Nya bröllopstråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Fast det gör ju många nästan. Men det kallas VLCD istället för photoshop. Vet inte hur många bröllopsbilder jag sett där kvinnan knappt går att känna igen för hon "... gick ner 15 kg före bröllopet" (och gick upp allt igen efteråt). Normen är att på bröllop(sbilderna) ska normer efterlevas även om normer bryts i övriga delar av livet.
Det är ju bara sorgligt.

Men är man normkritisk annars har jag svårt att tro att man inte skulle vara det på sitt bröllop. Är det något som är omgärdat av väldigt förlegade normer så är det ju just det.
 
Ah, den delen missade jag. Slarvig läsning av mig.

Nej, det är inte svensk tradition att "lämna över" bruden. Tvärtom, svensk tradition betonar frivillighet vid giftermål. (Att sedan inte kronprinsessan hade koll på det, är väl inte att förvånas över.)

Sorry, trodde det. Inte så allvarligt ment. Har bara uppfattat att det verkar vara någon sorts standardgrej, men vad vet jag.
 
Sorry, trodde det. Inte så allvarligt ment. Har bara uppfattat att det verkar vara någon sorts standardgrej, men vad vet jag.
Importerad "tradition" från amerikansk film, om du frågar mig. Åtskilliga svenska präster gör allt de kan för att förhindra att"brudöverlämning" får fäste i Sverige, just på grund av att man i svenska kyrkan betonar frivilligheten då äktenskapet ingås.
 
För det är snyggt och jag känner mig vacker och sexig när jag bär klackar. På mitt bröllop tänker jag ju inte gå runt i ett par skor jag inte trivs med.
Nej det förstår jag! Men jag förstår inte varför det känns okej att gå runt i fina skor man tycker om, och vara längre än snubben, men inte ha samma skor på sig (och samma längd) på fotona från dagen.
 
Det är en bra fråga, vi kommer ha en borgerlig vigsel utomhus eftersom ingen av oss är troende och vi tycker att omgivningen är vacker. Vi går naturligtvis fram tillsammans, där finns det inget som helst alternativ.

Jag kommer ha på mig en vit, traditionell bröllopsklänning. Detta säkerligen en hel del för att det är norm men även för att det nog är enda gången jag kommer ha på mig en så himla fin klänning, har inte så många andra fester där jag skulle känna mig bekväm i en balaktig klänning. :)

Vi kommer sedan ha en trerättersmiddag och fest! Trerätters eftersom vi älskar god mat och för att de bröllop vi varit på har fungerat bäst med trerätters istället för buffé.

Vi kommer att dansa en första dans, vals, för att jag tycker det är vackert samt så är det ett bra sätt att få igång dansgolvet.

Vi har valt att ha mest vänner på bröllopet ist för en massa släktingar som vi inte umgås med.

Troligen så är jag väldigt påverkad av hur bröllop brukar se ut, men jag tycker ändå att vi har valt de delar som vi känner oss bekväma med och som vi gillar.

Intressant att läsa, tack för att du tog dig tid att svara så utförligt!

Det låter som om ni har utgått ifrån de standardalternativ som finns i den etablerade mallen och valt de bitar av dem som ni gillar bäst? Jag tänker t ex på att det inte verkar ha varit ett alternativ att bära en balaktig klänning av någon annan färg, att helt strunta i middag eller att välja bort både släkt och vänner till förmån för... bättre behövande? Eller helt enkelt strunta i att ha någon fest, eller att ha en brunchbjudning...

Hoppas att du inte tar det här som kritik för så är det inte menat. Jag funderar bara själv på hur mycket som är praktiskt att göra som vanligt. Det underlättar väl säkert för genomsnittsgästen, om inte annat.
 
Intressant att läsa, tack för att du tog dig tid att svara så utförligt!

Det låter som om ni har utgått ifrån de standardalternativ som finns i den etablerade mallen och valt de bitar av dem som ni gillar bäst? Jag tänker t ex på att det inte verkar ha varit ett alternativ att bära en balaktig klänning av någon annan färg, att helt strunta i middag eller att välja bort både släkt och vänner till förmån för... bättre behövande? Eller helt enkelt strunta i att ha någon fest, eller att ha en brunchbjudning...

Hoppas att du inte tar det här som kritik för så är det inte menat. Jag funderar bara själv på hur mycket som är praktiskt att göra som vanligt. Det underlättar väl säkert för genomsnittsgästen, om inte annat.
Jag tänker att vigseln/bröllopet ändå är en sorts ganska tydlig symbolhandling för förhållandet, på något sätt, och om man har gäster närvarande blir det ju inte bara inför varandra man utför den där symbolhandlingen, utan också inför gästerna.

För mig var det därför betydelsefullt att hela spelet med könen och könsrollerna tonas ner så mycket som möjligt samt att man inte lovar varandra någonting (förutom att man så klart säger ja på frågan om att vi vill gifta oss med varandra, annars verkar ju hela grejen lite bortkastad). Det är viktigt för mig att relationen inte bygger på löften och att det inte är könsroller som mer än oundvikligt styr våra gemensamma förehavanden.
 
Jag tänker t ex på att det inte verkar ha varit ett alternativ att bära en balaktig klänning av någon annan färg, att helt strunta i middag eller att välja bort både släkt och vänner till förmån för... bättre behövande? Eller helt enkelt strunta i att ha någon fest, eller att ha en brunchbjudning...

Jag har velat ha en helvit klänning då jag tycker det hör till hur jag vill se ut på min bröllopsdag (just när vi väljer ett så traditionellt bröllop, hade vi bara gått till rådhuset hade jag haft på mig en annan sorts klänning och kanske inte ens i vitt.

Vi älskar att äta god mat och vill lägga våra pengar på att bjuda våra gäster på en god middag, att ge till välgörenhet har inte varit ett alternativ. Hade vi inte bjudit på middag hade pengarna fortfarande gått till sånt som vi vill göra.

Kan tillägga att jag inte drömt om att gifta mig eller hur min bröllopsdag ska se ut hela livet utan det är först på senare tid som jag har märkt att jag vill fira vårt bröllop på ett ganska traditionellt sätt.

Jag förklarar gärna hur vi/jag tänker :)
 
Jag tänker att vigseln/bröllopet ändå är en sorts ganska tydlig symbolhandling för förhållandet, på något sätt, och om man har gäster närvarande blir det ju inte bara inför varandra man utför den där symbolhandlingen, utan också inför gästerna.

Jag ser det lite som att vi firar vår kärlek med dunder och brak och med våra nära och kära :)
 
Jag ser det lite som att vi firar vår kärlek med dunder och brak och med våra nära och kära :)
Jag testade att tänka så, men det kändes jättekonstigt att fira något sådant - jag lyckades inte få ihop den symboliken. Annars har jag hört andra säga så, och jag ser inget fel i det eller så. Men själv ser jag så vardagligt på förhållandet på något sätt, att det känns konstigt att fira det. Jag tänker nog i så fall att livet är festen, liksom, fint ibland och mindre fint ibland.
 
Det är en bra fråga, vi kommer ha en borgerlig vigsel utomhus eftersom ingen av oss är troende och vi tycker att omgivningen är vacker. Vi går naturligtvis fram tillsammans, där finns det inget som helst alternativ.

Jag kommer ha på mig en vit, traditionell bröllopsklänning. Detta säkerligen en hel del för att det är norm men även för att det nog är enda gången jag kommer ha på mig en så himla fin klänning, har inte så många andra fester där jag skulle känna mig bekväm i en balaktig klänning. :)

Vi kommer sedan ha en trerättersmiddag och fest! Trerätters eftersom vi älskar god mat och för att de bröllop vi varit på har fungerat bäst med trerätters istället för buffé.

Vi kommer att dansa en första dans, vals, för att jag tycker det är vackert samt så är det ett bra sätt att få igång dansgolvet.

Vi har valt att ha mest vänner på bröllopet ist för en massa släktingar som vi inte umgås med.

Troligen så är jag väldigt påverkad av hur bröllop brukar se ut, men jag tycker ändå att vi har valt de delar som vi känner oss bekväma med och som vi gillar.

Typ exakt så kommer vårt bröllop se ut! :D
 
@TygerTyger Jag trodde länge att jag ville ha ett hyfsat traditionellt bröllop tills dess att jag gick på flera sådana, i vuxen ålder, och tyckte att allt bara kändes som en tramsig maskerad. För mig kändes det bara konstlat och märkligt och ärligt talat hade jag svårt att ta det på allvar. Alla bröllop känns så lika och alla bara råkar planera dem likadant. Och jag tycker inte ens att det är nödvändigt att göra värsta unika grejen så fattar inte varför jag känner så!

För mig gick traditionellt bröllop bort, där och då. Jag tycker om att läsa om andras bröllop, är så fascinerad, men tycker att väldigt få klänningar är fina, att väldigt få skor folk väljer är fina, att väldigt få bröllopsfoton är fina etc etc i all evig tid. Bara SÅ inte min grej.

Så så kan det gå.
 
@Petruska För mig är nog ett bröllop just ett firande av att två personer hittat den de tror att de vill vara med en lång, lång tid.

Då verkar det ju också rimligt att själva utformningen av bröllopet säger något om hur man tänker sig att den där långa, långa tiden ska te sig. (Eller i alla fall att man inte agerar fullständigt tvärtemot hur man tänker sig det. Tex brudöverlämning skulle jag se som ett lysande exempel på minst 100% missriktad ceremoni i det avseendet.)
 
Jag har velat ha en helvit klänning då jag tycker det hör till hur jag vill se ut på min bröllopsdag (just när vi väljer ett så traditionellt bröllop, hade vi bara gått till rådhuset hade jag haft på mig en annan sorts klänning och kanske inte ens i vitt.

Vi älskar att äta god mat och vill lägga våra pengar på att bjuda våra gäster på en god middag, att ge till välgörenhet har inte varit ett alternativ. Hade vi inte bjudit på middag hade pengarna fortfarande gått till sånt som vi vill göra.

Kan tillägga att jag inte drömt om att gifta mig eller hur min bröllopsdag ska se ut hela livet utan det är först på senare tid som jag har märkt att jag vill fira vårt bröllop på ett ganska traditionellt sätt.

Jag förklarar gärna hur vi/jag tänker :)

Gällande det med bättre behövande så menade jag mera att man t ex bjuder ett gäng hemlösa på middag. Tanken vore då ungefär "Vi vill fira att vi har hittat varandra och gör det genom att dela med oss". Nu verkar ju det extremt ovanligt att man gör så men jag menade alltså att när man i slutändan väljer mellan trerättersmiddag och buffé samt mellan släkt och vänner så har man ju egentligen redan valt bort oändligt många andra möjligheter.

Har du funderat något på vad det är som gör att du ändå vill fira ganska traditionellt? Om det är något som växt fram med åren, har du haft andra tankar tidigare? Jag märker att jag har hakat upp mig lite på klänningen. Är vitt en färg du tycker om att klä dig i eller är det allra främst för att du hade bestämt dig för traditionellt bröllop som klänningen "måste" vara sådan? Och hade du i sådana fall vägt in klänningsfärgen när du bestämde dig för det traditionella?
 
@Petruska Är lite osäker på hur du menar? Är det en allmän kommentar eller en kommentar om mitt bröllop specifikt? Jag tänker att vår tid tillsammans kommer vara full av god mat, skratt, dans, fest och allmänt jävligt bra (om än inte i bröllopskläder varje dag:D).

Jag tror inte att själva utformningen av bröllopet avgör hur länge vi kommer vara tillsammans.
 
@Petruska För mig är nog ett bröllop just ett firande av att två personer hittat den de tror att de vill vara med en lång, lång tid.
Det tycker jag låter jättefint och jag tänker likadant. :)

Då verkar det ju också rimligt att själva utformningen av bröllopet säger något om hur man tänker sig att den där långa, långa tiden ska te sig. (Eller i alla fall att man inte agerar fullständigt tvärtemot hur man tänker sig det. Tex brudöverlämning skulle jag se som ett lysande exempel på minst 100% missriktad ceremoni i det avseendet.)
Ja, och att utformningen av bröllopet speglar de två individer som mot alla odds (ja jag är ganska pessimistisk gällande i alla fall mitt eget kärleksliv) har hittat varandra.
 
Gällande det med bättre behövande så menade jag mera att man t ex bjuder ett gäng hemlösa på middag. Tanken vore då ungefär "Vi vill fira att vi har hittat varandra och gör det genom att dela med oss". Nu verkar ju det extremt ovanligt att man gör så men jag menade alltså att när man i slutändan väljer mellan trerättersmiddag och buffé samt mellan släkt och vänner så har man ju egentligen redan valt bort oändligt många andra möjligheter.

Har du funderat något på vad det är som gör att du ändå vill fira ganska traditionellt? Om det är något som växt fram med åren, har du haft andra tankar tidigare? Jag märker att jag har hakat upp mig lite på klänningen. Är vitt en färg du tycker om att klä dig i eller är det allra främst för att du hade bestämt dig för traditionellt bröllop som klänningen "måste" vara sådan? Och hade du i sådana fall vägt in klänningsfärgen när du bestämde dig för det traditionella?

Nej, om jag ska vara ärlig så vill jag fira med folk jag känner, inte folk vi plockat in från gatan. Det har inte ens funnits i mitt huvud att vi skulle välja bort vänner till förmån för hemlösa. Det är väl lite samma sak som om jag skulle ha en "vanlig" fest, jag hade inte bjudit in någon hemlös (om vi inte var vänner förstås). En så god människa är jag inte.

Jag tycker att traditionella kläder är vackra och symboliserar bröllop på något sätt. Hade jag valt en klänning som var vit men med färgade detaljer så hade jag avskytt min klänning. Jag vet inte riktigt varför men för mig är det inte fint på ett traditionellt bröllop, jag tycker det ser billigt ut. Jag gillar vitt även i vanliga fall, särskilt när jag är solbränd. Hade jag valt en klänning i en annan färg hade jag känt mig superlöjlig.

I somras var jag på tre väldigt olika bröllop, alla dock någorlunda traditionella och det förstärkte bara mina funderingar om att ha en stor, härlig fest med de jag känner och tycker om, det förstärkte även känslan om att aldrig gifta mig kyrkligt (alla tre gifte sig med präst närvarande).

Jag kan förstå grejen med att göra bröllopet litet och gifta sig på rådhuset men jag själv hade tyckt det hade varit skittrist.

Man kan väl säga att det har funnits en mall från början som är traditionell (med tanke på hur de flesta bröllop ser ut idag så har jag nog inte tänkt så alternativt, lite inpräntat liksom) sen så har jag justerat den lite efter mitt eget tycke.

Ett tag var jag inne på att ha ett strandbröllop (fortfarande traditionellt) men det kändes för krångligt :D

*Hoppas ingen tar illa upp över det jag skriver, försöker bara svara ärligt på dina funderingar.
 
Jag kan ärligt talat känna att det var ganska gött att gifta sig utan att egentligen ha någon djupare aning om hur ett bröllop går till, traditionellt sett. Tänk så mycket "måsten" vi slapp.

(Jag gifte mig utomhus. Borgerligt, för det kändes väldigt konstigt att gifta sig i kyrkan när jag inte ens är religiös. Utan vit klänning, för jag tycker grönt är finare än vitt. I bekväma skor, för jag ville inte ha ont i fötterna. Och jag kände mig jättevacker och ytterst drottninglik trots det.)

(Och buffé hade vi med, ve och fasa! Tänk, det var fest ändå. Trots att folk var tvungna att lyfta på rumpan!)
 
Nej, om jag ska vara ärlig så vill jag fira med folk jag känner, inte folk vi plockat in från gatan. Det har inte ens funnits i mitt huvud att vi skulle välja bort vänner till förmån för hemlösa. Det är väl lite samma sak som om jag skulle ha en "vanlig" fest, jag hade inte bjudit in någon hemlös (om vi inte var vänner förstås). En så god människa är jag inte.

Jag tycker att traditionella kläder är vackra och symboliserar bröllop på något sätt. Hade jag valt en klänning som var vit men med färgade detaljer så hade jag avskytt min klänning. Jag vet inte riktigt varför men för mig är det inte fint på ett traditionellt bröllop, jag tycker det ser billigt ut. Jag gillar vitt även i vanliga fall, särskilt när jag är solbränd. Hade jag valt en klänning i en annan färg hade jag känt mig superlöjlig.

I somras var jag på tre väldigt olika bröllop, alla dock någorlunda traditionella och det förstärkte bara mina funderingar om att ha en stor, härlig fest med de jag känner och tycker om, det förstärkte även känslan om att aldrig gifta mig kyrkligt (alla tre gifte sig med präst närvarande).

Jag kan förstå grejen med att göra bröllopet litet och gifta sig på rådhuset men jag själv hade tyckt det hade varit skittrist.

Man kan väl säga att det har funnits en mall från början som är traditionell (med tanke på hur de flesta bröllop ser ut idag så har jag nog inte tänkt så alternativt, lite inpräntat liksom) sen så har jag justerat den lite efter mitt eget tycke.

Ett tag var jag inne på att ha ett strandbröllop (fortfarande traditionellt) men det kändes för krångligt :D

*Hoppas ingen tar illa upp över det jag skriver, försöker bara svara ärligt på dina funderingar.

Tack igen för det långa svaret! Jag kan ha ställt frågan för otydligt för du är ännu inte riktigt inne på vad jag egentligen undrar. T ex vad är det som skulle göra att du hade känt dig skitlöjlig i en klänning i en annan färg? Vad var det i dina upplevelser som förstärkte känslan att du aldrig vill gifta dig kyrkligt? Alltså har du analyserat dina preferenser och ifrågasatt dem?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp