Bukefalos 28 år!

Omplaceringshundar

Denna tråden kanske uppfattas som lite kall men tanke på att jag nyss fått reda på att min hund är dödligt sjuk. Det är inte min mening, jag vet inte ännu om jag tänker skaffa en andra hund framöver. Men att fundera över det verkar vara en del av min copingmekanism (är det ens ett ord på svenska?) och om inget annat kanske någon annan kan få något bra tips.

Så, var kan man söka efter en vuxen omplacering?

https://www.blocket.se/
https://hundstallet.se/
Vill man ha en speciell ras så finns ju rasklubbarna, vissa har till och med en särskilt sida som pudelklubben. Men har man ett stort kontaktnät är det antagligen enklare att höra efter där innan hundarna kommer ut på annons.

http://www.pudelklubben.se/kopa-pudel-2/omplaceringar/
Facebook har en uppsjö av omplaceringssidor, många verkar dock inrikta sig på allt från vuxna hundar till valpar och även avelshänvisningar. Otroligt mycket blandrasvalpar vilket jag personligen inte vill stödja men kanske någon annan vill. Vet att det fanns någon sida som inriktar sig mot SKK-registrerade hundar också men hittar den inte nu.

Har ni tankar, sidor, länkar får ni gärna fylla på med dem.
Hör av dig till enskilda, aktiva, uppfödare av raser/hundar du är intresserad av! Eller för all del, instruktörer som du har förtroende för- kort sagt, såna som blir meddelade eller tillfrågade när hundar måste flytta.

Jag har förmedlat 2 omplaceringar på senaste tiden, till folk som har hört av sig till mig om valp. De flesta uppfödare och instruktörer som är aktiva har hört om nån hund eller har en kompis som har hört om nån hund som av en eller annan anledning måste flytta. Fördelen brukar vara att man får kontakt med uppfödaren och har på så viss viss insikt i hundens bakgrund och har support framöver.
 
Vet inte vilken ras ännu. Staffen är rasen i mitt hjärta men förra gången sa jag bestämt att jag ville ha en mindre energisk hund. Det gick väl sådär. Annars får jag väl erkänna att någon av trubbnosarna lockar, om de bara inte hade haft trubbig nos. Men de verkar vara såna robusta, glada hundar. Möjligen att det går att hitta mindre rastypisk nos på omplaceringar.
Här tänker jag att bukes samlade erfarenhet i form av @dobbis är en bra start om en letar trubbnosar som kan andas :)
 
Här tänker jag att bukes samlade erfarenhet i form av @dobbis är en bra start om en letar trubbnosar som kan andas :)
Du menar en sådan här
DSCN2162 (2).JPG


Eller varför inte en boston,dom har bättre näsa o andning än många frallor.
 
Mina första två var foderhundar. Jag fick hundarna efter att de lämnat valpar 2 ggr vardera, tror jag det var.
De var ju iom aveln kollade för det som måste för min ras.
Nästa två var också foderhundar. Den ena tog uppfödaren en kull på och den andra fick jag bara. Superuppfödare som är jättebra mot både hundar och mig.
När mina blev gamla och jag ville ha ny vovve hade den uppfödaren ingen vuxen hund som skulle säljas. Hon rekommenderade dock en annan uppfödare och ringde själv och övertalade henne att släppa en hund till mig. Den köpte jag loss till billigare pris.

I min ras samarbetar en del vettiga uppfödare. Får man bra kontakt med någon så hjälper de gärna till att dra i trådar om de själv inte har ngt lämpligt där och då.
Det är ju i vissa raser en rätt liten värld sas och folk vet vilka som ska göra sig av med någon etc.

Det brukar ibland finnas annonser på rasföreningens hemsida om vuxna omplaceringar.

Vet inte om det är så bland andra raser. Men kan ju vara värt att kolla om du vet vad du vill ha för typ av hund.
 
Läser tråden för tips.
Vi funderar ju på att omplacera Otis, men jag har känt mig lite tveksam till facebookgrupper osv. Kanske är det ändå inte ett så dumt alternativ.
Jag har omplacerat en hund. Trodde aldrig jag skulle våga men till slut insåg jag att jag iaf måste prova. Blocket blev det och jag fick så otroligt m0nga svar så jag fick ta bort annonsen innan jag hunnit gå igenom dom jag fått. 3 svar kändes möjliga dock. Men det var ett av dom som kändes helt rätt. Jag kontaktade dom, berättade om hunden och sa att dom skulle fundera till i morgon om detta var intressant (det är svårt att tacka nej direkt tänkte jag). De ringde upp, de kände att hunden var rätt, och vi träffades. De fick ta hem honom 2 veckor på prov med kontrakt och köpte honom sen. Underbart hem, då otroligt rätt så det hade jag aldrig ens kunnat drömma om.

Man kan alltid säga nej om det inte känns rätt! Det är inte fel att skriva en annons. Det kan bli bra. Även bra människor letar på blocket eller på fb. :) Som sagt, det är bara att säga nej om det inte känns rätt.
 
Inte alls kallt tycker jag, när vi insåg att vi var tvungna att låta förra hunden somna in så skannade jag blocket och köpte valp nån vecka innan det var dax. Hade jag väntat till efter så hade jag aldrig orkat.
Som andra säger, vänd dig till uppfödare eller ring valphänvisare på den ras du är intresserad av. Även om det heter valphänvisning så brukar de personerna ha bra kontakter i rasen och kanske kan ha nån idé om vilka som skulle kunna ha vuxen omplacering till salu.
 
Läser tråden för tips.
Vi funderar ju på att omplacera Otis, men jag har känt mig lite tveksam till facebookgrupper osv. Kanske är det ändå inte ett så dumt alternativ.

När vi sålde den tik som nu är väktarhund så var det via Facebook. Hon låg ute på sidor för hundar för tävling och tjänst samt bruksschäfergrupper. 5 väktare ringde första kvällen varpå vi valde att testa den här tjejen först. Och det blev ju lyckoträff. Förutom att hon nu är både Väktarhund och har sprängämne som specialområde så tävlar de.

Otis hade väl passat till att sniffa narkotika eller nått liknande? Det finns ju några "Otisar" i tjänst :)
 
Om det blir aktuellt, då kanske det finns lite mer specialinriktade grupper att vända sig till? Det finns tex grupper för vinthundar som omplaceras, rena vinthundsgrupper där det är ok att lägga ut omplaceringsannonser m.m. Något liknande borde ju kunna finnas för er. Då borde det ju kunna resultera i bättre svar än från de mer allmänna sidorna tänker jag.

Det finns ju rena wachtelhundsgrupper, men inga renodlade för omplaceringar :) Jag är med i någon grupp för omplacering av jakthundar, så det är väl främst där det skulle vara aktuellt. Har faktiskt sett någon då och då som söker efter en hund som rent jaktligt är ungefär som Otis, så det är ju ett alternativ annars - att svara på folks annonser.

Vi funderade ju på att omplacera Tonto också, så att han skulle få bo som ensamhund, men har känt samma sak som dig, känns så himla svårt, funderade på att prata med folk på typ klubben om de visste någon som letade hund osv. men ja... Kommer ju dock inte att klara av det så han får vara kvar.

Ja, i första hand kommer vi höra oss för i bekantskapskretsen. Min pappas kusin var lite sugen på att testa, men när han fick höra att vi skulle para Ladda vill han hellre ha en valp. Jag försökte med att han kunde ta både Otis och valp, men han var inte så sugen på det :D
Hittar vi ingen får han ju också vara kvar så klart. Jag är så kluven, det är ju en supergo kille men jag tror inte att han kommer trivas med en större flock än den vi har nu.

Jag har omplacerat en hund. Trodde aldrig jag skulle våga men till slut insåg jag att jag iaf måste prova. Blocket blev det och jag fick så otroligt m0nga svar så jag fick ta bort annonsen innan jag hunnit gå igenom dom jag fått. 3 svar kändes möjliga dock. Men det var ett av dom som kändes helt rätt. Jag kontaktade dom, berättade om hunden och sa att dom skulle fundera till i morgon om detta var intressant (det är svårt att tacka nej direkt tänkte jag). De ringde upp, de kände att hunden var rätt, och vi träffades. De fick ta hem honom 2 veckor på prov med kontrakt och köpte honom sen. Underbart hem, då otroligt rätt så det hade jag aldrig ens kunnat drömma om.

Man kan alltid säga nej om det inte känns rätt! Det är inte fel att skriva en annons. Det kan bli bra. Även bra människor letar på blocket eller på fb. :) Som sagt, det är bara att säga nej om det inte känns rätt.

Vad roligt att det fungerade så bra för dig! Det är ju drömmen :)
Idag känns det ju som ett så vanligt sätt att både hitta och placera ut hundar på, så det är väl mest jag som är nojig :p

När vi sålde den tik som nu är väktarhund så var det via Facebook. Hon låg ute på sidor för hundar för tävling och tjänst samt bruksschäfergrupper. 5 väktare ringde första kvällen varpå vi valde att testa den här tjejen först. Och det blev ju lyckoträff. Förutom att hon nu är både Väktarhund och har sprängämne som specialområde så tävlar de.

Otis hade väl passat till att sniffa narkotika eller nått liknande? Det finns ju några "Otisar" i tjänst :)

Så skönt att det fungerade bra för er också! Det skulle säkert funka lika bra här med, det är säkert bara jag som nojar som sagt :p
Jag tror tyvärr inte att han skulle passa som narkotikahund (även om han har en halvbror som söker både narkotika och vapen i Göteborg), han är nog inte tillräckligt socialt tillgänglig för det.

Han skulle passa super hos en jägare som har mindre, vilttäta marker och max en hund till :)
 
Det finns ju rena wachtelhundsgrupper, men inga renodlade för omplaceringar :) Jag är med i någon grupp för omplacering av jakthundar, så det är väl främst där det skulle vara aktuellt. Har faktiskt sett någon då och då som söker efter en hund som rent jaktligt är ungefär som Otis, så det är ju ett alternativ annars - att svara på folks annonser.



Ja, i första hand kommer vi höra oss för i bekantskapskretsen. Min pappas kusin var lite sugen på att testa, men när han fick höra att vi skulle para Ladda vill han hellre ha en valp. Jag försökte med att han kunde ta både Otis och valp, men han var inte så sugen på det :D
Hittar vi ingen får han ju också vara kvar så klart. Jag är så kluven, det är ju en supergo kille men jag tror inte att han kommer trivas med en större flock än den vi har nu.



Vad roligt att det fungerade så bra för dig! Det är ju drömmen :)
Idag känns det ju som ett så vanligt sätt att både hitta och placera ut hundar på, så det är väl mest jag som är nojig :p



Så skönt att det fungerade bra för er också! Det skulle säkert funka lika bra här med, det är säkert bara jag som nojar som sagt :p
Jag tror tyvärr inte att han skulle passa som narkotikahund (även om han har en halvbror som söker både narkotika och vapen i Göteborg), han är nog inte tillräckligt socialt tillgänglig för det.

Han skulle passa super hos en jägare som har mindre, vilttäta marker och max en hund till :)

Aha..det var marken han inte funkade på. Jag trodde att det var jakt öht som inte var ok.
 
Aha..det var marken han inte funkade på. Jag trodde att det var jakt öht som inte var ok.

Precis. Han passar inte på våra typiskt småländska marker - stor yta med lite vilt. Han söker för trångt och jagar för kort helt enkelt. Hos någon med vilttäta, mindre marker är han förmodligen perfekt.
Hade det bara varit jakten hade han kunnat vara kvar utan större problem, men att han skulle trivas bättre som ensamhund eller med bara en hund till i flocken väger också tungt. Som det är idag lägger han sig t ex gärna i något annat rum i stället för att hänga med oss andra om alla är inne, om det bara är jag och han inne så ligger han i stället gärna nära och myser. Eftersom vi planerar fler hundar känns det inte helt schysst att låta honom "hänga med" utan att ge honom en chans att hitta ett hem som kanske passar honom bättre.
 
Du menar en sådan här
Visa bifogad fil 10818

Eller varför inte en boston,dom har bättre näsa o andning än många frallor.
Vi har två Boston i Agilitygruppen och en till som tränar WP. Sen har vi gått samma lydnadskurs och alltså ingångarna på den tiken, hon är så snabb. Men ibland får hon någon slags attacker där hon inte riktigt verkar få i sig luft. Det är möjligt att de är ofarliga men jag tycker att de ser så läskigt ut. Men visst har jag sneglat åt Boston också.
 
När vi sålde den tik som nu är väktarhund så var det via Facebook. Hon låg ute på sidor för hundar för tävling och tjänst samt bruksschäfergrupper. 5 väktare ringde första kvällen varpå vi valde att testa den här tjejen först. Och det blev ju lyckoträff. Förutom att hon nu är både Väktarhund och har sprängämne som specialområde så tävlar de.

Otis hade väl passat till att sniffa narkotika eller nått liknande? Det finns ju några "Otisar" i tjänst :)
Hon är en väldigt duktig hundförare så ni kunde nog inte valt bättre. :)
 
Inte alls kallt tycker jag, när vi insåg att vi var tvungna att låta förra hunden somna in så skannade jag blocket och köpte valp nån vecka innan det var dax. Hade jag väntat till efter så hade jag aldrig orkat.
Som andra säger, vänd dig till uppfödare eller ring valphänvisare på den ras du är intresserad av. Även om det heter valphänvisning så brukar de personerna ha bra kontakter i rasen och kanske kan ha nån idé om vilka som skulle kunna ha vuxen omplacering till salu.
Det förstår jag också. Jag har redan en andra hund annars vet jag inte vad jag tagit mig till. Nu känner jag nog att jag ska landa i det hela innan jag stressar in i något.
 
Vi har två Boston i Agilitygruppen och en till som tränar WP. Sen har vi gått samma lydnadskurs och alltså ingångarna på den tiken, hon är så snabb. Men ibland får hon någon slags attacker där hon inte riktigt verkar få i sig luft. Det är möjligt att de är ofarliga men jag tycker att de ser så läskigt ut. Men visst har jag sneglat åt Boston också.
Ska jag fresta dig lite :) Dessa kullsystrar finns i mitt hem nu (sa jag att jag köpte dubbletter av alla)
DSCN2144.JPG

Den med stora bläsen ska stanna.
 
Denna tråden har varit underbar, ni har varit väldigt stöttande. Ikväll blir jag i princip idiotförklarad av min mor för att jag ev. skulle utsätta min stackars hund för en ny kompis. Hur kan jag vara så självisk, tänker jag inte alls på honom. Jag håller minsann på att bli som min moster (det är inte en komplimang). Fast jag önskar jag var som min moster. Hon har skaffar en till hund när någon av de andra varit dåliga och sen har de blivit bättre och helt plötsligt har hon en hund "för mycket". Jag önskar att min hund kunde bli bättre, jag önskar inget hellre. Jag skulle aldrig göra något som skadar honom. När jag påtalar att jag blir ledsen, att hon vet hur ledsen jag är över att han är sjuk redan får jag höra att hon "måste ju få säga vad hon tycker". Nej, jag tycker kanske inte alltid att man måste säga vad man tycker i såna situationer. Vi är nog olika där.
 
Denna tråden har varit underbar, ni har varit väldigt stöttande. Ikväll blir jag i princip idiotförklarad av min mor för att jag ev. skulle utsätta min stackars hund för en ny kompis. Hur kan jag vara så självisk, tänker jag inte alls på honom. Jag håller minsann på att bli som min moster (det är inte en komplimang). Fast jag önskar jag var som min moster. Hon har skaffar en till hund när någon av de andra varit dåliga och sen har de blivit bättre och helt plötsligt har hon en hund "för mycket". Jag önskar att min hund kunde bli bättre, jag önskar inget hellre. Jag skulle aldrig göra något som skadar honom. När jag påtalar att jag blir ledsen, att hon vet hur ledsen jag är över att han är sjuk redan får jag höra att hon "måste ju få säga vad hon tycker". Nej, jag tycker kanske inte alltid att man måste säga vad man tycker i såna situationer. Vi är nog olika där.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men lyssna på dig själv och lyssna på folk som vill dig väl. En medkännande människa måste inte alltid klämma ur sig sådant man vet kan såra någon som redan är sårbar.
Jag beklagar verkligen din situation och hoppas att allt går så bra och smärtfritt som det bara kan för både dig och vovve, och önskar dig lycka till och att du hittar en ny familjemedlem som kan skringra tankarna lite. :heart .
 
Denna tråden har varit underbar, ni har varit väldigt stöttande. Ikväll blir jag i princip idiotförklarad av min mor för att jag ev. skulle utsätta min stackars hund för en ny kompis. Hur kan jag vara så självisk, tänker jag inte alls på honom. Jag håller minsann på att bli som min moster (det är inte en komplimang). Fast jag önskar jag var som min moster. Hon har skaffar en till hund när någon av de andra varit dåliga och sen har de blivit bättre och helt plötsligt har hon en hund "för mycket". Jag önskar att min hund kunde bli bättre, jag önskar inget hellre. Jag skulle aldrig göra något som skadar honom. När jag påtalar att jag blir ledsen, att hon vet hur ledsen jag är över att han är sjuk redan får jag höra att hon "måste ju få säga vad hon tycker". Nej, jag tycker kanske inte alltid att man måste säga vad man tycker i såna situationer. Vi är nog olika där.
Vad hon tycker är oviktigt eftersom att världen inte kretsar runt henne och hennes åsikter. Det finns massor med saker som mina nära gör, som jag inte alltid instämmer med, men varför skulle jag säga det? Totalt ointressant vad jag tycker i frågor som inte har med mig att göra. Man stöttar efter bästa förmåga. Med åren har man nämligen lärt sig att man har inte alltid rätt. En sak kan kännas på ett sätt för att efter 3 år kännas helt annorlunda när man har ett nytt perspektiv. Eftersom att hon inte är du och ser det ur ditt perspektiv ska hon anse sig tämligen novis i frågan och respektera ditt val även om hon inte förstår.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
7 629
Övr. Hund Jag har en 8-årig hanhund av liten sällskapsras som levt med mig sen han var valp. Jag vill inte gå in på detaljer, men kort sagt så har...
2 3
Svar
57
· Visningar
8 189
Senast: Fetaost
·
Hundhälsa Hej. Längesedan jag var aktiv på detta forum men nu känner jag att jag behöver skriva av mig och kanske få ett gott råd eller två så...
4 5 6
Svar
115
· Visningar
11 239
Senast: LelleLilla
·
Hundavel & Ras Schäferprinsessan finns inte mer. Och det är tomt. Prinsessan tog dessutom hand om en dement person i min närhet och gav hen sällskap...
2
Svar
24
· Visningar
2 412
Senast: ainasoja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp