Rastlös, någon som känner igen sig?

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Men om man inte riktigt kan slappna av om det är stökigt, vad gör man då? Övar? Hur? Blir det bättre då? Just nu kan situationen se ut som så att jag kommer hem från jobbet och det är stökigt. Då tar jag hellre 30 min att röja undan så att jag sedan kan njuta av en kväll med min sambo utan att trampa på kläder som ligger på golvet. Än att sitta i soffan och störa mig på skiten hela kvällen Det tar i dagsläget mer energi av mig, än att bara städa undan. Men om jag kunde komma hem och bara slappna av i ett stökigt hem så.. GÄRNA! Kan man öva upp det? Och självklart vill jag värdera mina relationer högst, men jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna ändra på något där. Jag träffar mina närmaste varje vecka, och dom jag inte hinner träffa lika ofta pratar jag ändå med nästan dagligen. Det kommer väldigt naturligt, och vi har ganska naturliga mötesplatser som gör att det blir väldigt enkelt.

 

[tjenixen]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Köpte den boken till en vän nyligen

Jag njuter när jag ligger hemma en hel dag också. I sängen eller i badkaret. Jag älskar att slappa. Men att få gott självförtroende av att prestera känns ganska naturligt? Jag är en bra projektledare och när jag får styra med hela handen och märker att jag har kompetenser som många runt om kring mig saknar så ja.. då känner jag mig himla bra! Det är något jag jobbar hårt för som jag nu börjar få utdelning för. I både uppskattning och lön. Sedan har jag några andra egenskaper som jag är också är ganska stolt över som inte har med prestation att göra utan min personlighet. Och det är jag också glad över såklart.

Visst tror jag att jag kan ha hamnat lite i den fällan också. Men mycket har nog att göra med att jag är en riktig livsnjutare också. Jag älskar känslan efter träning, att sjunka ner i soffan med en riktigt grundligt tillagad måltid eller en lång promenad på hösten. Men jag vill liksom ha precis allt just idag. Jämt. Och ja.. då går det liksom inte ihop sig riktigt..

många känslor blir det!

 

[tjenixen]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Ja, om det enda ni gör är hänger i soffan och 30 min inte tar någon tid från det är det ju knappast något som bidrar till utmattningsdepression och således mycket lite av ett problem

men annars skulle det vär vara att lägga fokus på er tid tillsammans. kanske bestämmer ni er för att göra något annat än hänga i soffan? Kanske ni lagar något extravagant till middag, spelar spel, lägger er i badet, går på bio, tar en sväng till en restaurang i grannstaden, sätter er och planerar en resa, pratar om livet över ett glas vin osv osv.
det, i mina ögon, är att prioritera

det du lägger ansträngning på är det du i praktiken prioriterar. att anstränga sig för att INTE göra något eller INTE störa sig på något är också en ansträngning. men då blir allt bara negativt istället. snurrigt, men förstår du hur jag menar?

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

många känslor blir det!

Ja och det är väl bra Det är positiva känslor.

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Vi gör väldigt mycket saker tillsammans. Tog hemmakvällar som exempel eftersom du nämnde städningen, och den stör mig ju inte om vi inte är hemma. Annars går vi ofta på restaurang, promenerar eller filosoferar över ett glas vin. Så som sagt, jag känner att mina relationer är helt på banan. Det är dom andra sakerna jag kan stressa upp mig mer över. Exempelvis jobb, boende eller träning. Jag förstår ditt resonemang att det som vi anstränger oss för är det vi prioriterar. Men att gå ut och äta på en fin restaurang med min sambo känns inte särskilt ansträngande utan bara naturligt och bekvämt. Att ta mig iväg till gymmet kan dock kräva enorm ansträngning ibland. Det innebär ju inte att jag prioriterar gymmet över min sambo?

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Jag gissar att du är ganska stressfri? Alltså att du gör mycket men också hinner med det. Så upplevde jag det innan jag fick barn. Det är annars en typisk stressreaktion att man blir irriterad på att folk är i vägen när man är på väg nånstans eller som min kollega som blev irriterad över att bli bjuden på en fest och att han skulle behöva lägga tid på att tacka nej. Det var väl självklart att han inte hade tid att prioritera en fest till alla avlägsna bekanta. (En mycket trevlig människa normalt sett)

Ja, det stämmer. Jag har oftast många bollar i luften och trivs med det. Dock vet jag precis när gränsen går. Jag blir trött, så himla trött och vill bara sova. Nästa steg är att börja bli irriterad på folk. Precis som du beskriver att din kollega blev.

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Jag grottar och grottar Tack för att du delar med dig! Jag brukar sällan gå upp och ner som du beskriver att du gör. Utan det är mer en konstant längtan efter mer och förnyelse. Ibland kan det gå några veckor utan att jag tänker på det, men sen kommer det tillbaka igen. Sen fick jag också min dipp. Vid nyår tänkte jag att 2013 ska bli året då jag får landa lite. Pusta ut. Det blev det inte. Men trots det letar jag liksom nya utmaningar.

 

[Squie]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

O jag tänker. Kan du vara hjälpt av terapi. Lära dig se dina tankar o dig själv?

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Jo, tänkt på det mycket. Jag gick i terapi när jag var utmattningsdepromerad och det var bra. Sen flyttade jag och tog aldrig tag i att skaffa en ny terapeut. Men det har varit på tapeten länge. Inte för att jag känner mig som ett vrak, men kanske förebygga att jag blir

 

[tjenixen]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Du skrev först en lista som var baserad på vad du kände att du borde lägga tid på, sedan en på det du egentligen prioriterar. Du undrar över hur du kan tagga ner.

Jag tog städning och sambohäng som exempel eftersom det du skrev där visade en väldigt tydlig "konflikt" mellan vad som värderades högst (sambo) och vad som i praktiken fick prioritering (städ). att ni har det bra och gör roliga saker är ju jättebra

Jag försökte lyfta fram ett mönster som förslag på att tagga ner. dvs att inte ha en lågprio sak som föutsättning för att en högprio ska kunna avnjutas.
Detsamma med känslor - positiva känslor är fantastiskt, men det innebär inte att avsaknaden av en positiv känslokick är samma som något negativt. Däremot uppfattas det ofta så om man är en feelgood junkie

Jag kan bara utgå ifrån mig själv då jag är av samma natur. Kickarna är fantastiska, kul och helt underbara - men börjar man ha problem med att inte få dem, så behöver man möjligtvis en 48h tågresa i indien för att få livsprioriteringarna rätt

det infaller vid olika tillfällen i olika människors liv, men punkten är väl undefär att man går från "jag vill göra ALLT - och jag kan och har möjlighet!" till att fundera på vilka saker som PÅ RIKTIGT är av värde i ens liv.

 

[tjenixen]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Men att gå ut och äta på en fin restaurang med min sambo känns inte särskilt ansträngande utan bara naturligt och bekvämt. Att ta mig iväg till gymmet kan dock kräva enorm ansträngning ibland. Det innebär ju inte att jag prioriterar gymmet över min sambo?

ansträngning: där du lägger din tid, inte vad som är jobbigast att göra.

 

[mino]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Jag håller med Ramona, det låter på det lilla du skriver här i alla fall som att ditt liv formas väldigt mycket av att göra sånt som är duktigt i andras ögon. Kan det vara därför du är rastlös, för att du gör ju "rätt" saker hela tiden, ändå är du inte nöjd utan vill tex snabbt byta jobb? Att njuta på rätt sätt, med omsorgsfulla måltider och bad är ju också väldigt "rätt" och strömlinjeformat även om det inte är direkt produktivt. Du behöver kanske lära känna dig själv lite bättre så att du förstår vem du är så att du kan välja och välja bort och se var normens konturer slutar och dina egna börjar? Jag tror att alla människor mår bra av att ha lite salt och skit i hörnen i sina liv, det är när man helt motståndslöst lever det liv som man serveras som man blir uttråkad.

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

JA! Exakt! Jag är en feel good junkie. Hjälp mig! Jag vill ha kickar hela tiden. Tack för att du lyfte fram det egentliga problemet här. Vad gör jag nu? Det kanske är så att jag är helt bakom flötet men jag vet inte riktigt hur man gör gör att.. sluta.

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

ansträngning: där du lägger din tid, inte vad som är jobbigast att göra.

Okej, jag tänker ansträngning som något ansträngande. Typ jobb, träning, prestera. Tid lägger jag mycket av på mina närstående!

 

[Singoalla]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

Jag håller med Ramona, det låter på det lilla du skriver här i alla fall som att ditt liv formas väldigt mycket av att göra sånt som är duktigt i andras ögon. Kan det vara därför du är rastlös, för att du gör ju "rätt" saker hela tiden, ändå är du inte nöjd utan vill tex snabbt byta jobb? Att njuta på rätt sätt, med omsorgsfulla måltider och bad är ju också väldigt "rätt" och strömlinjeformat även om det inte är direkt produktivt. Du behöver kanske lära känna dig själv lite bättre så att du förstår vem du är så att du kan välja och välja bort och se var normens konturer slutar och dina egna börjar? Jag tror att alla människor mår bra av att ha lite salt och skit i hörnen i sina liv, det är när man helt motståndslöst lever det liv som man serveras som man blir uttråkad.

Jag håller helt med. Dock har jag i dagsläget väldigt svårt att se att någonting jag gör är på grund av att det är duktigt. De människor jag har i mitt liv är helt kravlösa när det kommer till mina prestationer, så jag känner i varje fall inte att det finns några krav jag måste leva upp till. Sen säger jag absolut inte att jag inte är duktig-flicka skadad. Det stämmer nog också. Men när jag tänker på att prioritera bort några saker som vi pratat om här så svider det i själen för att jag verkligen, genuint skulle sakna det. Inte för att jag skulle känna mig sämre.

 

[tjenixen]

Sv: Rastlös, någon som känner igen sig?

varför sluta? det är ju ett superbra sätt att ta sig framåt i livet

om det jag skrivit inte varit tillräckligt tydligt kanske du får läsa det igen, eller fråga. poängen är:

- det är feelgood kickar, det är inte det enda som räknas.
- var medveten om de saker som verkligen räknas. ofta är de saker som inte ger just kickar och därför känns för enkla och tas för givet.
- påminn dig själv om dina prioriteringar
- lär dig använda ditt kicksökande för konstruktivt och positivt framåtsträvande. kvalitet, inte kvantitet.

det är mina tankar iaf, på det sättet jag själv kommit fram till under de senaste ...7(?) åren. som sagt att aktivt jobba för att INTE göra något är ofta betydligt mer jobbigt. och felriktad ansträngning