Pojkvän med dåligt humör.

Jag har iaf bestämt mig för att ge M en chans till. För han har iaf erkänt på sms vilken idiot han vart ett tag och självisk också. Men nu när jag har fått hjälp av er att förstå hans beteende så kommer jag ta mycket mer allvarlig på de. Jag är ju lika mycket värd i förhållandet.
Att be om ursäkt i ett SMS är lätt. Att ändra på sig desto svårare.

Kompromissa inte med dig själv, du förtjänar mer än en kontrollerande gnällspik som får dig att huka dig och anpassa dig.

Lycka till! (och händer det nåt mer och du vill starta en tråd så kommer ingen säga "vad var det jag sa" utan alla kommer vara lika snälla som den här gången. Så du vet, om du behöver bolla något i framtiden :))
 
Nu behöver jag hjälp igen.
Jag är fortfarande tillsammans med M. Varför är för att jag älskar honom och för att han kommit till insikt med sitt humör och hur han behandlat mig. Han mår mycket bättre nu och tid med läkare och psykolog är bokad så att han ska få hjälp. Men att komma dit vi kommit idag har inte vart lätt, jag har brutit ihop flertalet gånger. Gråtit mig till söms och sagt att jag inte orkar mer. Under dem diskussionerna vi haft så har de kommit fram från M att hans familj inte har haft de så lätt, hans äldre syster har problem med ilska och tom slagit M någon gång för att hon blivit så arg. Hans pappa sätter stor press på M att han ska klara allt och gör han fel får han verkligen höra det.

Nu är de så att vi håller på att bygga ett garage med lägenhet ovanpå nere på hans föräldrars gård där tanken är att vi skabo när de blir klart. Första gången vi pratade om de kändes de toppen, men nu efter allt som hänt och hur hans föräldrar är (kan tyvärr inte säga allt) så är jag så osäker om jag kan se mig en framtid där.

Dem har djur på gården som jag och M hjälper till att sköta ibland (mestadels skotta skit då de inte görs ordentligt) Jag älskar djur och har växt upp på bondgård och att då se djur stå i sina bås utan att ha nått rent att ligga på brister de för mig. Men jag säger att de inte är jag som ska behöva säga till M´s föräldrar utan de ska han göra.
Har iaf gått så långt nu att både jag och M är portade från djuren och ladugården. För att vi ska inte lägga oss i eller bry oss om dem.?!? Jag mår så dåligt psykiskt nu av att inte veta om djuren har rent eller inte och jag vill inte träffa M´s föräldrar för dem har sjunkit så lågt för mig.

M kan inte se sig ett annat liv en att bo på den gården och jag säger att jag inte vill sätta min fot där något mer förens de blir förändring.

Nu börjar jag undra om jag överreagera eller om jag är för snäll? (vet varken in eller ut känns de som...)
 
Jag tycker verkligen inte att du överreagerar. I den situation ni befinner er i känns det vansinnigt destruktivt att inte bara träffa dem, utan också BO såpass nära allt kaos.

Det kan vara tillräckligt krävande att bo grannar med ena partnerns föräldrar utan att man har en massa problem både med den egna relationen samt relationen till svärföräldrarna. Flytta för bövelen, skulle jag vilja säga!
 
@alp Det låter fullkomligt bedrövligt tycker jag, jag skulle verkligen inte stå ut. Inte heller skulle jag fixa att leva med någon som endast kan tänka sig att bo på en gård i hela världen - skulle få akut klaustrofobi av tanken.
 
Vi hade världens bråk igår, sa att jag vill va tillsammans med honom men vill inte bo på gården. Han bröt ihop totalt vilket jag förstår han har ju sitt liv där och han har lagt ner mycket tid och pengar på de. Men jag känner att jag aldrig kan "investera " i en gård där jag blir portad från djuren för att jag hjälper till :/ diskussionen vart bara värre och de rann över för mig när han rent ut sagt sa att hans liv här med familj och gård betyder mer än de jag har "hemma" där jag bodde förr. De sårade mig totalt och jag har gråtit nästintill hela natten. Och vaköade av att jag grät.. Min mamma kommer ut idag till mig så känns iaf som jag har lite trygghet att va hos när jag kommer hem från jobbet. Fan (ursäkta språket) att man ska älska någon som är helt rätt som person men som de inte funkar med i allt annat runt omkring
 
@alp

Det fungerar inte mellan er. Det fungerar inte med svärföräldrarna. Det fungerar inte med boendet.

Jag hade nog övergivit skeppet faktiskt. Skulle inte orka komma hem till det där efter jobbet varje dag. Partner och boende ska GE energi, inte ta energi, i mitt tycke. Självklart kan man bråka ibland men det du beskriver låter mer som en dålig relation.
 
Säger som mandalaki, världen är full av killar.. lämnar du honom kommer du om några år se tillbaka och vara glad att du slapp därifrån. Antingen det eller så kan ni ha ett distansförhållande, eller särbo tills han tänkt igenom situationen.
 
Vi hade världens bråk igår, sa att jag vill va tillsammans med honom men vill inte bo på gården. Han bröt ihop totalt vilket jag förstår han har ju sitt liv där och han har lagt ner mycket tid och pengar på de. Men jag känner att jag aldrig kan "investera " i en gård där jag blir portad från djuren för att jag hjälper till :/ diskussionen vart bara värre och de rann över för mig när han rent ut sagt sa att hans liv här med familj och gård betyder mer än de jag har "hemma" där jag bodde förr. De sårade mig totalt och jag har gråtit nästintill hela natten. Och vaköade av att jag grät.. Min mamma kommer ut idag till mig så känns iaf som jag har lite trygghet att va hos när jag kommer hem från jobbet. Fan (ursäkta språket) att man ska älska någon som är helt rätt som person men som de inte funkar med i allt annat runt omkring

Men alltså.
Vi är ganska enade om att du borde göra slut eller i alla fall sluta bo ihop med den här killen.
Och vi är rätt kloka här på Buke. Det finns bevis på att vi typ alltid har rätt. ;)

Get out.
 
Det finns bevis på att vi typ alltid har rätt. ;)

Men satan, du har ju rätt! Det har jag aldrig tänkt på. Har vi sett någon enda som på allvar ångrat att hon dumpade efter en sån här tråd? De vi sett som fortsätter med deppiga trådar är ju de som stannat kvar.

Jag tror att man är så rädd för "sanningen" att man inte startar en sån här tråd förrän man (undermedvetet) insett att förhållandet är kört.
 
Vi hade världens bråk igår, sa att jag vill va tillsammans med honom men vill inte bo på gården. Han bröt ihop totalt vilket jag förstår han har ju sitt liv där och han har lagt ner mycket tid och pengar på de. Men jag känner att jag aldrig kan "investera " i en gård där jag blir portad från djuren för att jag hjälper till :/ diskussionen vart bara värre och de rann över för mig när han rent ut sagt sa att hans liv här med familj och gård betyder mer än de jag har "hemma" där jag bodde förr. De sårade mig totalt och jag har gråtit nästintill hela natten. Och vaköade av att jag grät.. Min mamma kommer ut idag till mig så känns iaf som jag har lite trygghet att va hos när jag kommer hem från jobbet. Fan (ursäkta språket) att man ska älska någon som är helt rätt som person men som de inte funkar med i allt annat runt omkring

Bra att han är tydlig och ärlig. Nu måste du ta ställning om du orkar ha det så här.

(Om livet med gård och hans familj är viktigast för honom så låter det mest som en statist han behöver i hustrurollen ...)
 
Hemskaste veckan jag någonsin vart med om, var de förra veckan. Vi har bråkat konstant nästan och jag sa precis vad jag kände att jag vill så gärna va tillsammans med M men de funkar inte att bo på gården eller med hans föräldrar. Tydligen är M's pappa så arg på mig så jag ska undvika att träffa honom nu ett tag. Och M sa att gården och jag betyder lika för honom. För mig har M vart hela världen och de spelar ingen roll om jag bor i Skåne eller norrland bara jag får va med honom. Men vi har tydligen inte samma värderingar om varandra. Så de är slut mellan oss och de känns rent ut sagt skit!
 
@alp Förstår att det känns skit just nu. Men det blir bättre snart och i backspegeln tror jag att du kommer se förhållandet på ett helt annat sätt!
 
Hemskaste veckan jag någonsin vart med om, var de förra veckan. Vi har bråkat konstant nästan och jag sa precis vad jag kände att jag vill så gärna va tillsammans med M men de funkar inte att bo på gården eller med hans föräldrar. Tydligen är M's pappa så arg på mig så jag ska undvika att träffa honom nu ett tag. Och M sa att gården och jag betyder lika för honom. För mig har M vart hela världen och de spelar ingen roll om jag bor i Skåne eller norrland bara jag får va med honom. Men vi har tydligen inte samma värderingar om varandra. Så de är slut mellan oss och de känns rent ut sagt skit!

Om du är orolig för djuren kan du anmäla till länsstyrelsen. Finns mycket bättre killar med gård! Ska jag försöka hitta blinde date till dig? ;)
 
Bra att han varit tydlig med läget, då får du bestämma om du vill vara lika mycket värd för honom som hans gård eller inte. Jag hade tackat för ärligheten och packat väskorna.

Det kommer kännas skit och det kommer vara jobbigt men jag är helt säker på att du kommer ut på andra sidan starkare än vad du var innan.
 
Nej jag har märkt att de inte verkar funka, jag har sagt mina åsikter och drömmar men speciellt mina åsikter verkar inte betyda värst mycket. Men kommer ta lång tid innan jag kommer få en kille att betyda så mycket för mig igen känns de som. Men tack för alla svar, de får mig att tänka lite framåt.
 
Nej jag har märkt att de inte verkar funka, jag har sagt mina åsikter och drömmar men speciellt mina åsikter verkar inte betyda värst mycket. Men kommer ta lång tid innan jag kommer få en kille att betyda så mycket för mig igen känns de som. Men tack för alla svar, de får mig att tänka lite framåt.

Läste den här tråden igen, inklusive det nya i den. Han har stora problem. Han är aggressiv och dessutom obehagligt bunden till sin familj. Han vill visserligen ta hjälp, men det kommer ta lång tid och mycket arbete innan han förstår hur destruktiv hans familj är. Som jag ser det är det absolut hemskt med att djuren inte har strö, men det är också läskigt att föräldrarna reagerar med att porta er när ni påpekar det och att pappan blir förbannad på dig. Hans systers problem med ilska och våldsamhet och hans eget kontrollerande beteende kommer inte från ingenstans. Hur du än gör (han kommer förmodligen försöka få dig tillbaka), stå på dig! Det är det svåraste i världen, men flytta inte till den gården. Familjen har massor av problem.
 
jag hatar verkligen detta, M och jag vart tillsammans igen efter jag gjorde slut första gången. vi var tillsammans några veckor och de var bra mellan oss bara vi inte pratade om gården eller hans familj. Sen gjorde han slut för han märkte hur dåligt jag mådde pga hans pappa och gården. Jag gick under, grät så mycket och var helt apatisk. Han tog lite av sina saker och flyttade hem till sin familj igen. Men två dagar senare kom han tillbaka jag mådde så enormt dåligt på grund av att han inte fanns i mitt liv och efter några dagar vart vi tillsammans igen...
Allt var så bra mellan oss, vi funkar så bra ihop och älskar verkligen varandra. MEN hans pappa förstör allt, han har sagt så mycket och betett sig så illa att jag är livrädd för honom och vill inte bo på gården han äger. Vilket är Ms dröm och jag har försökt få honom att inse att de finns andra gårdar/hus där vi båda kan trivas och känna att de är vårat, bara vårat hem. Men M vill inte de och igår sa jag att jag inte orkar mer. Jag håller på att gå under av att veta att han fortsätter att leva och bygga på sin dröm och jag bara står och väntar. Därför bröt jag de igår och jag sa att jag Hatar Ms pappa för han förstörde allt. För de är de hemska, skulle inte Ms pappa vart som han är så skulle vi bygga på vårat framtida hem på gården..
Och jag vet inte nu hur jag ska kunna komma över M...?
 
Allt var så bra mellan oss, vi funkar så bra ihop och älskar verkligen varandra. MEN hans pappa förstör allt, han har sagt så mycket och betett sig så illa att jag är livrädd för honom och vill inte bo på gården han äger.
Allt var ju inte alls bra mellan er? Läs om den här tråden och se själv hur din pojkvän har betett sig. Dessutom är det ju inte hans pappa som förstör allt utan M själv. Han kan ju lätt ordna ert förhållande om han vill men han väljer gården framför dig.

Därför bröt jag de igår och jag sa att jag Hatar Ms pappa för han förstörde allt. För de är de hemska, skulle inte Ms pappa vart som han är så skulle vi bygga på vårat framtida hem på gården..
Och hade inte M varit som han skulle skulle inte detta var ett bekymmer. Alls. Finns massa flickvänner som inte gillar svärfarsan och det går super - just för att pojkvännen i fråga inte är helt bestämd på att bo på föräldrarnas gård tillsammans med föräldrarna för resten av sitt liv.

Och jag vet inte nu hur jag ska kunna komma över M...?
Jag förstår att du är ledsen och att det känns tufft men så fort du erkänner för dig själv var problemet egentligen ligger (dvs hos M, inte hos hans far) så kommer det att gå mycket lättare. Sen gråter man så mycket man behöver, ältar, pratar med kompisar, äter choklad, går på promenader och så långsamt börjar allt kännas bra igen.

Ta hand om dig!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 928
Senast: Hazel
·
Kropp & Själ Vi försöker hjälpa en vän till min mamma som nyss än en gång blivit katastrofdåligt bemött av vården, jag är så arg att jag kokar varje...
Svar
19
· Visningar
2 617
Senast: Saigon
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
764
Senast: Rosett
·
Kropp & Själ Ursäkta rörig text, men det är natt. Jag vet inte var jag ska vända mig för att få hjälp. Jag mår jättedåligt och är desperat. Har...
Svar
6
· Visningar
741

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp