Aliide
Trådstartare
Att bli påflugen av en annan hund... Så jävla typiskt när man lagt ner år på att få Focus att sluta hata andra hanar.
Det började med att jag tog med min grannes blandrastik på promenad. För att hon behöver tränas lite och ägaren uppskattar våra små promenader. Ägaren skulle själv laga mat och hade ingen tid att gå med. Vilket var lugnt för min del.
Går i lugn och ro, och ser att vår andra granne har sina två S:t Bernadshundar ute. Men hör också att matten till dessa är i trädgården och ryter på dom. Perfekt tänkte jag, då vågar jag gå förbi. För om dom är själva där undviker jag det alltid, då staketet är 75-80 cm högt, rangligt och hanen alltid hänger på det. Men nu gick jag iallafall, 2-3 meter ifrån deras staket (vägen är smal) då ser jag hur hanen försöker klättra över, så jag pinnar på lite snabbare. Men POFF så var hundjäveln över och sätter fart mot Focus. Jag lättade snabbt som fan på kopplena på "mina" två hundar, för att minska lite spänning osv. Fethunden flyger direkt på Focus bog, utan ens tendens till att morra, lukta eller något annat analyserande. Som tur är tappar han tagit varav Focus, kvick som en vessla, får tag på fethundens öra/kind/nackskinn (ett fint fullbett dessutom!). Så ser jag kärringen komma ut, och samtidigt släpper hon ut sin fethundstik (S:t Bernad). Jag tänkte mest på "Fan fan", så jag släppte min grannens blandras. Så hon skulle vara lös. Men hon är duktig och håller sig hela tiden runt oss, något skall men inga dumheter. S:t bernadstiken gör samma sak, håller sig på avstånd.
Sedan hoppar jag snabbt upp på Focus, står över honom och håller i hans öron och huvud. För att han inte ska ruska sönder S:t Bernaden som skriker som en stucken gris. Kärringen står mest och gapar och skriker, till slut blir jag arg och talar om för henne att sluta skrika och hålla i sin hund. Hon håller i hunden och börjar skrika mer, "Loss loss!" osv. Som om att Focus skulle släppa för att hon säger loss?
Så där står vi kanske i 20-25 sekunder, Focus i ett stadigt grepp och inget ruskande. Till slut lossar Focus (efter att jag virat hans öron 293 varv). Och jag skriker, lydnadsbög som jag är, "FOT!!!". Sen var det färdigt liksom.
Sen blir jag arg och säger att hon kan fan inte ha sina hundar sådär. Hon kontrar fint med att det är för fan hennes tomt. Jag säger då att VÄGEN minsann inte ingår i hennes tomt. Sen säger hon något om att det är bara bra för hennes hund, för han brukar bli bättre efter att han fått stryk. Dvs detta har hänt innan!!
Jag går hemåt med hundarna, klämmer åt Focus ett par gånger som efter detta ansåg att han var herren på täppan över hela jävla Göteborg.
När jag kollat igenom min hund, ett litet pyttemärke på bogen men mest slem, så åker jag till grannen. Och skäller lite på denna. Hon trodde inte dom skulle hoppa över, för att det har han inte gjort på 3 år. Jag sa då att hennes jävla hund minsann står halvt hängades över titt som tätt och att det bara var en fråga om när. Jag talar om att det ska hägnas om ordentligt med höjd, för ser jag hundarna stå där en gång till blir jag riktigt riktigt arg. Hon säger att hon ska hägna in FRAMSIDAN. Varav jag frågar om hon är riktigt klok, baksidan då? Nej för där går det typ inga hundar... Men tänk OM det går en där? "Ja, fast han är aldrig där ändå". Bla bla bla.
Sen sa hon lite ödmjukt; "Jag har hört att du tränar med dina hundar och du kanske kan träna ihop med m.." Varv jag snabbt sa ett NEJ.
Frågade om hennes hunds skador osv, jodå, hans öra var lite söndertrasat. Jag bad henne hålla koll eller åka in, men hon var någon specialistsyster(?) så hon kunde det där. Så frågade hon till slut om Focus fick några skador; "Nej, inte mer än mentala." - "Vilken tur." TUR?!?! Jag hade hellre haft ett dränage än detta.. Sista åren har Focus fungerat som en rehabhund för flera osäkra hundar på kurser. Jag har haft hanar hemma i samma rum, och han har inte dummat sig. Han har mött vansinniga hundar över kompostgaller men bara morrat och backat undan... Nu då?!
Så jag åkte iväg till min träning, slängde ut Focus och mötte en killkompis med hans unga dobermannhane. Det första Focus gör är att spänna upp sig med en jävla attityd. Efter en liten diskussion så blev det bättre, men jag blir bara så less
Ville bara blåsa ur mig lite.. BLÄ!!
Det började med att jag tog med min grannes blandrastik på promenad. För att hon behöver tränas lite och ägaren uppskattar våra små promenader. Ägaren skulle själv laga mat och hade ingen tid att gå med. Vilket var lugnt för min del.
Går i lugn och ro, och ser att vår andra granne har sina två S:t Bernadshundar ute. Men hör också att matten till dessa är i trädgården och ryter på dom. Perfekt tänkte jag, då vågar jag gå förbi. För om dom är själva där undviker jag det alltid, då staketet är 75-80 cm högt, rangligt och hanen alltid hänger på det. Men nu gick jag iallafall, 2-3 meter ifrån deras staket (vägen är smal) då ser jag hur hanen försöker klättra över, så jag pinnar på lite snabbare. Men POFF så var hundjäveln över och sätter fart mot Focus. Jag lättade snabbt som fan på kopplena på "mina" två hundar, för att minska lite spänning osv. Fethunden flyger direkt på Focus bog, utan ens tendens till att morra, lukta eller något annat analyserande. Som tur är tappar han tagit varav Focus, kvick som en vessla, får tag på fethundens öra/kind/nackskinn (ett fint fullbett dessutom!). Så ser jag kärringen komma ut, och samtidigt släpper hon ut sin fethundstik (S:t Bernad). Jag tänkte mest på "Fan fan", så jag släppte min grannens blandras. Så hon skulle vara lös. Men hon är duktig och håller sig hela tiden runt oss, något skall men inga dumheter. S:t bernadstiken gör samma sak, håller sig på avstånd.
Sedan hoppar jag snabbt upp på Focus, står över honom och håller i hans öron och huvud. För att han inte ska ruska sönder S:t Bernaden som skriker som en stucken gris. Kärringen står mest och gapar och skriker, till slut blir jag arg och talar om för henne att sluta skrika och hålla i sin hund. Hon håller i hunden och börjar skrika mer, "Loss loss!" osv. Som om att Focus skulle släppa för att hon säger loss?
Så där står vi kanske i 20-25 sekunder, Focus i ett stadigt grepp och inget ruskande. Till slut lossar Focus (efter att jag virat hans öron 293 varv). Och jag skriker, lydnadsbög som jag är, "FOT!!!". Sen var det färdigt liksom.
Sen blir jag arg och säger att hon kan fan inte ha sina hundar sådär. Hon kontrar fint med att det är för fan hennes tomt. Jag säger då att VÄGEN minsann inte ingår i hennes tomt. Sen säger hon något om att det är bara bra för hennes hund, för han brukar bli bättre efter att han fått stryk. Dvs detta har hänt innan!!
Jag går hemåt med hundarna, klämmer åt Focus ett par gånger som efter detta ansåg att han var herren på täppan över hela jävla Göteborg.
När jag kollat igenom min hund, ett litet pyttemärke på bogen men mest slem, så åker jag till grannen. Och skäller lite på denna. Hon trodde inte dom skulle hoppa över, för att det har han inte gjort på 3 år. Jag sa då att hennes jävla hund minsann står halvt hängades över titt som tätt och att det bara var en fråga om när. Jag talar om att det ska hägnas om ordentligt med höjd, för ser jag hundarna stå där en gång till blir jag riktigt riktigt arg. Hon säger att hon ska hägna in FRAMSIDAN. Varav jag frågar om hon är riktigt klok, baksidan då? Nej för där går det typ inga hundar... Men tänk OM det går en där? "Ja, fast han är aldrig där ändå". Bla bla bla.
Sen sa hon lite ödmjukt; "Jag har hört att du tränar med dina hundar och du kanske kan träna ihop med m.." Varv jag snabbt sa ett NEJ.
Frågade om hennes hunds skador osv, jodå, hans öra var lite söndertrasat. Jag bad henne hålla koll eller åka in, men hon var någon specialistsyster(?) så hon kunde det där. Så frågade hon till slut om Focus fick några skador; "Nej, inte mer än mentala." - "Vilken tur." TUR?!?! Jag hade hellre haft ett dränage än detta.. Sista åren har Focus fungerat som en rehabhund för flera osäkra hundar på kurser. Jag har haft hanar hemma i samma rum, och han har inte dummat sig. Han har mött vansinniga hundar över kompostgaller men bara morrat och backat undan... Nu då?!
Så jag åkte iväg till min träning, slängde ut Focus och mötte en killkompis med hans unga dobermannhane. Det första Focus gör är att spänna upp sig med en jävla attityd. Efter en liten diskussion så blev det bättre, men jag blir bara så less
Ville bara blåsa ur mig lite.. BLÄ!!