Nu går det inte längre att leva i min drömvärld

Nu är det officiellt,jag flyttar nästa år. Jag kan inte bo kvar här. Jag har grubblat och gjort budgets om och om igen och bara antytt till mina föräldrar. Jag har väl inte ens varit helt säker själv för att det är det absolut sista jag vill men när pappa frågade igår om jag bestämt mig för att flytta hörde jag mig själv säga att ja jag har bestämt mig.

Så dags att börja rensa och sälja och slänga och prioritera. Ska kontakta några mäklare efter helgerna för värdering och se vad dom kan göra. Det kommer inte bli visning förrän i vår när det börjar bli grönt och fint och det kommer nog bli svårsålt för man får inte ta lån för att köpa hus här. Men jag hoppas det går snabbt så jag slipper lida.

För jag skulle behöva dubbelt bostadstillägg för att bo kvar och det skulle kanske kunna gå med tur men då kommer jag gå +- noll på exakt summan, jag skulle alltid oroa mig för att bilen går sönder, att aldrig kunna resa ens för att hälsa på min bästa vän, oroa ihjäl mig för att min veterinärbuffert inte skulle räcka till, inte kunna ta hand om några ökade utgifter, vända på varje krona som nu. Jag kommer inte klara det varken ekonomiskt eller psykiskt.

Just nu är värmepumpen avstängd och bara ett element i sovrummet och ett i köket eftersom värmen från värmepumpen inte når dit så jag eldar bara för att hålla värmen i resten av huset. Inte råd att ha värmepumpen på.

Jag har så extremt dåligt samvete gentemot mina föräldrar som har slitit som djur för att göra huset och trädgården beboelig. Verkligen, verkligen slitit, köpt massor av saker till trädgården Och lagt ner hundratals timmar.

Dom säger att dom inte har råd att hjälpa mig mer men jag har inte ens tänkt tanken på att dom ska betala mig för huset.

Så ja, nu väntar det att flytta till stan igen, till en lägenhet. Vill inte bo mitt i allt men jag hittar inte en enda lägenhet som finns där jag vill bo och det stressar mig att inte veta om jag kommer kunna hitta någonstans att bo för typ resten av livet.

Det här känns som ett av dom svåraste besluten jag tagit i mitt liv. Jag har varit med om värre saker men det här krossar min dröm, det har varit fantastiskt att bo här. En dröm. Kommer aldrig få det här igen. Men tänker välja att se det fina, att jag fick chansen att bo här den tiden jag fick, att det inte är alla som får den chansen. Men ändå, det gör jätte ont och jag ser verkligen inte fram emot allt jobb som är framför mig.

Jag vet inte riktigt hur jag ska stå ut i lägenhet igen. Det positiva är att kunna duscha mer än 4 minuter, att ha råd med värme, att inte behöva räkna på exakt precis rätt krona för att gå runt, inte kunna hälsa på vänner, aldrig mer resa, inte ha råd med en hund igen.

Det finns helt enkelt ingen annan väg att gå

Men stadslivet lockar inte alls. Och att behöva förklara och försvara inför andra varför jag flyttar är bara så jobbigt.

 

[bettysmatte]

Jag diskuterar inte, det är andra som diskuterar med mig. Problemet har varit att jag har en liten bil där typ inget får plats att frakta skräp eller stora saker och anhöriga har en stor bil. Men min är ju bättre än inget i alla fall.

Får åka många gånger, funderar på om jag ska be min närmsta vän om hjälp och se var jag ska åka och så köper jag kartonger nästa gång jag är i stan. Räcker inte med bara gps för jag är livrädd för att köra nya ställen. Jag kan köra men hade ett uppehåll på ca 14 år då jag inte körde alls så känner mig lite mer osäker än innan uppehållet.

Gör så istället så slipper du stressen med att förklara dig för andra !

 

[Lillefrun]

Kan vara svårt att komma igång med stora projekt för en del.
Jag kan vara lite sån. Har tex velat ha en ny soffa i ett år men bara att hyra släp och slänga den gamla och sen frakta hem en ny med allt vad det innebär gör att jag inte kommit till skott än

Precis sådär mig med. Exempel på när jag flyttade andra gången. Mamma och jag hjälptes åt. Hon gav en kartong till mig att gå igenom men det gick inte för det var både sockor och vantar i den och då tog det stopp, jag visste inte hur eller ned vad jag skulle börja med så jag fick be mamma om hjälp att säga att jag skulle börja med att gå igenom vantarna och när det var klart sa hon att jag kunde fortsätta med sockorna. Samma panik i allt, min hjärna kopplar inte sådana saker

 

[Lillefrun]

Gör så istället så slipper du stressen med att förklara dig för andra !

Ja det får nog bli så även om jag egentligen behöver hjälp. Men jag utreds för boendestöd och det vore ju det ultimata.

 

[bettysmatte]

Ja det får nog bli så även om jag egentligen behöver hjälp. Men jag utreds för boendestöd och det vore ju det ultimata.

Ja, det hade säkert varit jättebra att få lite hjälp av någon utomstående istället .

 

[Catsu]

Jag diskuterar inte, det är andra som diskuterar med mig. Problemet har varit att jag har en liten bil där typ inget får plats att frakta skräp eller stora saker och anhöriga har en stor bil. Men min är ju bättre än inget i alla fall.

Får åka många gånger, funderar på om jag ska be min närmsta vän om hjälp och se var jag ska åka och så köper jag kartonger nästa gång jag är i stan. Räcker inte med bara gps för jag är livrädd för att köra nya ställen. Jag kan köra men hade ett uppehåll på ca 14 år då jag inte körde alls så känner mig lite mer osäker än innan uppehållet.

Jag tömde mitt hus på allt utom stora möbler med min Kia Rio! Nedfällt baksäte, plocka isär allt som går så får man in mer än man tror även i en liten bil. Visst blev det många vändor till återvinning och Erikshjälpen men det gick!
Jag gjorde det dessutom själv då de få personer som skulle kunna hjälpt mig blev sjuka eller skadade under det halvåret det tog att tömma huset.

 

[Lillefrun]

Och jag är osäker på hur yngsta hunden fungerar i lägenhet för även han är ljudkänslig och har växt upp här där det inte ens går att se mitt hus från vägen

 

[Lillefrun]

Jag tömde mitt hus på allt utom stora möbler med min Kia Rio! Nedfällt baksäte, plocka isär allt som går så får man in mer än man tror även i en liten bil. Visst blev det många vändor till återvinning och Erikshjälpen men det gick!
Jag gjorde det dessutom själv då de få personer som skulle kunna hjälpt mig blev sjuka eller skadade under det halvåret det tog att tömma huset.

Tack för inspiration, det kanske går i min lilla också. Men om jag måste sälja har jag inte så lång tid på mig. Men kan vara skönt att få det gjort även utan flytt

 

[Filura]

Mitt bostadsbidrag höjdes mer flera tusen nu för några dagar sen. Är fortfarande i chock kanske har du samma tur

Man kan få bostadstillägg om man har sjukersättning, inte bostadsbidrag. Och mig veterligen har inte bostadstillägget höjts.

 

[Lillefrun]

Man kan få bostadstillägg om man har sjukersättning, inte bostadsbidrag. Och mig veterligen har inte bostadstillägget höjts.

Jag har bostadstillägg. Jag fick sänkt nyligen men hoppet är ändå att få högre med nytt underlag och ändringar. Men jag tycker det är svårt att veta hur FK tänker.
Ä

 

[Lillefrun]

Jag läste på ett av hyresrättsbolagen sida att dom inte tar emot personer sjukersättning utan bostadstillägg. Men det låter jättekonstigt för man kan ju inte söka för nya när man inte bor där och det är 5 månaders väntetid. Min plan är att komplettera det jag i sjukersättning som är pinsamt lite med pengarna jag får från huset om jag lyckas sälja.

 

[Mia_R]

Innan du köper en massa flyttkartonger så kolla med affärer om de har fruktlådor du kan få ta som typ banankartonger? Annars brukar det finnas massor med begagnade flyttkartonger på Blocket.

 

[Enya]

Innan du köper en massa flyttkartonger så kolla med affärer om de har fruktlådor du kan få ta som typ banankartonger? Annars brukar det finnas massor med begagnade flyttkartonger på Blocket.

Bananlådor är verkligen kanon när man flyttar och även i förvaring. De går att stapla på ett helt annat sätt än flyttlådor och de går även att packa just proppfulla utan att bli för tunga (oftast). När jag flyttade en gång hade jag 56 bananlådor med bara böcker i, proppfulla. Tungt, men överkomligt. När jag flyttade hit sorterade jag ut massor av böcker och köpte tyvärr en massa flyttkartonger istället för bananlådor och de är otroligt mjuka och tråkiga, svåra att stapla och viker sig lätt, speciellt i ett kallförråd som vi har här. Bananlådor håller ju i 100 år minst, i alla väder liksom. Flytt efter flytt.

Så, jag röstar för det också. Kan säljas för en 5a stycket också ibland.

 

[karamelldrottningen]

Jag lånade massa flyttlådor från två stycken i släkten. Mycket bättre än att behöva köpa ett gäng. Speciellt om man sen aldrig tänker flytta igen. Vilket iofs kan vara svårt veta.

 

[hollypolly]

Man kan få bostadstillägg om man har sjukersättning, inte bostadsbidrag. Och mig veterligen har inte bostadstillägget höjts.

Jag skrev fel jag menar bostadstillägg.

 

[hollypolly]

Och jag är osäker på hur yngsta hunden fungerar i lägenhet för även han är ljudkänslig och har växt upp här där det inte ens går att se mitt hus från vägen

Brukar kunna gå utmärkt. Alla hundar jag haft har varit lugnare i lägenhet än i hus. Mycket mer viktiga i hus.

 

[skiesabove]

Äger du stället?

Rensa inte, släpp det där. Sälj det som det är. Väldigt många hus och gårdar säljs med uthusen orörda.

Du har inte verktygen för att fixa det själv (dvs stor bil, budget för kartonger och bränslet, fysiska och mentala orken).

Har du någon släkting som har grejer i förrådet får dom komma och hämta det själva.

Och i april 2026 så sänks kraven för lån, så det blir bra tid att sälja.

Angående område att flytta till, jag flyttade nyligt från hästgård till bostadsrätt och trivs långt över förväntan. Jag bor på ett fint område med bostadsrätter i tvåvåningslängor. Stadsdelen har blandad bebyggelse av villor, hyresrätter, och bostadsrätter. Alla mina granner är pensionärer. Det är jättetyst och lugnt här, och det är så fruktansvärt skönt att kunna gå till affären, vårdcentral, biblo, apotek, och busshållplats.

Jag trodde väldigt länge att jag var tvungen att bo på landet för att ha det lugnt och skönt. Men det är faktiskt lugnare här, och så extremt mycket mer energibesparande för mig när jag slipper stressen över att vara tvungen att köra bil överallt.

 

[Lillefrun]

Äger du stället?

Rensa inte, släpp det där. Sälj det som det är. Väldigt många hus och gårdar säljs med uthusen orörda.

Du har inte verktygen för att fixa det själv (dvs stor bil, budget för kartonger och bränslet, fysiska och mentala orken).

Har du någon släkting som har grejer i förrådet får dom komma och hämta det själva.

Och i april 2026 så sänks kraven för lån, så det blir bra tid att sälja.

Angående område att flytta till, jag flyttade nyligt från hästgård till bostadsrätt och trivs långt över förväntan. Jag bor på ett fint område med bostadsrätter i tvåvåningslängor. Stadsdelen har blandad bebyggelse av villor, hyresrätter, och bostadsrätter. Alla mina granner är pensionärer. Det är jättetyst och lugnt här, och det är så fruktansvärt skönt att kunna gå till affären, vårdcentral, biblo, apotek, och busshållplats.

Jag trodde väldigt länge att jag var tvungen att bo på landet för att ha det lugnt och skönt. Men det är faktiskt lugnare här, och så extremt mycket mer energibesparande för mig när jag slipper stressen över att vara tvungen att köra bil överallt.

Jag äger det och köpte som dödsbo och har inte ens hunnit få ordning på saker här hemma. Tänker sälja några dyrare möbler och trädgårdmaskiner och sälja resten i befintligt skick för jag kommer aldrig kunna rensa klart här när jag inte gjort det hittills.

Det känns som ett misslyckande att flytta, att jag klantat till det och att mamma och pappa är besvikna för all tid och pengar dom lagt ner på att hjälpa mig med allt. I onödan liksom, slår på mig själv på grund av det och det är också ett skäl att inte flytta men dom blir äldre och kommer inte klara att hjälpa mig lika mycket för jag har svårt med orken att ta hand om hela trädgården själv eftersom vi fortfarande rensar bort all den skog och snår och buskar som tagit över tomten när det stod tomt här.

