Knappast. Jag tycker det är otäckt med läkare som gärna delar med sig av främlingsfientliga åsikter. Och lärare. Och handläggare på migrationsverket. Och andra människor som möter utsatta människor i sitt yrke. Oavsett hur just denna situation utspelades. Är det märkligt tycker du?
Jag tycker att det är lite märkligt och tråkigt att du drar stora växlar ur ett dilemma mellan två olika rättigheter.
Du vet väldigt mycket mer om islam än jag gör eftersom du (tror jag?) lever med en muslimsk man. Och du kan säkert berätta mycket intressant om hur livet blir, eller troligare inte blir, präglat av den form av islam som din man lever efter.
Å andra sidan utgår jag från att väldigt många muslimer, precis som väldigt många kristna och judar och vilkenreligionduvill lever sekulariserade liv där beteendet inte färgas särskilt mycket av just religion.
Och jag utgår från att de flesta muslimer i Sverige lever hyfsat jämställt (hyfsat eftersom det mesta är hyfsat jämställt men inte till fullo, i Sverige).
Jag misstänker att de flesta av oss är rätt lika på så sätt att vi antagligen inte reflekterar särskilt mycket över vem som har vilken religion, i vardagen.
Men ibland får man skäl att fundera över vad som styr vissa ageranden.
Och ibland finns det skäl att fundera på vilka ageranden som är OK.
Ibland finns det extra skäl att fundera över situationen, eftersom det plötsligt är suspekt att reagera.
Mannen i byggaffären som kallar en kvinnlig kund för "lilla gumman".
Takläggaren som frågar "är din man hemma?" och utgår från att en kvinna inte är beslutande om att eventuellt köpa nytt tak till huset.
I de situationerna är det enkelt och okontroversiellt att bli irriterad över att bli behandlad nedlåtande som kvinna. I de situationerna är det rimligt, tror jag de flesta tycker, att säga ifrån.
När religion eller kultur ligger bakom, är det svårare. För då får man liksom inte reagera.
Mannen jag berättade om, är inte en nyanländ person. Han är svensk. Men hans beteende var färgat av en religion som omfattar vad då, 20% av Sveriges befolkning?
Inte standard-beteendet för en muslim, nej, det håller jag med om.
Men du skriver att ens värderingar speglar ens reaktioner och det har du rätt i.
Kan det vara så att du reagerar starkt för att du (möjligen?) ibland blir ifrågasatt i ditt val av partner?
Och att du då reflexmässigt liksom söker rasism bakom kritik eller funderingar?
Nej, det är alldeles sant att jag inte är okritiskt omfamnande av allt i alla kulturer. Det är sant.