hanterar det på ett bra sätt medan den överväldigande majoriteten sköter det bra, så är det ju helt orimligt att dessa få kulle sätta standarden för diskussionen, synen på systemet och systemet som sådan. Precis som det är lika orimligt att man utgår från de som utnyttjar systemet med sjukförsäkringen eller vad det nu kan vara
Det finns ju minst två personer i tråden som tycker så. Sen har jag personligen inte råkat ut för dem speciellt ofta i verkliga livet, vilket tyder på att de flesta föräldrar ändå är vettiga. Min arbetsplats har en övervägande majoritet på personer i 35-årsåldern med barn i barnomsorgsålder.

Har man otur kan man hamna i en grupp där personer med dessa åsikter är i majoritet och då lär man alltid få stå tillbaka om man avviker från ”normen”. Om det sen beror på att man inte har barn eller att man har stora barn är väl sak samma? Alla ska väl ha lika stor rätt till semester? Föräldrarna har fortfarande rätten att lägga föräldraledighet på de veckor de vet med sig att de måste vara lediga.
 
Som chef kan man tänka att de som trumfar in sin semester med olika kort efter planeringen är gjord, kan hamna i priogrupp B resten av anställningstiden om det blir konflikter. Priogrupp A utgörs alltså av dem som är flexibla och ser sina kollegors ledighet som viktig också, så att man kan hitta väl avvägda kompromisser.
 
Alltså, om det blir "alltid" då får man ju ta upp det med sin närmsta chef. Och vidare till facket om det är så. Antar att det är nästa steg. Är det så illa att det inte kan få till en förändring så är det nog ett hopplöst fall på den arbetsplatsen och då gör man bäst i att försöka byta.

Jag tror inte det går att påverka utan att ändra hur hela samhället ser på sommarledighet. Men vill man ha en förändring får man försöka driva frågan. Eftersom det går att lösa med pussel och föräldraledighet och det för den enskilda rör sig om ett isolerat antal år så tror jag inte så många kommer driva frågan heller.

Angående ditt sista så beror det nog på vart man jobbar och med vilka människor. När jag jobbat där det varit öppet på julafton så har det aldrig varit ett problem utan kollegorna kom överens, och det var både de med barn och de utan barn som jobbade på julafton.
Men igen, det blir anekdotiskt så det tillför egentligen ingenting mer än att bevisa att det är olika, människor är olika och arbetsplatser och dess kultur är olika.
En bra lösning tycker jag vore att arbetsgivare till viss del har rätt att tidigare- eller senarelägga FL. Inte bara neka såklart, lagen finns ju där just för att det inte ska kunna ske, men att om det t.ex är så att det är väldigt svårt att få ihop schemat som t.ex just runt jul eller de få veckorna på sommaren ska AG kunna skjuta på eller tidigarelägga FL med typ 3-4 veckor eller något sådant.
 
En bra lösning tycker jag vore att arbetsgivare till viss del har rätt att tidigare- eller senarelägga FL. Inte bara neka såklart, lagen finns ju där just för att det inte ska kunna ske, men att om det t.ex är så att det är väldigt svårt att få ihop schemat som t.ex just runt jul eller de få veckorna på sommaren ska AG kunna skjuta på eller tidigarelägga FL med typ 3-4 veckor eller något sådant.
Fast det är inte någon bra idé, klart man ska kunna ha en dialog men hela idén med föräldraledighet faller om man inte kan få ta ut den när man behöver. Man kanske skulle kunna begränsa den dock så så att man har rätt till max 4/5 veckors ledighet på sommaren inklusive föräldraledigheten. Det skulle förhindra folk att abonnera på hela sommaren (då menar jag inte den sammanhängande när barnen är små upp till ca 18 månader). Jag vet inte riktigt om det är något stort problem, Man lär inte ha dagar så det räcker till så många somrar direkt.
 
Extremt tunt argument angående att det inte skulle vara "samhällsekonomiskt försvarbart". Personalen (och eventuella städare, och eventuell kökspersonal osv) skulle ju fortfarande vara ledig, bara utspritt istället för samlat. Ser inte vilka ökade kostnader det skulle innebära.
Städ mat (det kostar att köra ut till fler ställen) och öppna stänga lokaler.
Samkörningseffekt där en personal tar fem barn ist för fem personal på fem olika ställen har varsitt barn.
 
Men är det verkligen det allra vanligaste scenariot?
Jag tror som någon annan skrev att det är ett ganska fåtal rövhattar som inte kan bete sig, och som med allt annat är det tråkigt om dessa få rövhattar styr bilden av småbarnsföräldrar. Mest så tänker jag :)
Nej, har inte alls menat att det är det vanligaste.
Det är bara att det låter som det skulle bli oproblematiskt enbart genom att det är sökt i tid jag opponerar mig mot. Det finns även då en aspekt av HUR personen använder det (rövhattigt eller ej)
 
Det finns ju minst två personer i tråden som tycker så. Sen har jag personligen inte råkat ut för dem speciellt ofta i verkliga livet, vilket tyder på att de flesta föräldrar ändå är vettiga. Min arbetsplats har en övervägande majoritet på personer i 35-årsåldern med barn i barnomsorgsålder.

Har man otur kan man hamna i en grupp där personer med dessa åsikter är i majoritet och då lär man alltid få stå tillbaka om man avviker från ”normen”. Om det sen beror på att man inte har barn eller att man har stora barn är väl sak samma? Alla ska väl ha lika stor rätt till semester? Föräldrarna har fortfarande rätten att lägga föräldraledighet på de veckor de vet med sig att de måste vara lediga.
Jag vet att det tolkats att jag tycker så. Oklart varför. Jag har aldrig gjort så och kommer ägna juli åt att jobba i annan verksamhet så andra kan ta semester... men hade inte kunnat göra det om inte ni. Sambo tagit ledigt de veckorna.
 
Ja det blir ju så när barnföräldrarna här tjatar om att de minsann har laglig rätt, att de behöver det mer än andra och inte behöver kompromissa då det inte ens vill tänka på förskoleverksamhet under sommaren för då är det inte precis som vanligt.

Jag har alltid tyckt det är tråkigt att barnföräldrar är i strykklass på arbetsmarknaden men jag skulle efter ha läst denna tråden undvikit dem som pesten. Nu tror jag de flesta är långt vettigare än det tycks vara i tråden, det är mest när det är många på en arbetsplats det blir stora problem.
fast
Fast du har ju hela tiden tolkat mina inlägg som fan läser bibeln är min upplevelse. Jag tycker själv jag är extremt flexibel denna sommaren, det är inte tal om fyra veckors sammanhängande ledighet och jag ska avlasta kollegor som slitit hårt ett drygt år. Däremot är ju det enbart möjligt för att min sambo tar föräldraledigt. Jag hatade när folk sa det till mig innan, men jag fattade inte innan jag fick barn att man inte kan ha ett litet barn på förskolan hur länge som helst, eller hur som helst för min egen, barnets och pedagogernas skull. Hade det inte löst sig som det gjorde nu hade jag behövt ta föräldraledigt +semester några sammanhängande veckor för att orka med att det kom en höst sen. Det är nog många som känner som jag. Och säkert många andra oxå, men jag kände aldrig innan jag blev förälder att jag kommer krascha om jag inte kan vara ledig med min sambo.
 
Men alltså, det är ju rätt viktigt för BARNEN att få spendera semestertid tillsammans med hela sin familj (alltså föräldrar OCH syskon samtidigt).
Om man alltid splittrar upp ledigheter och aldrig får tid ihop, så blir ju familjerelationen därefter.

Dessa barn ska ju växa upp och bli skattebetalare själva, och bl.a. bidra till omhändertagandet av den äldre generationen - de blir garanterat en mindre börda för samhället om de får en lycklig barndom med sunda och stabila relationer. Det där har man nu förstått efter hand, bara för att det ”gick bra” på 60/70/80 talet så innebär ju inte det att man nu förstått att det går att göra på ett ännu bättre sätt?

Det är ju olyckligt att skolor och förskolor är stängda (till stor del) på sommaren (och under jul och påsk) men nu är det ju så. Önskar inte vi alla att alla barn ska få en bra uppväxt där de INTE behöver skickas runt på olika instanser eller lämnas ensamma lite för mycket??

Det är ju helt klart arbetsgivarens uppgift att se till att det blir någorlunda rättvist. Eller regeringens uppgift att se till att alla förskolor har öppet året runt, så att problemet försvinnner. Jag kan ju också tycka att alla bör ha liknande rättigheter som föräldrar har när det gäller t.ex. sjuka djur, gamla föräldrar som behöver omsorg osv just för att inte alla har barn men man kan ju mycket väl ha något annat i livet som behöver ”hjälp”.

Som förälder är det ju helt självklart att man väljer det alternativ som är bäst för ens barn. Något annat vore ju helt tokigt?!! Som vuxen arbetande har man alltid alternativet att byta jobb om det blir outhärdligt, så är det inte för barn - de är ju helt beroende av de val som föräldrarna gör.
Jag tror också att det på pappret ser ut som om man har så himla mycket val och rättigheter som förälder (t.ex. rätten att alltid ha tillgång till barnomsorg) men verkligheten kan se väldigt väldigt annorlunda ut.

Kanske har Sverige en FÖR generös föräldrapolitik?? Kanske är det så att det borde skalas tillbaka lite, så att mor/farföräldrar måste engageras mer eller föräldrarna måste betala för privat Nanny eller liknande? Som det är i många andra länder.
Eller är det kanske vanan för gemene man att ha flera veckor sammanhängande ledighet på sommaren som är ett problem? I vissa yrken går det ju inte att komma ifrån det, t.ex. lärare, men i många andra yrken MÅSTE man ju inte ta all ledighet under sommarmånaderna??
Såvida man inte har barn då, och måste passa det/dem för att förskolan är stängd....
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 842
Senast: jemeni
·
Juridik & Ekonomi I snart ett år så har vi försökt komma til skott med juristen och banken efetr min fars bortgång. Dethar varit ursäkt, på ursäkt, på...
2
Svar
21
· Visningar
2 894
Senast: Bee
·
Kropp & Själ Varning för långt inlägg, men jag hopps att ni orkar läsa och svara på mina frågor i slutet. Igår fick jag domen, utmattningssyndrom...
5 6 7
Svar
138
· Visningar
14 571
Senast: Trott
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 253
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp