Om de som idag använder helstryp istället började använda passande sele av bra kvalitet med två bukgjordar tror jag inte att fler hundar hade kommit lösa. Tvärtom.
Jag är helt med på att säkerheten alltid måste gå först och behövs då stryp och används så som
@Enya använder det ser jag inga problem med det. Bälte och livrem liksom.
Att man inte har styr på huvudet och därmed får känslan av att inte ha koll på hunden i sele är en vanesak. Tro mig, jag har provat. Använder man en sele med två bukgjordar har man istället koll på hela hunden när man har vant sig. Idag känns det som noll koll med bara halsband för mig istället.
Min hund var (är i viss mån fortfarande men nu med mer koll på sin kropp och vad som är okej att göra) extremt reaktiv. Från noll till hundra på en mikrosekund vilket kunde innebära att han även i 1,5 meters koppel kom upp i sådan fart när något triggade honom att han när kopplet tog slut slog en bakåtvolt. Stackars nacke! Att han är släkt med Houdini och tog sig ur allt gjorde inte saken bättre. Knyck på nacken så var han ur halvstryp som var så litet att det med milt våld drogs över huvudet. Studs upp i luften med rätt knyck så var han ur helstryp med. Selar backade han enkelt ur hur väl de än satt. Men med två bukgjordar där den bakre sitter så att revbensbågen förhindrar att den åker fram kan han bli hängande i kopplet (det testade han när han i sitt ungdomliga oförstånd ramlade ner från en vägtrumma och slapp hamna i vattnet) utan att det ens är speciellt obekvämt. Det fungerar ju inte på hundar utan midja men då har man andra problem man bör ta tag i.
Sedan är det ju upp till en själv hur mycket tid och energi man vill lägga på att lära hunden gå i koppel och vissa hundar verkar fullkomligt olärbara men jag ser bra mycket hellre att en hund drar i en sele än i ett stryphalsband. I sele är det jobbigast för människan. I stryphalsband för hunden.