Jag beklagar förlusten så, det är verkligen hjärtekrossande att förlora dem... men det är skönt att höra att du landat i beslutet. Det Låter verkligen som att du gjorde det allra bästa för din vän. Det var helt rätt.Jag vet inte om någon minns denna tråd. Men om någom gör det; hon fick somna in i december. Det blev bara värre och värre, det slutade med att hon bara låg under köksbordet och skakade av smärta och ville inte komma fram största delen av dagarna. Och proverna på tarmarna visade flera kroniska sjukdomar som bara gick att bota genom tarmtransplantation – vilket vet sa att hon absolut inte var en lämplig kanditat för med tanke på allt hon redan led av, och att det bara kommer bli värre och smärtsammare för henne.
När jag fick höra det var det var det som att något bara brast i mig. Det gick inte mer så jag bad min mamma ringa och boka tid (för jag klarade verkligen inte av det) och några dagar senare fick hon somna in. Det är det absolut värsta jag gjort och värsta jag varit med om, hennes urna står kvar på en hedersplats hemma för klarar inte av att begrava henne även om vi valt ut henens favoritplats. Det får komma när jag är redo. Men jag är idag helt trygg i att det VAR rätt beslut, det känns som jag ser situationen mer klart nu när jag inte drunknar i alla känslor på samma sätt. Nu behöver hon inte ha ont mer och det är det viktigaste
TACK för alla fina råd och omtanke!
Ta hand om dig.
