Utöver det du beskriver ovan, hur äter du i grunden? Äter du regelbundet och allsidigt? Äter du tillräckligt eller händer det att du försöker hålla igen lite för att kompensera för hur du ätit dagen innan eller i förebyggande syfte inför tex godis och fika?
Jag äter faktiskt ganska bra just nu, håller mig till LCHF och äter på bestämda tider. Vegetarisk kost med inslag av fisk och skaldjur. Men det tar ju inte bort känslan av maten, att jag går och räknar ner timmarna till nästa måltid och då inte för att jag inte blev mätt, utan för att få äta. Jag håller aldrig igen, jag äter min standard-portion oavsett vad jag har ätit dagen innan.
Det enda som fungerar för mig är att tänka på vad som är en lämplig portion, bara servera det till mig själv, skriva shoppinglistor och inte(!) köpa något mer än vad som står på dem (och då se till att inte skriva med godis på de listorna) samt att äta mat innan jag äter onyttigheter. Hela tiden rutiner, rutiner, rutiner. Äta frukost, lunch, middag och kvällsmat. Är jag inte hungrig så äter jag ändå vad som ser ut att vara en lämplig portion. Är jag hungrig så äter jag inte i hopp om att känna mig mätt utan äter tills jag blir "ohungrig".
Jag har svårt att bedömma vad som är en lämplig portion. Jag försöker äta ur mindre tallrikar/skålar för att portionen ska kännas större än vad den kanske är. Jag skriver alltid shoppinglistor och det är sällan jag köper hem godis, men det är klart att det händer. Speciellt om jag ska fira något, eller belöna mig efter en jobbig vecka på jobbet. Jag tycker ändå att jag har ganska bra rutiner som jag tycker funkar för mig. Men det är mer tankarna kring mat som stressar mig. Jag har svårt att känna mättnadskänsla. Ohungrig vet jag knappt hur det känns. Jag inbillar mig liksom att jag måste vara tydligt mätt, inte "nu har jag ätit så att jag vill spy-mätt" men en tydlig känsla av att vara nöjd. Det blir såklart bättre när jag äter som mest regelbundet och "tydligt". Nu ska jag äta dom här 2 kokta äggen, sen blir det inget mer fram tills middagen, till exempel. Det brukar jag kunna hålla mig till.
Man behöver inte ha ångest för att det ska vara ett ätstört beteende. Med dig låter det som att stress kan ligga bakom? När jag är stressad äter jag antingen inget alls eller ALLT. Så om du känner att det kan bero på stress är det ju bäst att ta itu med vad som ligger bakom det, antingen själv eller med terapeut. Jag gick i KBT av andra anledningar men har kunnat applicera det jag lärde mig där på ätandet också. Samt att handla efter listor, inte handla när jag är hungrig, försöka äta en portion på bestämda tider och försöka tänka till när jag blir jättesugen på något (eller allt). Typ, varför vill jag ha det här? Är jag stressad/ledsen/uttråkad/whatever. Det brukar bromsa för mig. Att bli medveten och inte bara äta av bara farten.
Då måste jag i så fall ha varit stressad sedan tidiga tonåren, för det här är inget nytt beteende. Jag vet faktiskt inte vad som skulle kunna vara grunden till mitt förhållande till mat. Ibland tänker jag att jag kanske bara gillar mat för mycket, eller att jag kanske försöker kompensera för något annat, vad vet jag inte.
Bara klargör att jag inte vräker i mig godis varje dag, jag har det inte ens hemma. Men för mig kan en smörgås vara onödigt ätande, för att jag faktiskt inte är hungrig utan att jag bara äter för att jag gillar det, eller nåt. Jag behöver inte vara uttråkad eller ledsen för att vilja äta lite extra, jag bara gör det, fast det inte behövs.
Jag är EXAKT så,
Önskar det fanns mer hjälp.
Jag har kontaktat vården och fick träffa en dietist som inte förstod vad jag menar. Jag ville få träffa en psykolog men då det var brist på tider ansågs jag inte prioriterad,
Suck.,, man skulle typ kunna äta ihjäl sig utan att få hjälp.,,,
Enda alternativet jag hittat är att hå privat vilket kostar mkt.,,
Skönt att inte vara ensam!
Toppen!
Frågan är, vad ligger bakom? Är det känslor osv som blir jobbiga eller är det bara att du hetsäter/inte har något stopp?
Jag vet inte vad som ligger bakom, jag har ingen aning. Kanske försöker kompensera för något annat, vad vet jag.
Jag hetsäter inte till vardags så att säga, men till exempel om jag "får lov" att unna mig något på kalas eller liknande, så vill jag gärna äta ordentligt för att jag får, just idag. Förstår du hur jag menar? En vanlig jobbdag hetsäter jag aldrig och äter väldigt redigt och ordentligt, men så fort jag får lov så ska det ätas som om det inte finns någon morgondag, till exempel brukar jag ha en dag i veckan där jag bryter min diet. Det är den dagen jag längtar efter hela veckan.
Känner igen mig helt. Jag har precis ett sant betende, njuter tex sällan av att äta en glass utan tänker redan innan jag börjar att jag ska hämta en till sen.
Exakt så!
Det är så svårt att ge råd såhär på internet men jag vill rekommendera dig att söka vård. Vårdcentralen kanske till en början?
Eller ring din närmsta ätstörningsenhet för att rådfråga!
Jag har faktiskt pratat med min vårdcentral om det här redan för ett par år sedan. Dom förstod mig inte alls och det gjorde till att jag aldrig försökte igen...
Tror att i princip alla som har ett hum om hur jag faktiskt äter suckar djupt åt mig, men jag själv är nöjd nu när jag äntligen slipper ångest eller annat jobbigt i samband med mat.
