Sv: Presentation av hundar!
Loka är min weimaranertik på lite över ett år, vissa här inne har tillochmed sett henne
Vi tränar allt, men lägger just nu vikten på att gå upp i tvåan i lydnaden. Annars tar fågelträningen en hel del tid. Hon är en mattegris, vill inte vara själv och sitter helst i knät på mig...
Mixie är min terrier (tysk jaktterrier/boder terrier) på 8 år som jag har tränat massor agility med och tävlat en del med. En liten personlighet med hur mycket vilja som helst. Numera jagar hon mest och jag tränar lite lydnad/agility för hennes skull. Hon slår fortfarande alla på klubben
Yla är en gul labrador (jaktlabbe) som snart blir 14 år frisk som en nötkärna, men sover dock helst av dagarna, tackar dock inte nej till en långpromenad. Hon köptes av min pappa för ja då 14 år sedan för att han skulle ha henne (percis som alla de andra labbarna han har haft) till apportering. Dock kan inte denna hunden aportera, trots blåblodig stamtavla och de finaste föräldrar man kan få inom labradorvärlden.
Så efter mycket om och men så omskolades hunden till eftersökshund, vilket hon har skött sig utmärkt i. Hon jagade aktivt ända tills hon var 10 år, då ett hjorthorn från en ilsken spets punkterade hennes lungor. Efter det valde vi att pensionera henne eftersom vi inte visste hur pass hon blev skadad psykiskt, dessutom visste vi inte hur dålig hennes syn var..
Hon är fortfarande smal (viktigt att poäntera när det har med retrivers att göra )
//E
Loka är min weimaranertik på lite över ett år, vissa här inne har tillochmed sett henne
Vi tränar allt, men lägger just nu vikten på att gå upp i tvåan i lydnaden. Annars tar fågelträningen en hel del tid. Hon är en mattegris, vill inte vara själv och sitter helst i knät på mig...Mixie är min terrier (tysk jaktterrier/boder terrier) på 8 år som jag har tränat massor agility med och tävlat en del med. En liten personlighet med hur mycket vilja som helst. Numera jagar hon mest och jag tränar lite lydnad/agility för hennes skull. Hon slår fortfarande alla på klubben
Yla är en gul labrador (jaktlabbe) som snart blir 14 år
frisk som en nötkärna, men sover dock helst av dagarna, tackar dock inte nej till en långpromenad. Hon köptes av min pappa för ja då 14 år sedan för att han skulle ha henne (percis som alla de andra labbarna han har haft) till apportering. Dock kan inte denna hunden aportera, trots blåblodig stamtavla och de finaste föräldrar man kan få inom labradorvärlden.Så efter mycket om och men så omskolades hunden till eftersökshund, vilket hon har skött sig utmärkt i. Hon jagade aktivt ända tills hon var 10 år, då ett hjorthorn från en ilsken spets punkterade hennes lungor. Efter det valde vi att pensionera henne eftersom vi inte visste hur pass hon blev skadad psykiskt, dessutom visste vi inte hur dålig hennes syn var..
Hon är fortfarande smal
(viktigt att poäntera när det har med retrivers att göra )//E
