Nu är jag arg som satan...

[Juvelflickan]

Hejsan!

Visst måste alla djurägare, det vill även säga hundägare ta sig igenom hundens trotsålder. Men detta vare då droppen...

Ganska nyss vart jag ute med min 10 månaders hane och vi vart ca. fem meter från våran port. Han ville inte gå in utan hellre vara ute och leka. Jag vänder ryggen om för att gå och öppna porten, och när jag skall vända mig om igen ser jag honom springa rakt över gatan till en liten valp där. Valpen blir vettskrämd och börjar skrika och jag springer dit.

Valpens matte höjer bestämt sin hand och säger med bestämd röst "stop/stanna" vilket var jättebra!
Jag säger med bestämd, skakig och ganska arg röst att min hund skall sätta sig. Men han vet så väl att det han gjort var fel och smiter undan ju närmare jag kommer, jag får tag på honom och ber så otroligt mycket om ursäkt.
Valpens matte förstår fullständigt och vi pratar ganska länge om lite allt möjligt, hon var otroligt trevligt och det var härligt att hon förstod mig!

Usch, jag blir så otroligt arg men mest rädd förstås när han gör så.
Det har hänt en gång tidigare, men då vart det inte riktigt hans fel utan hunden på andra sidan gatan,

Båda gångerna har han haft otrolig tur och det har inte kommit några bilar, men en vacker dag så kommer det väl en antar jag...


Är det bara jag som har världens trotsigaste hund? :smirk:
Vad har i sådanafall era hundar gjort och hur har ni betett er?

Enda sedan han var valp har vi haft honom lös, men nu litar jag inte alls på honom lika mycket längre... Usch...

/Frida

_______________________________

"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"

 

[Bee]

Även de snällase valpar brukar komma in i trotsåldern. Gjorde pricis som u och hade min valp lös som liten, men så småning om komma han in i trits ålder och lydde plötsligt inte så bra.
Var bara till att koppla honom inne i stan. istället släppte jag honom i skogen och på större öppna platser. Tog dessa tillfälle i akt och tränade lydnand.
men absolut att du ska koppla honom.
även om jag har en mkt lydgi hund kopplar jag alti j´honom vid vägar. inte för att jag är rädda att han ska smita men det kan hända så mkt annat. kan koma någon som är jätte rädd för honom, bil som kör som en idiot´eller en löptik (som kan få det mest väluppfostrade hundar att bete sig som idioter( tycker det är mitt ansvar som hundägare att ha honom kopplad både mot honom och mot andra.
Springa löst får han göra på tomten, på skogs vägar, i sskogen och likn.
Lycka till!!

 

[SessCa]

Min förra tik kom inte i trotts åldern fören hon var tre.(pga av ett jobbigt förflutat försvann hela hennes valptid och hon var som en vuxen hund när jag fick henne 8 månader gammal.) Och hon blev ett riktigt monster. Hon blev totalt ingorant och lyssnade inte på ett ord man sa. utan tittade istället bort och låtsades som om hon var döv. :smirk:

Fast det gick över ganska fort. Efter massor med beröm efter att hon gjort rätt så kom hon tillbaka till sitt vanliga jag igen. det gick inte på mer än ett par månader.

 

[Daydream]

Det verkar närmast vara du som haft tur och inte haft ihjäl din hund. Varför har du honom lös på ett ställe där han uppenbarligen kan skadas? Du vet ju att han inte alltid lyder dig.
Jag tycker att du borde tänka om och förlägga din lydnadsträning till ett mer lämpligt ställe.
Vet din uppfödare om att du tränar hunden vid en väg där den riskerar att bli påkörd?
Att hunde smiter ifrån dig när den känner att du är arg tyder på att du nog misslyckats lite med ditt ledarskap. Det är inte bra att straffa hundar så att de blir strykrädda, hunden ska ju känna förtroende för dig och inte vara rädd för att komma till dig.
Bakläxa.

 

[Juvelflickan]

Säg inte för mycket när du varken träffat mig eller min hund hörru du... :smirk:

/Frida

______________________________

"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"

 

[Juvelflickan]

Skönt att höra att inte bara min hund är inne i djävulsåldern Hehe..
Självklart har jag nu honom kopplad i princip överallt, endast i skog där man inte möter någon springer han lös.

Det är precis som någon av er två första sa att det gäller att träna och aktivera dem och ge de mkt beröm när det blir rätt!

Självklart är det liknande dessa händeleser man får stå ut med då man bestämmer sig för att skaffa hund, men jag tycker iallfall att han är bäst och finast

/Frida

______________________________

"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"

 

[strega]

Min ett åriga bc-korsning har precis kommit in i den åldern också Men en ficka full med godisar och massor med beröm har gjort det ganska lindrigt ändå
Sen får man ju som sagt se till att ha hunden kopplad där den kan råka illa ut och förlägga lydnadsträningen till så säkra ställen som möjligt! Och aldrig bli arg när hundskrället äntligen kommer...
Lycka till med din buse

 

[Milosari]

hon fick ju jaga sin hund för att få tag på den, och då kan man bli arg tycker jag. och att dra in det där med uppfödaren var ju onödigt. du har ju dina hundar lösa på ställen där de riskerar att träffa på en annan otrevlig hund. att ha hunden lös i stan är alltid förenat med en risker.

 

[Stoppard]

När hunden har smitit och sent om sider kommer
tillbaka är det många saker man vill, men berömma
kräket för att det kommit tillbaka hör inte till dem.
Jag har fått tipset som funkar utmärkt på min hund
att ignorera henne när hon kommer tillbaka och stöta
ut henne ur flocken tills hon har fjäskat sig in igen.
Samtidigt får jag ju aggressionsträning när jag helst
av allt vill hoppa på henne.

 

[Juvelflickan]

Tack för att du förstår!

Dessutom blev jag inte arg då jag fick tag på honom utan som någon nämde så ignonerade jag honom snarare. Men jag blev bara så arg ändå, fast jag tog liksom inte ut ilskan på honom riktigt ändå, lite bara...Eller alltså han förstod ju att jag var besviken och det han gjorde var fel. Förstår ni vad jag menar? :smirk:Hehe...

Jo, tycker även jag att det var otroligt onödvändigt att dra in uppfödaren...

/Frida

______________________________

"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"

 

[Milosari]

ja herregud man är ju inte mer än människa. klart att man blir arg/besviken när det inte går som man tänkt sig. men det är en sak att visa att man är irriterad på sin hund och att bli fly förbannad.

att ignorera hunden kan funka vid vissa tillfällen men 1 har man en hund som jag så säger han "jaha, då återkommer jag om en stund och ser om du är på bättre humör" och sen springer han en runda, eller 2 man är vid en väg och ens hund håller dessutom på och stör en annan människa och dennes hund, ja då är det nog bäst att man haffar sin hund och tränar senare istället.

 

[knoppan]

Jag håller med. I stan är inte rätt ställe att vara hund-pedagog. Det är bara att haffa hunden på smidigaste sätt och så snart som möjligt åka och öva på en bättre plats.
Just att ignorera hunden har funkat bra för mig. Jag har tillochmed satt mig i bilen och åkt min väg. (vi var på en liten timmer-väg mitt ute i skogen). Jag stannade efter ca.500m. satte mig på marken och tog en cigg i lugn och ro. Vovven gjorde allt för att bli sedd men jag såg henne inte förrän jag rökat färdigt, satt mig i bilen igen och stängt bildörren om mig. Då "upptäckte jag" henne och gav henne all min uppmärksamhet. Efter det har hon aldrig stuckit på allvar igen.