Jag älskar ju mitt hem men den ekomiska stressen även om jag får högre bostadstillägg känns tung.

Och det där med bilen, jag har noll intresse för bilar, kan inget, hatar att köra. Visst kan den underlätta även i stan eftersom jag tänker mig i utkanterna men hela mitt liv raseras inte för att den går sönder. Besvärligt ibland men det finns kollektivtrafik trots allt.

Jag tänker nog flytta till hyresrätt oavsett hur mycket jag får för huset. Jag vill slippa allt ansvar.

 

[skiesabove]

Jag äger det och köpte som dödsbo och har inte ens hunnit få ordning på saker här hemma. Tänker sälja några dyrare möbler och trädgårdmaskiner och sälja resten i befintligt skick för jag kommer aldrig kunna rensa klart här när jag inte gjort det hittills.

Det känns som ett misslyckande att flytta, att jag klantat till det och att mamma och pappa är besvikna för all tid och pengar dom lagt ner på att hjälpa mig med allt. I onödan liksom, slår på mig själv på grund av det och det är också ett skäl att inte flytta men dom blir äldre och kommer inte klara att hjälpa mig lika mycket för jag har svårt med orken att ta hand om hela trädgården själv eftersom vi fortfarande rensar bort all den skog och snår och buskar som tagit över tomten när det stod tomt här.

Jag älskar ju mitt hem men den ekomiska stressen även om jag får högre bostadstillägg känns tung.

Och det där med bilen, jag har noll intresse för bilar, kan inget, hatar att köra. Visst kan den underlätta även i stan eftersom jag tänker mig i utkanterna men hela mitt liv raseras inte för att den går sönder. Besvärligt ibland men det finns kollektivtrafik trots allt.

Jag tänker nog flytta till hyresrätt oavsett hur mycket jag får för huset. Jag vill slippa allt ansvar.

Jag tycker det låter som att du tar ett klokt beslut, motsatsen till att misslyckas. Ibland måste man prova på saker innan man vet om det passar en eller inte. Och om det inte funkar så är det inget fel med att ändra på situationen.

Jag håller tummarna för en snabb och smidig försäljning . Och att du hittar ett lagomt lägenhetsområde. Leta efter pensionärsområden, dom kan det där med det goda livet .

 

[Lillefrun]

Försäljning blir det i sommar är tanken. Om man kommer hit när allt står i blom är min trädgård ett paradis och jag är rätt säker på att det kommer locka mer då än nu. Men det är ett fantastiskt hem. Någon måste ju vilja köpa hoppas jag fast det är svårsålt här.

@skiesabove Det är bara jag och några till som inte är pensionärer här. Säkert 90% här i området är pensionärer. Det är så lugnt och skönt, nu på vintern kan det gå flera dagar utan att man träffar en granne. ”Stora vägen” som jag säger och andra skrattar åt mig för att jag tycker den är det, tycker jag är väldigt trafikerad om man träffar 2 bilar per promenad. Så sånt ändras ju.

 

[skiesabove]

Försäljning blir det i sommar är tanken. Om man kommer hit när allt står i blom är min trädgård ett paradis och jag är rätt säker på att det kommer locka mer då än nu. Men det är ett fantastiskt hem. Någon måste ju vilja köpa hoppas jag fast det är svårsålt här.

@skiesabove Det är bara jag och några till som inte är pensionärer här. Säkert 90% här i området är pensionärer. Det är så lugnt och skönt, nu på vintern kan det gå flera dagar utan att man träffar en granne. ”Stora vägen” som jag säger och andra skrattar åt mig för att jag tycker den är det, tycker jag är väldigt trafikerad om man träffar 2 bilar per promenad. Så sånt ändras ju.

Ja, det kommer bli mer folk som du ser. Men du kommer inte vara beroende av bilen längre. Dit liv kommer bli enklare, och det finns tysta lägenheter och lägenhetsområden.

Själv planerar jag att skaffa en sommarstuga om några år. Jag trivs bara ute i skogen på sommaren, blir faktiskt jättestressad av att vara långt bort från hjälp och vara bilberoende när det är mörkt, kallt, och dåligt väder.