Obekväm arbetstid inom djursjukvården (utbruten från Yrken med jourtvång?)

Hur ser schemaläggningen ut inom veterinärvård? Arbetar man blandat natt/dag/kväll eller finns det rena nattjänster?
Det är olika beroende på var man arbetar.
Arbetar man obekväm arbetstid är det nog vanligast att man arbetar blandat natt/dag/(kväll)
Finns dock de som har rena nattjänster.
 
Nej, ansvaret för djurskyddet är i slutändan djurägarens. Distriksveterinärerna finns i första hand för jordbrukets skull och jordbruket stöds för dess roll i ekonomi och beredskap.

Att de stora kedjornas ägare inte ägnar sig åt välgörenhet borde inte vara någon nyhet (och innebär också att det inte går att lösa problemet genom att djurägarna betalar mer, åtminstone inte om det saknas konkurrens. Djurägaren får gå till den aktör som finns och godta de priser och villkor som gäller - priser och villkor kan förbättras för att behålla kunder, men utan konkurrens är det inte nödvändigt för utföraren förrän man når den punkt då folk avstår från djur)
Du får gärna visa det juridiskt bindande dokument som anger att DV endast har ansvar för stordjur. Jag vet att de själva hävdar det och arbetar så i praktiken men när vi har undersökt det har vi inte hittat något styrdokument som stödjer det.

Eftersom djurägare som regel inte får avliva djur själva landar det yttersta ansvaret för att djurägare ska kunna uppfylla sin del av djurskyddet på staten. Eftersom staten ställer krav på att djur inte får lida måste möjligheten att avliva djuren finnas. Antingen genom att djurägare får avliva själva eller genom att se till att det finns aktörer som kan göra detta. Idag har staten lagt ut det ansvaret på DV, som i sin tur inte uppfyller sin del med avseende på smådjur.
 
Eftersom djurägare som regel inte får avliva djur själva landar det yttersta ansvaret för att djurägare ska kunna uppfylla sin del av djurskyddet på staten. Eftersom staten ställer krav på att djur inte får lida måste möjligheten att avliva djuren finnas. Antingen genom att djurägare får avliva själva eller genom att se till att det finns aktörer som kan göra detta. Idag har staten lagt ut det ansvaret på DV, som i sin tur inte uppfyller sin del med avseende på smådjur.
Varför skulle man inte få avliva sina djur själv?
Eller menar du att det för vissa djurslag inte finns några godkända avlivningsmetoder som går att använda för privatpersoner?
 
Ja, det är djurägarens ansvar men det är Jordbruksverkets ansvar att se till att djurägaren kan följa djurskyddet. Och nej, Distriktvetetinärernas främsta syfte är inte lantbrukets djur. De vill gärna hävda det men ska man gå till botten med det så kommer distriktets uppdrag direkt från Jordbruksverket och det grundläggande ansvaret de har är att se till att djurskyddet följs. Och ska man gå till botten så finns det inte ett enda företag, enskilt eller koncern som har något som helst ansvar alls egentligen. De utför en service om man ska vara krass, som vilket annat företag som helst.
För att vara riktigt, tråkigt krass så har djurskyddet en funktion - djur ska inte lida. (Vilket ett avlivat djur inte gör, återigen rent krasst)

Att djursjukhus och kliniker genom åren frivilligt erbjudit en större service än vad som krasst är nödvändigt innebär vare sig att de för alltid måste fortsätta göra det eller att det fråntagits något ansvar från Jordbruksverket eller Distriktsveterinärerna.

Det moraliska/etiska ansvaret sedan är dock en helt annan diskussion och där kommer ju ursprungstrådskaparens frågeställning in. Som leg veterinär/leg dssk, hur långtgående är ditt moraliska ansvar att "ställa" upp, för djuren, för kollegor i branschen?
DV prioriterar utifrån vilket djur som är allvarligaste sjukt.
Dock kan inte t ex kor transporteras till klinik.
Det som kan erbjudas är akut livsuppehållande behandling tills smådjur kan komma till klinik alternativt avlivning.
Många DV-kliniker har inte större resurser än så, och ska, enligt min mening, inte heller behöva ha det.
Det finns så många aktörer som borde kunna erbjuda det...
 
Varför skulle man inte få avliva sina djur själv?
Eller menar du att det för vissa djurslag inte finns några godkända avlivningsmetoder som går att använda för privatpersoner?
Jag menar att det inte finns godkända avlivningsmetoder gemene man kan använda sig av. Står jag med en akut skadad katt och ingen veterinär finns att tillgå finns det ingen laglig metod jag kan använda. Visst kan jag slå ihjäl katten och hoppas att jag lyckas på första slaget men det är inte en godkänd metod och jag kan åka dit för djurplågeri.

Jag tror inte vi vill ha en utveckling där djurägare blir så desperata att de försöker avliva sina djur själva.

DV får statliga medel, då tycker jag att de ska kunna tillhandahålla som allra minst avlivning av alla sorters djur som vi har i människans omsorg.
 
DV prioriterar utifrån vilket djur som är allvarligaste sjukt.
Dock kan inte t ex kor transporteras till klinik.
Det som kan erbjudas är akut livsuppehållande behandling tills smådjur kan komma till klinik alternativt avlivning.
Många DV-kliniker har inte större resurser än så, och ska, enligt min mening, inte heller behöva ha det.
Det finns så många aktörer som borde kunna erbjuda det...
Problemet är att många DV-kliniker inte ens erbjuder detta på icke dagtid vilket ger ett lidande för patienten med, nuvarande situation med få jouröppna ställen, orimligt långa restider innan den kan få somna in. Det är inte att upprätthålla djurskydd i min mening, vilket är distriktets primära funktion.

Om vi åter går back to basics så oavsett vad man anser att andra borde klara av så har ingen annan ett formellt ansvar att upprätthålla djurskyddet för alla djurslag utom DV. Alla andra erbjuder en service, som ibland överstiger vad som är basic djurskydd. Det finns inget som helst ansvar att upprätthålla det för all tid och evighet oavsett historia.
 
Jag menar att det inte finns godkända avlivningsmetoder gemene man kan använda sig av. Står jag med en akut skadad katt och ingen veterinär finns att tillgå finns det ingen laglig metod jag kan använda. Visst kan jag slå ihjäl katten och hoppas att jag lyckas på första slaget men det är inte en godkänd metod och jag kan åka dit för djurplågeri.

Jag tror inte vi vill ha en utveckling där djurägare blir så desperata att de försöker avliva sina djur själva.

DV får statliga medel, då tycker jag att de ska kunna tillhandahålla som allra minst avlivning av alla sorters djur som vi har i människans omsorg.
Jag har undrat över detta med hur man får avliva.
Har man ex. får är det självklart att man kan bulta dem själv om det blir så att det behövs. Men jag har aldrig blivit klok på om det faktiskt är tillåtet eller inte med ens hund. (Sen kan jag förstå att många inte vill det och ibland inte har praktiska möjligheter)
Har bara sett regler om godkända avlivningsmetoder för slaktdjur, men inte blivit klok på hur saken regleras för djur som normalt inte slaktas. Därav frågan.
 
Jag har undrat över detta med hur man får avliva.
Har man ex. får är det självklart att man kan bulta dem själv om det blir så att det behövs. Men jag har aldrig blivit klok på om det faktiskt är tillåtet eller inte med ens hund. (Sen kan jag förstå att många inte vill det och ibland inte har praktiska möjligheter)
Har bara sett regler om godkända avlivningsmetoder för slaktdjur, men inte blivit klok på hur saken regleras för djur som normalt inte slaktas. Därav frågan.
Jägare får skjuta sina egna djur. Sen tror jag att man som lantbrukare kan få dispens efter att man gått någon form av utbildning. Det handlar ju om att det ska gå snabbt, säkert och smärtfritt till.
 
Djurägaren får gå till den aktör som finns och godta de priser och villkor som gäller - priser och villkor kan förbättras för att behålla kunder, men utan konkurrens är det inte nödvändigt för utföraren förrän man når den punkt då folk avstår från djur)

Problemet är att nattetid är det inte säkert att det finns någon aktör att vända sig till. Klinikerna konkurrerar inte om kunder som söker nattetid, därav problemet. Det blir väldigt få aktörer (5 djursjukhus totalt i hela Sverige senast jag räknade) som ska bära hela Sveriges djurskydd för smådjur nattetid.

Den här sommaren är det inte huvudsakligen priset på akut djursjukvård som kommer diskuteras utan det är tillgången öht. Det är inte säkert att alla ens kommer ha tillgång till det mest basala dvs. avlivning.

Konkurrens är sunt och bra på det stora hela, men nu står vi inför ett djurskyddsproblem. Om färre och färre vill/kan ta emot nattetid blir trycket på de som tar emot nattetid större vilket har en negativ effekt på personalen vilket i sin tur kan leda till att ännu fler stänger ner. En negativ spiral.

Om inte branschen löser detta själva måste staten kliva in och jag tycker faktiskt inte att DV ska få statliga medel om de inte lever upp till det uppdrag de har. De kan ha kliniker där de fixar tänder, kastrerar och vaccinerar men de kan inte erbjuda någonting nattetid? Har de lagt fokus rätt då?
 
Tycker nog att det borde finnas krav från statligt håll att en verksamhet ska ha jouröppet för att få kalla sig djursjukhus (vilket inte är detsamma som att all personal måste jobba jourtid). Det borde även utgå statligt stöd till dessa då de dygnet-runt-öppna klinikerna bär djurskyddet för smådjur på sina axlar.

Jag är på riktigt bekymrad över hur djurskyddet ska upprätthållas nu. Det ser rätt illa ut inför sommaren.
Vem tycker du ska betala för de statliga bidragen. Jag är inte direkt pigg på det när jag valt bort djur till stor del pga kostnaden.
 
Frågan hamnar väl i slutändan mest på vem som ska betala? Jag har förstått det som att vård nattetid på det stora hela är en förlustaffär. Med bättre villkor för personalen blir det en ännu större förlustaffär. Behöver vården bli dyrare? (Vilket i sig riskerar djurskyddet eftersom folk då kanske inte har råd att söka vård) Ska staten subventionera vård av sällskapsdjur?
 
Jag menar att det inte finns godkända avlivningsmetoder gemene man kan använda sig av. Står jag med en akut skadad katt och ingen veterinär finns att tillgå finns det ingen laglig metod jag kan använda. Visst kan jag slå ihjäl katten och hoppas att jag lyckas på första slaget men det är inte en godkänd metod och jag kan åka dit för djurplågeri.

Jag tror inte vi vill ha en utveckling där djurägare blir så desperata att de försöker avliva sina djur själva.

DV får statliga medel, då tycker jag att de ska kunna tillhandahålla som allra minst avlivning av alla sorters djur som vi har i människans omsorg.
Kaniner får man väl avliva själv? Höns också?
 
Du får gärna visa det juridiskt bindande dokument som anger att DV endast har ansvar för stordjur. Jag vet att de själva hävdar det och arbetar så i praktiken men när vi har undersökt det har vi inte hittat något styrdokument som stödjer det.

Eftersom djurägare som regel inte får avliva djur själva landar det yttersta ansvaret för att djurägare ska kunna uppfylla sin del av djurskyddet på staten. Eftersom staten ställer krav på att djur inte får lida måste möjligheten att avliva djuren finnas. Antingen genom att djurägare får avliva själva eller genom att se till att det finns aktörer som kan göra detta. Idag har staten lagt ut det ansvaret på DV, som i sin tur inte uppfyller sin del med avseende på smådjur.
Det yttersta ansvaret är alltid ägarens, kan man inte ta det ansvaret så ska man avstå från djur och inte kräva att staten tar det.
 
Kaniner får man väl avliva själv? Höns också?

Du får avliva ’alla’ djur själv sålänge du är väl förtrogen med en godkänd avlivningsmetod för det djurslaget.

Bor man så till att det inte går att få hjälp av veterinär inom rimlig tid kan jag tycka att man bör ha en ordnad lösning för nödavlivning, om det är att anlita grannen som kan eller själv se till att få tillräcklig kompetens för att kunna avliva djurslaget.
 
Det yttersta ansvaret är alltid ägarens, kan man inte ta det ansvaret så ska man avstå från djur och inte kräva att staten tar det.

Fast enskilda djurägare har inte kunnat förutspå den situation vi hamnat i. Hur ska desto. Köpte hund för 5 år sedan veta att det 5 år senare knappt går att få tag i någon som kan avliva hunden?
 
Vem tycker du ska betala för de statliga bidragen. Jag är inte direkt pigg på det när jag valt bort djur till stor del pga kostnaden.

Som sagt, statliga medel betalas redan ut till DV. Frågan är om det är de som ska ha de medlen när de krasst sett inte utför den huvudsakliga uppgiften de har.
 
Som sagt, statliga medel betalas redan ut till DV. Frågan är om det är de som ska ha de medlen när de krasst sett inte utför den huvudsakliga uppgiften de har.
Och för de medel de får finns de på 80 platser stora delar av dygnet. Pengarna räcker inte till mer. Eller ska just distriksveterinärernas personal jobba ideellt?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp