Obekväm arbetstid inom djursjukvården (utbruten från Yrken med jourtvång?)

Som sagt, statliga medel betalas redan ut till DV. Frågan är om det är de som ska ha de medlen när de krasst sett inte utför den huvudsakliga uppgiften de har.
Du får gärna plocka fram en instruktion eller en lagstiftning där det står att detta är deras huvuduppgift
 
Fast enskilda djurägare har inte kunnat förutspå den situation vi hamnat i. Hur ska desto. Köpte hund för 5 år sedan veta att det 5 år senare knappt går att få tag i någon som kan avliva hunden?
Hur lyckas man inte förutspå att ett djur kan komma att behöva avlivas och att det kan vara svårt att få tag på någon som kan utföra det?
 
Som sagt, statliga medel betalas redan ut till DV. Frågan är om det är de som ska ha de medlen när de krasst sett inte utför den huvudsakliga uppgiften de har.
DV utför vad jag vet sina huvudsakliga uppgifter. Vad jag vet är de främst till för att vårda lantbruksdjuren. Sen vårdar de även andra djur, antar att det behövs för att få det att gå ihop.
 
Och för de medel de får finns de på 80 platser stora delar av dygnet. Pengarna räcker inte till mer. Eller ska just distriksveterinärernas personal jobba ideellt?

Nej, de finns inte där för alla djur. Inte ens för avlivning. De ska absolut inte arbeta ideellt, men då det är DV som är ytterst ansvariga för att djur som behöver veterinärvård får det (även om det kokar ner till avlivning) och dessutom får statligt stöd för det behöver de vara tillgänglig för alla, även under jourtid.
 
Fast majoriteten av sällskapsdjuren utgörs av hundar och katter. Djur som i allmänhet inte får avlivas av ägaren själv.

Sedan behöver du reell kompetens för att få avliva tex. kaniner och de som har sällskapskaniner saknar den kompetensen.
Står det någonting i lagen om att man måste ha reell kompetens för att avliva kaniner hemma? Har nämligen aldrig sett det, men kan ha missat det.
 
Du får gärna plocka fram en instruktion eller en lagstiftning där det står att detta är deras huvuduppgift

Förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk

10 § Myndigheten ska vidta åtgärder för att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt för att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård.

Tillgången till veterinär för att djur ska få sjukvård ska finnas oavsett tidpunkt på dygnet om det finns djurskyddsskäl.

Detta gör de (eller ska de göra) via DV.

Utöver detta är det intressant att läsa Riksrevisionens granskning: https://www.riksrevisionen.se/downl...19e58a/1615969789533/RiR 2021_04 Anpassad.pdf
 
Står det någonting i lagen om att man måste ha reell kompetens för att avliva kaniner hemma? Har nämligen aldrig sett det, men kan ha missat det.

Du ska kunna avliva för att få avliva, det är väl i korthet vad lagen anger. De flesta sällskapsdjurägare kan inte avliva. Därför får de inte avliva. Utöver detta rekommenderas det att veterinär anlitas när djur som inte ingår i livsmedelskedjan ska avlivas.

http://djur.jordbruksverket.se/download/18.7c1e1fce169bee5214fad439/1553851388110/2019-008.pdf
 
Hur lyckas man inte förutspå att ett djur kan komma att behöva avlivas och att det kan vara svårt att få tag på någon som kan utföra det?

Jag tror de flesta förstår att deras sällskapsdjur kommer behövs avlivas en dag. Vad de inte kan förutspå är att situationen är så illa att det inte finns en enda veterinär inom rimligt avstånd som kan avliva hunden pga blödande mjälttumör mitt i natten när de bor i en tätort där det i modern tid har funnits 2-3 kliniker som tar emot akut nattetid.

Det är orimligt att någon ska kunna se in i framtiden och därmed alltid förbereda sig för det värsta, nämligen att du ska avliva ditt djur själv.
 
Problemet är att nattetid är det inte säkert att det finns någon aktör att vända sig till. Klinikerna konkurrerar inte om kunder som söker nattetid, därav problemet. Det blir väldigt få aktörer (5 djursjukhus totalt i hela Sverige senast jag räknade) som ska bära hela Sveriges djurskydd för smådjur nattetid.

Den här sommaren är det inte huvudsakligen priset på akut djursjukvård som kommer diskuteras utan det är tillgången öht. Det är inte säkert att alla ens kommer ha tillgång till det mest basala dvs. avlivning.

Konkurrens är sunt och bra på det stora hela, men nu står vi inför ett djurskyddsproblem. Om färre och färre vill/kan ta emot nattetid blir trycket på de som tar emot nattetid större vilket har en negativ effekt på personalen vilket i sin tur kan leda till att ännu fler stänger ner. En negativ spiral.

Om inte branschen löser detta själva måste staten kliva in och jag tycker faktiskt inte att DV ska få statliga medel om de inte lever upp till det uppdrag de har. De kan ha kliniker där de fixar tänder, kastrerar och vaccinerar men de kan inte erbjuda någonting nattetid? Har de lagt fokus rätt då?
Men varför vill så få veterinärer och djursjukvårdare jobba natt? Det kryllar ju av verksamheter där folk jobbar natt? Jag har själv gjort det både inom snabbmat,äldreomsorgen, städ och till viss del industri (slutade 00.20)?
 
Men varför vill så få veterinärer och djursjukvårdare jobba natt? Det kryllar ju av verksamheter där folk jobbar natt? Jag har själv gjort det både inom snabbmat,äldreomsorgen, städ och till viss del industri (slutade 00.20)?

För att det är hög arbetsbelastning. Det är få aktörer som har öppet jourtid vilket leder till att de som har öppet får en stor arbetsbörda. Det är också ett väldigt stort ansvar och kan vara väldigt ensamt. Det krävs att teamet kan ta tuffa beslut tillsammans, du hanterar upprörda djurägare, hotfulla djurägare mm. Det är ju ofta de allra dåligaste patienterna som kommer in (de som inte måste komma in styr man ju över till dagtid) vilket kan vara känslomässigt väldigt tufft att hantera.

För många är det också svårt att få ihop med privatlivet. Det kanske funkar utmärkt i perioder, men inte jämt. Vissa som vill jobba natt får det inte att funka hälsomässigt heller.
 
För att det är hög arbetsbelastning. Det är få aktörer som har öppet jourtid vilket leder till att de som har öppet får en stor arbetsbörda. Det är också ett väldigt stort ansvar och kan vara väldigt ensamt. Det krävs att teamet kan ta tuffa beslut tillsammans, du hanterar upprörda djurägare, hotfulla djurägare mm. Det är ju ofta de allra dåligaste patienterna som kommer in (de som inte måste komma in styr man ju över till dagtid) vilket kan vara känslomässigt väldigt tufft att hantera.

För många är det också svårt att få ihop med privatlivet. Det kanske funkar utmärkt i perioder, men inte jämt. Vissa som vill jobba natt får det inte att funka hälsomässigt heller.
Men så är det ju i flera andra branscher också?
Är det för dåligt betalt?
 
Men så är det ju i flera andra branscher också?
Är det för dåligt betalt?

Det är sällan jag hör för låg ersättning som orsak till varför någon inte vill jobba natt, men det är klart det kan vara en faktor. Problemet är ju att djurägarna är de som ska betala för lönerna och de tycker ju redan att akutvård är för dyr... Det är tyvärr en evig diskussion personalen får ta på nätterna.
 
Skulle bara säga att jag tycker att tråden är SUPERINTRESSANT. Djursjukskötare är mitt drömyrke så tar in allt ni skriver gällande arbetsmiljön och arbetsvillkor :bow:
 
Jag tror mycket handlar om möjligheten till återhämtning. Om ett arbetspass är 12 h av absolut maxprestation (svåra bedömningar, livshotande tillstånd, ledsna upprörda ägare och många patienter parallellt) krävs det mer tid för återhämtning än om man knallar runt och gör rutingrejer och lyssnar på ljudbok.

På distrikt är problemet mer att folk är schemalagda många timmar på obekväm tid UTÖVER den normala arbetsveckan, vilket kan vara svårt att kombinera med ett liv utanför jobbet. I hur många andra yrken jobbar folk normal vecka måndag -fredag (ofta med flera timmars obetald övertid per dag) för att sedan direkt fortsätta med att jobba dygn fredag eftermiddag till måndag morgon?
 
Nej, de finns inte där för alla djur. Inte ens för avlivning. De ska absolut inte arbeta ideellt, men då det är DV som är ytterst ansvariga för att djur som behöver veterinärvård får det (även om det kokar ner till avlivning) och dessutom får statligt stöd för det behöver de vara tillgänglig för alla, även under jourtid.
Nej, det är ägaren som är ytterst ansvarig. Sen kan distriktsveterinären gripa in om ägaren inte tar sitt ansvar.
 
Nej, det är ägaren som är ytterst ansvarig. Sen kan distriktsveterinären gripa in om ägaren inte tar sitt ansvar.
Det finns en djurskyddslag.
Jordbruksverket har i uppdrag att se till att den kan följas och följs.
DV har i uppdrag av Jordbruksverket, och får betalt för det, att upprätthålla tillgänglig veterinärvård så att djurskyddslagen kan följas.
Ägaren har skyldighet att följa djurskyddslagen.

Alla ovanstående ingår i ekvationen av djurskydd. Vad som inte ingår i ekvationen är privata aktörer. Om man ska dra det till sin spets.
 
Det finns en djurskyddslag.
Jordbruksverket har i uppdrag att se till att den kan följas och följs.
DV har i uppdrag av Jordbruksverket, och får betalt för det, att upprätthålla tillgänglig veterinärvård så att djurskyddslagen kan följas.
Ägaren har skyldighet att följa djurskyddslagen.

Alla ovanstående ingår i ekvationen av djurskydd. Vad som inte ingår i ekvationen är privata aktörer. Om man ska dra det till sin spets.
Att få betalt för är inte det samma som att vara ansvarig. Ägaren kan inte ringa till DV och säga fixa och sen slå sig till ro och anse att denne gjort vad den kunnat. Det yttersta ansvaret har ägaren.
 
Att få betalt för är inte det samma som att vara ansvarig. Ägaren kan inte ringa till DV och säga fixa och sen slå sig till ro och anse att denne gjort vad den kunnat. Det yttersta ansvaret har ägaren.
Det är precis som jag skrev, en ekvation. SJV, DV och ägarna är de ansvariga i den här ekvationen. Ägaren har ansvar att ens djur inte lider, den behöver se till att den får vård/avlivas. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt så har SJV tillsynsansvaret och ansvaret för att djurskyddet kan upprätthållas enligt djurskyddslagen och därmed ansvaret att se till att ägarna kan ta sitt ansvar och det genom att DV finns tillgänglig. DV jobbar rakt under SJV på deras uppdrag, som är att upprätthålla djurskyddet.

Vad menar du med att ägarna skulle slå sig till ro?

Det lättaste hade ju varit att det enligt lag inte var tillåtet att hålla djur som privatperson utan att det bara fanns matproducerande djur och att de hölls under statens vård och försorg. Då skulle vi inte behöva någon djurskyddslag eller veterinärkliniker alls. Mycket enklare ekvation.
 
Det är precis som jag skrev, en ekvation. SJV, DV och ägarna är de ansvariga i den här ekvationen. Ägaren har ansvar att ens djur inte lider, den behöver se till att den får vård/avlivas. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt så har SJV tillsynsansvaret och ansvaret för att djurskyddet kan upprätthållas enligt djurskyddslagen och därmed ansvaret att se till att ägarna kan ta sitt ansvar och det genom att DV finns tillgänglig. DV jobbar rakt under SJV på deras uppdrag, som är att upprätthålla djurskyddet.

Vad menar du med att ägarna skulle slå sig till ro?

Det lättaste hade ju varit att det enligt lag inte var tillåtet att hålla djur som privatperson utan att det bara fanns matproducerande djur och att de hölls under statens vård och försorg. Då skulle vi inte behöva någon djurskyddslag eller veterinärkliniker alls. Mycket enklare ekvation.
Så du håller inte med om att ägaren har det yttersta ansvaret för sitt djur och att denne inte bara kan ringa till DV och lämna över när det passar? I så fall var det synd att jag inte visste det när jag behövde avliva min häst, då kunde jag sparat många tusenlappar och lämpat över ansvaret på DV.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp