NPF- utredning

Status
Stängd för vidare inlägg.

Wille

Trådstartare
Ni som genomgått en npf-utredning, hur omfattande var den, d.v.s. antal timmar? Hur många personer var inblandade i utredningen och vilka titlar hade dessa?
 
Ni som genomgått en npf-utredning, hur omfattande var den, d.v.s. antal timmar? Hur många personer var inblandade i utredningen och vilka titlar hade dessa?
Först träffade jag en psykolog som skickade mig till utredning.

Jag undersöktes först av en "vanlig" doktor. De tog lite prover och så för att utesluta kroppsliga besvär/brister/sjukdomar osv.

Sen träffade jag en (och samma) psykolog vid 8st 2 timmars möten*, typ 1 i månaden + ett uppföljningssamtal (där man fick reda på resultatet) med läkare och psykologen.

Samma psykolog träffade/ringde också båda mina föräldrar för att göra intervjuer med dem vid ett tillfälle.

*Nåt möte var något kortare, det var vissa saker som skulle hinnas med, när de var gjorda så var jag färdig, och fick gå. Men två timmar var avsatta varje gång.
 
Det var typ 15 år sedan för mig och var en riktigt jobbig tid då jag dels var svårt deprimerad och dels nyss hade brutit benet..
Men jag upplevde den som väldigt omfattande, var en massa träffar med tester, intervju med föräldrarna om min barndom, intervju med min dåvarande sambo om hur jag fungerade då. Vet inte hur många timmar dock. De som höll i utredningen var framför allt en psykolog, men träffade också läkaren som satte diagnosen.
Fick diagnosen ADHD, men ja, i dagsläget ifrågasätter jag väl om jag verkligen har så stora problem att jag passar in i diagnosen. Problem har jag, men frågan är väl hur omfattande de är och om de verkligen beror på ADHD.
 
Jag genomförde alla tester på en dag. Satt med en psykolog från 9 till 14.30 med pauser. Det var dock privat och jag har förhållandevis god uthållighet. I normalfallet tror jag att man brukar dela upp det.

Fick en hem en hög skattningsformulär där jag skulle göra vissa själv och andra fyllde min mor i. Det tog väl ytterligare ett par timmar att fylla. Psykologen gjorde även en telefonintervju med mamma. Inga läkarkontakter i samband med utredningen men jag skickade in journalkopior från tidigare kontakt med psykiater.

Det gick nog lite ovanligt fort men jag var rätt klar i mina diagnoser redan på förhand. Utredningen var mer av en bekräftelse på saker jag redan visste. Avböjde också medicinering, varför läkarkontakt inte behövdes.
 
Jag gjorde min utredning på samma ställe som du (om de inte ändrat något de senaste drygt 10 åren) dock bor jag inte på orten utan fick resa en bit.
Det jag minns är att jag träffade en person och pratade i ca 2 timmar, sedan träffade jag en annan och gjorde ett antal tester samt pratade igenom lite mer, vet inte om det var en eller två gånger. Efter det gjorde jag WAIS test tror att jag gjorde hela på en dag vilket i backspegeln var dumt iom att jag tog slut energimässigt. Vet att de även pratade med mina föräldrar. Slutligen träffade jag en läkare ett par timmar.
 
Min egen utredning bestod av 5 träffar med en psykolog som varade 1 timme var. Sen gjorde jag ett WAIS-test som tog två timmar. Jag har gått och funderat på om det tillvägagångssättet är normalt.
 
Tre träffar på en timma vardera. De två första bestod av intervju och den tredje var en massa olika tester. Sedan pratade de även med en närstående i telefon en gång.
 
Först fick jag träffa en psykolog via remiss från rehabkoordinator på hälsocentralen som lät mig genomgå ett AQ-test och efter det bedömde att jag skulle sättas upp på listan för utredning.

Sedan fick jag träffa och prata med psykologen som skulle utreda mig och denne bekräftade min plats i väntelistan, sedan aktualiserades utredningen av en överläkare som petade lite på psykosmottagningen och tyckte att det gick lite väl långsamt. Ett brev från psykologen kom hem i brevlådan där jag blev kallad eller fick kontaktuppgifter om jag ville avbryta min utredning innan starten. Innan vi påbörjade utredningen gjordes ett blodprov och ett övervakat urinprov av sjuksköterska.

Själva utredningen tog 4 tillfällen och varje möte var vanligtvis 2-2,5 timmar. Det var endast den utredande psykologen som närvarande men hon konfererade med en kollega kring resultatet av det ena testet vilket var relativt nytt för henne. Hon utredde mig enligt egen utsago mer grundligt än någon patient innan mig.

Utöver våra träffar så intervjuade hon tre lärare från förskolan, mellan-och högstadiet (min lågstadielärare som hon nog helst hade velat prata med är tyvärr avliden sedan länge) och min mor i cirka två timmar. Sedan tog det cirka sex veckor från sista träff till delgivning av autismdiagnos. Detta var förra året, och jag var 28 då.

Så summa summarum, med bara de 4 psykologträffarna som utgjorde basis för den slutgiltiga diagnosen inräknat, cirka 8-10 timmar.
 
Jag minns inte antal timmar för det var runt 20 år sedan(jag var ca 10-11 år) men det var en lång utredning med ett helt team ur olika kategorier. Läkare, psykolog, sjukgymnast, sköterska och någon till som jag har ett väldigt vagt minne av. En särskild person ur teamet var alltid med och agerade som en trygg punkt medan resten dök upp beroende på vad dagens besök gällde.
 
Min egen utredning bestod av 5 träffar med en psykolog som varade 1 timme var. Sen gjorde jag ett WAIS-test som tog två timmar. Jag har gått och funderat på om det tillvägagångssättet är normalt.
Det är ganska normalt. De kan ju lägga upp fortsatt utredning beroende på vad som kommer fram.
Till mig sa psykologen att jag skulle få träffa någon som var nån slags specialist på intervjuer men sen fick de väl fram vad som behövdes ändå så jag träffade aldrig den personen.
 
Det är ganska normalt. De kan ju lägga upp fortsatt utredning beroende på vad som kommer fram.
Till mig sa psykologen att jag skulle få träffa någon som var nån slags specialist på intervjuer men sen fick de väl fram vad som behövdes ändå så jag träffade aldrig den personen.
Jag tyckte min utredning kändes fyrkantig. Och jag känner mig tveksam till om resultatet blev rätt.
 
Tillägg: man brukar räkna mellan att en npf-utredning tar mellan 10-30 timmar, jag har för mig att snittet var typ 16 h i någon undersökning jag läste. Beror helt på hur komplext det är, vilka tester man väljer att göra, hur enkelt det är att få information från patienten osv.
Och då ska det betonas att dessa timmar är ur yrkesutövarnas perspektiv och alltså inkluderar både psykolog- och läkarkontakt (om det bedöms nödvändigt), testrättning- och tolkning, dokumentation, administration, planering, ev teamkonferens osv, så man kan inte räkna med att mer än kanske halva tiden är patientnära tid.
 
Jag tyckte min utredning kändes fyrkantig. Och jag känner mig tveksam till om resultatet blev rätt.

Jag fick nog en något längre utredning än vissa andra då flera test fick göras om. Jag fick så långa poäng/klarade inte av att göra dem över huvud taget så andra test fick tas fram.
 
Hör av dig till mottagningen/ansvarig för utredningen och lyft de funderingar och frågor du sitter med. Kanske kan det hjälpa?
Jag nämnde det till psykologen idag, men kan ju inte riktigt peka på varför utredningen kan ha gett fel resultat.
 
En ganska viktig del i en npf utredning är ju att man kan peka på att problemen funnits ända sedan barndomen. Kan det vara den delen som inte framgått?
Kanske. Men jag vet inte. Jag har ju alltid varit rörig och oförmögen till att hålla ordning. Och jag har alltid haft svårigheter med matlagning. Jag har aldrig heller varit pratsam och det har hindrat mig i att få vänner. Det är väl dessa saker som är tydligast.
 
Vet att det här inte direkt har med trådens ämne att göra men för några månader sedan var det en fb vän som delade den här videon och jag blev helt fascinerad över hur hon beskriver sin autism jämfört med hur stereotypen ser ut.
Den är på engelska men man kan slå på textning om man har svårt att hänga med.
 
Vet att det här inte direkt har med trådens ämne att göra men för några månader sedan var det en fb vän som delade den här videon och jag blev helt fascinerad över hur hon beskriver sin autism jämfört med hur stereotypen ser ut.
Den är på engelska men man kan slå på textning om man har svårt att hänga med.

Nåt som hon tar upp och som kan vara viktigt; när jag gjorde min utredning (ca 10 år sedan) så jämfördes jag med andra kvinnor/tjejer och totala populationen, inte med män/killars resultat. Och vid flertalet tillfällen så omnämndes detta som "det här brukar vi se i kvinnor/tjejer som har autism". Vilket är bra!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag är 22 år gammal och har varit sjukskriven i 4 år. Kraschade med ork, har fortfarande inte fått någon tydlig diagnos men läkarna...
2
Svar
36
· Visningar
4 033
Senast: MiaMia
·
Övr. Hund Det lutar mer och mer åt att skaffa hund, och är därför ute efter bra litteratur! Vad för titlar har fått en "aha"-reaktion från er? Vad...
Svar
3
· Visningar
357
Senast: Praefatio
·
Relationer Har hamnat i en ny och emotionellt lite svår situation. Undrar ifall det är nån här som varit med om nåt liknande och hur det...
2 3
Svar
43
· Visningar
4 262
Senast: verser
·
Övr. Barn En följdfråga då; idrottsläraren har mailat ut ett förvisso trevligt mail men jag reagerar lite på följande; Varje termin kommer...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
2 702
Senast: golit
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Koppel som släppte
  • Oseriös avel 2023
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp