Ridskoleelev 2019

[fookinglasersights]

Började att rida på ridskola nu i januari så har gått ett antal lektioner men har inte vågat skriva här än, men det ska ändras på

Hade (nästan) aldrig varit i närheten av hästar innan jag började, så jag var väldigt nervös och lite skraj inför första lektionen. Hade ingen aning om hur det funkar i ett stall eller liknande, men det gick bra. Kom dit ett tag i förväg och mötte läraren som visade mig runt och berättade lite allt möjligt om var saker fanns och vad som låg var. Största delen av lektionen gick åt att hjälpa varandra med att göra i ordning hästarna, mycket information att komma ihåg på en gång, så vi hann kanske skritta i fem minuter innan det var dags att kliva av. Själva ridningen gick väl hyfsat och jag spände mig alldeles för mycket, men jag kände ändå att det här (ridning) var något som jag skulle vilja fortsätta med.

När första ridlektionen var avklarad så gick dom kommande bättre, lärde mig mer och mer och kände att nervositeten minskade för varje lektion som gick. Har mest skrittat och övat på att göra halter och svänga mellan koner och göra volter. Fick även pröva på att trava några gånger. Kan säga att jag inte alls förstår hur man "sitter lätt" ;D Men det kommer nog med mer träning.

Nu efter åtta-ish lektioner så tycker jag att ändå att det går rätt så bra. Fokuserar mindre på hur läskigt det är (var) att rida och mer på hur jag sitter, var jag har benen m.m. Har bytt lärare och häst ett antal gånger så lektionerna har varierat lite, men nu är det mest fokus på grunderna; göra halt och svänga i skritt, vilket känns bra att kunna innan vi fortsätter att trava. Hittat en häst som jag gillar och verkar passa bra med, så får hoppas jag får honom i fortsättningen med.

Har mycket mer jag vill skriva men tänkte hålla det kort. Nästa vecka är det teori så får se vad vi går igenom då. Enligt min lärare har jag gjort stora framsteg jämfört hur jag red första lektionerna, vilket var väldigt roligt att höra. Får hoppas att det fortsätter så. Känslan när jag kände mig trygg på en häst för första gången kommer jag inte glömma i första taget. Har förälskat mig i denna sporten (och hästar) och har en känsla av att jag kommer vara fast för livet

 

[TheRedLightning]

Började att rida på ridskola nu i januari så har gått ett antal lektioner men har inte vågat skriva här än, men det ska ändras på

Hade (nästan) aldrig varit i närheten av hästar innan jag började, så jag var väldigt nervös och lite skraj inför första lektionen. Hade ingen aning om hur det funkar i ett stall eller liknande, men det gick bra. Kom dit ett tag i förväg och mötte läraren som visade mig runt och berättade lite allt möjligt om var saker fanns och vad som låg var. Största delen av lektionen gick åt att hjälpa varandra med att göra i ordning hästarna, mycket information att komma ihåg på en gång, så vi hann kanske skritta i fem minuter innan det var dags att kliva av. Själva ridningen gick väl hyfsat och jag spände mig alldeles för mycket, men jag kände ändå att det här (ridning) var något som jag skulle vilja fortsätta med.

När första ridlektionen var avklarad så gick dom kommande bättre, lärde mig mer och mer och kände att nervositeten minskade för varje lektion som gick. Har mest skrittat och övat på att göra halter och svänga mellan koner och göra volter. Fick även pröva på att trava några gånger. Kan säga att jag inte alls förstår hur man "sitter lätt" ;D Men det kommer nog med mer träning.

Nu efter åtta-ish lektioner så tycker jag att ändå att det går rätt så bra. Fokuserar mindre på hur läskigt det är (var) att rida och mer på hur jag sitter, var jag har benen m.m. Har bytt lärare och häst ett antal gånger så lektionerna har varierat lite, men nu är det mest fokus på grunderna; göra halt och svänga i skritt, vilket känns bra att kunna innan vi fortsätter att trava. Hittat en häst som jag gillar och verkar passa bra med, så får hoppas jag får honom i fortsättningen med.

Har mycket mer jag vill skriva men tänkte hålla det kort. Nästa vecka är det teori så får se vad vi går igenom då. Enligt min lärare har jag gjort stora framsteg jämfört hur jag red första lektionerna, vilket var väldigt roligt att höra. Får hoppas att det fortsätter så. Känslan när jag kände mig trygg på en häst för första gången kommer jag inte glömma i första taget. Har förälskat mig i denna sporten (och hästar) och har en känsla av att jag kommer vara fast för livet

Jag tror du menar rider lätt istället för "sitter lätt". Det där kommer, jag tror inte det finns någon som precis börjat rida som kan rida lätt direkt, jag hade själv jättesvårt för det minns ej hur lång tid det tog innan jag lärde mig det.
Det är en riktigt rolig och givande sport/hobby och en sådan man kan hålla på med länge. Vi har personer på ridskolan som är närmare 80, so keep going strong.

 

[ii-ssa]

Ridpass på favoriten idag ❤

 

[Jillan]

Nu har jag ridit min första lektion Gud, vad kul det var!! Men jobbigt!! Har jädra ont i vaderna! Och ont i rumpan
Men kul var det! Känner att man är ringrostig, men det sitter ändå kvar någonstans långt därinne hur man gör. Det är rid musklerna som bara måste väckas till liv igen Man har inte den orken riktigt. Blev trött efter halva lektionen. Trots att man cyklar, tränar, springer så är det helt annat när man rider! Puh!!
Hade en bra & snäll häst som heter Diablo Han var lite slö, men det gick bra när jag fick ett spö. Var orolig att man började i en för avancerad grupp, men det gick bra. Som sagt, det sitter långt därinne någonstans & det kom fram när man satt på hästen Längtar till nästa tisdag redan

 

[WOS]

Hallå hoppar in här också!

Är återfallsryttare! Började rida på ridskola igen denna termin efter måånga års uppehåll! Har dansat profesionellt hela livet och det har hjälpt vid ridningen, balans och takt och hela den biten och har även bra grundkondis. Mitt problem blir att jag blir en "prestationsprinsessa" direkt. Jag vill prestera prestera och få bekräftelse. Jag är så tacksam att jag har tid och råd att rida, och vill inte att min prestationshets ska förstöra det! Vill ba njuuta och lära mig mer utan att stressa...Men blir så medveten om mina fel när det är mycket andra ryttare runt omkring och folk som sitter på läktaren osv...

Är lite nere efter gårdagens lektion. Hade köpt en extra lektion av en tjej som inte kunde den dagen så rider normalt inte i den gruppen, och fick en häst som jag inte haft tidigare. Jag hängde med i det stora hela men kändes mest som det var en kamp mellan mig och hästen. Han sprang på, och var lite skumpig vilket gjorde att jag hade svårt att sitta djupt ned i sadeln och kunna inverka, han var lite rädd för hörn och ville hellre titta på det än att bli ställd inått mitten. Inte någonstans det var hästens fel att det blev en dålig känsla på passet utan helt mitt eget...Blev rädd för att det var en för avancerad grupp, även om det var på samma nivå som min andra, och var typ rädd för att bli "påkommen" och tillsagd att jag borde gå i typ ridlekisgruppen...(inget fel med ridlekis, raljerar endast om mina hjärnspöken!)

Försöker få igång ridningen så mycket som möjligt igen, och rider så mycket som jag har tid och råd. Ska hoppa in på en drop-in lektion på fredag, och på lördag är det min ordinarie! Hoppas då på den näppna lilla dam jag har ridit vid tidigare tillfällen och som det flyter på bra med som får mig att tro att jag kan rida lite grann iaf

Puh, skönt att skriva av sig. Tack för mig, ha en fin dag allihopa!

 

[Hoarfrost]

Ridningen i måndags gick helt ok.

Hade ett skimmelsto som är trevlig men lite överrörlig eller vad man ska säga. Hon viker och slingrar sig fram mest hela tiden och har svårt för att hålla sig rak, är superlätt att överböja åt alla håll och kanter och brukar i skänkelvikningarna ha lite för lätt för att ostbåga sig och på något sätt gå med rumpan först.

Vi tränade böjda spår. Serpentiner, bågar, volter, småvolter osv. Även massa skänkelvikningar och gjorde många galoppfattningar från skänkelvikning i skritt.
Det är både lätt och svårt med den här hästen, hon är ju av typen som mycket gärna viker sig och böjer sig men det är så himla lätt att det blir för mycket, så det blir knepigt.

Redan i skritten i början kände jag att hon var ganska ovillig att bjuda framåt, jag satt och försökte verkligen peppa med skänkel, jag gav hellång tygel och bjöd henne att bjuda sig framåt men nope. Det var som att hon gick med handbromsen i och nästan soppatorsk.
När vi kortade tygeln och började trava, och jag kunde rama in och räta ut henne något mer gick det lite bättre men till slut tröttnade jag på att sitta och påminna henne om at ta sig framåt var 3e steg, så jag lade till spöt. Det händer inte ofta kan jag säga men oj vad hon svarade bra på den lilla spöpeten. Hon for framåt och jag lyckades faktiskt att inte reagera med att hålla in henne och säga stopp (det händer ganska ofta att jag gör det. Superkorkat.). Lyckades istället hålla händerna stadiga, klappa och skänkla henne mer framåt.
Efter det var hon mycket mer uppmärksam, tur det för jag fick verkligen hålla tungan rätt i mun för att hålla koll på hennes kropp så den inte överböjde sig i övningarna. Hon gick faktiskt ganska fint efter att jag friskat upp minnet om hur mycket/lite man kunde be henne böja sig kontra att räta på henne.
Hade svårt i bland att hålla henne rak och det blev lite att hon antingen böjde kroppen mot väggen, jag gillar inte att skrapa skorna mot väggen
Eller att hon gick böjd från väggen, vilket är bättre för mina skor men inte ser så vettigt ut
I bland fick hon lite motorstopp, hon är superkänslig för vikthjälper och jag har en tendens att i bland bromsa med sätet utan att jag menar det så alla motorstopp var mitt fel.

Kul att rida något annorlunda mot typen av hästarna jag brukar rida, hon är intressant och man måste verkligen hålla koll på både hennes och ens egen kropp, superlärorikt.

 

[TheRedLightning]

Nu har jag ridit min första lektion Gud, vad kul det var!! Men jobbigt!! Har jädra ont i vaderna! Och ont i rumpan
Men kul var det! Känner att man är ringrostig, men det sitter ändå kvar någonstans långt därinne hur man gör. Det är rid musklerna som bara måste väckas till liv igen Man har inte den orken riktigt. Blev trött efter halva lektionen. Trots att man cyklar, tränar, springer så är det helt annat när man rider! Puh!!
Hade en bra & snäll häst som heter Diablo Han var lite slö, men det gick bra när jag fick ett spö. Var orolig att man började i en för avancerad grupp, men det gick bra. Som sagt, det sitter långt därinne någonstans & det kom fram när man satt på hästen Längtar till nästa tisdag redan

Visst blir man påmind om att man hade muskler man inte visste om?
Kul att det gick bra även om orken inte riktigt hängde med, tycker det påminner lite om min första lektion när vi galopperade, jag flåsade rätt bra när vi saktade av så hela gruppen skrattade.

Det kommer garanterat bli bättre och bättre med varje gång, ska bli kul å få följa din resa.

 

[TheRedLightning]

Hallå hoppar in här också!

Är återfallsryttare! Började rida på ridskola igen denna termin efter måånga års uppehåll! Har dansat profesionellt hela livet och det har hjälpt vid ridningen, balans och takt och hela den biten och har även bra grundkondis. Mitt problem blir att jag blir en "prestationsprinsessa" direkt. Jag vill prestera prestera och få bekräftelse. Jag är så tacksam att jag har tid och råd att rida, och vill inte att min prestationshets ska förstöra det! Vill ba njuuta och lära mig mer utan att stressa...Men blir så medveten om mina fel när det är mycket andra ryttare runt omkring och folk som sitter på läktaren osv...

Är lite nere efter gårdagens lektion. Hade köpt en extra lektion av en tjej som inte kunde den dagen så rider normalt inte i den gruppen, och fick en häst som jag inte haft tidigare. Jag hängde med i det stora hela men kändes mest som det var en kamp mellan mig och hästen. Han sprang på, och var lite skumpig vilket gjorde att jag hade svårt att sitta djupt ned i sadeln och kunna inverka, han var lite rädd för hörn och ville hellre titta på det än att bli ställd inått mitten. Inte någonstans det var hästens fel att det blev en dålig känsla på passet utan helt mitt eget...Blev rädd för att det var en för avancerad grupp, även om det var på samma nivå som min andra, och var typ rädd för att bli "påkommen" och tillsagd att jag borde gå i typ ridlekisgruppen...(inget fel med ridlekis, raljerar endast om mina hjärnspöken!)

Försöker få igång ridningen så mycket som möjligt igen, och rider så mycket som jag har tid och råd. Ska hoppa in på en drop-in lektion på fredag, och på lördag är det min ordinarie! Hoppas då på den näppna lilla dam jag har ridit vid tidigare tillfällen och som det flyter på bra med som får mig att tro att jag kan rida lite grann iaf

Puh, skönt att skriva av sig. Tack för mig, ha en fin dag allihopa!

Det är nu du har tillfället i akt att försöka ändra din inställning till prestationskraven. En gång i tiden var jag också en sådan som ville prestera och det skulle va perfekt osv. Jag blev ofta låg och ledsen när jag inte red lika bra som de andra i gruppen.
Jag red för en ridlärare som var toppen, hon lärde mig att när det känns jobbigt, tungt och tufft det är då vi är på väg upp i utvecklingstrappan, samt när det känns lätt då är vi på en platå mellan trappstegen.
Där började min resa på att sänka mina krav och istället sikta på att jobba med att bättra på små saker (dvs ställa låga krav på mig), sen lärde jag mig på långsikt då det inte går på en dag att strunta i vad andra tänker och tycker om min ridning, jag är där för att lära mig även elitryttarna har börjat någonstans och red knappast så bra som de gör nu när de väl började.
Det var förvisso ett aktivt jobbade då det handlade mycket om att ändra min egen inställning, det sägs att vi är vår egen största kritiker själva.

Jag tror du rider bättre än vad du tror och får du bukt med hjärnspökena/prestationskraven så tror jag det kommer bli kanon.

 

[Hoarfrost]

Det är nu du har tillfället i akt att försöka ändra din inställning till prestationskraven. En gång i tiden var jag också en sådan som ville prestera och det skulle va perfekt osv. Jag blev ofta låg och ledsen när jag inte red lika bra som de andra i gruppen.
Jag red för en ridlärare som var toppen, hon lärde mig att när det känns jobbigt, tungt och tufft det är då vi är på väg upp i utvecklingstrappan, samt när det känns lätt då är vi på en platå mellan trappstegen.
Där började min resa på att sänka mina krav och istället sikta på att jobba med att bättra på små saker (dvs ställa låga krav på mig), sen lärde jag mig på långsikt då det inte går på en dag att strunta i vad andra tänker och tycker om min ridning, jag är där för att lära mig även elitryttarna har börjat någonstans och red knappast så bra som de gör nu när de väl började.
Det var förvisso ett aktivt jobbade då det handlade mycket om att ändra min egen inställning, det sägs att vi är vår egen största kritiker själva.

Jag tror du rider bättre än vad du tror och får du bukt med hjärnspökena/prestationskraven så tror jag det kommer bli kanon.

Är även jag lite perfektionist och har skyhöga krav på mig själv. Fått lära mig främst genom ridningen att sänka nivån. Jag har egentligen noll och ingen talang för ridning och det är tur att jag är så himla envis och tålmodig som jag är annars hade jag nog gett upp ganska fort i början.
Man får verkligen lära sig att vara lite ödmjuk och snäll mot sig själv, det går ju inte alltid som man tänkt sig.
Just med hästar och ridning har jag nått ganska långt med arbetet att sänka mina krav på mig själv, i resten av livet är det lite svårare.

Har dock dagar då jag åker hem från ridning och bara tänker att jag är värdelös och att jag inte kan rida alls och att jag inte vet vad jag håller på med. Det är svårt att komma tillbaka efter ett sådant nederlag men oftast kan jag gaska upp mig till nästa lektion. Försöker dock alltid peppa mig och tänka mig minst en grej jag gjorde bra. Det räcker med att det gick bra att kratsa hovar eller något.

Just nu är jag nog i något gränsland mellan vägen upp på den där trappan och platån. Försöker se fram emot att komma upp på platån och sedan ta mig an vägen upp till nästa platå, men det ska bli skönt att hamna där uppe en liten stund

 

[WOS]

Är även jag lite perfektionist och har skyhöga krav på mig själv. Fått lära mig främst genom ridningen att sänka nivån. Jag har egentligen noll och ingen talang för ridning och det är tur att jag är så himla envis och tålmodig som jag är annars hade jag nog gett upp ganska fort i början.
Man får verkligen lära sig att vara lite ödmjuk och snäll mot sig själv, det går ju inte alltid som man tänkt sig.
Just med hästar och ridning har jag nått ganska långt med arbetet att sänka mina krav på mig själv, i resten av livet är det lite svårare.

Har dock dagar då jag åker hem från ridning och bara tänker att jag är värdelös och att jag inte kan rida alls och att jag inte vet vad jag håller på med. Det är svårt att komma tillbaka efter ett sådant nederlag men oftast kan jag gaska upp mig till nästa lektion. Försöker dock alltid peppa mig och tänka mig minst en grej jag gjorde bra. Det räcker med att det gick bra att kratsa hovar eller något.

Just nu är jag nog i något gränsland mellan vägen upp på den där trappan och platån. Försöker se fram emot att komma upp på platån och sedan ta mig an vägen upp till nästa platå, men det ska bli skönt att hamna där uppe en liten stund

Åhh känner verkligen igen det där, även om jag bara precis satt igång min process så tror jag verkligen att ridning och hästar kan hjälpa med prestationskraven! Det är ju en häst, en annan individ liksom som man behöver ha med sig och som det ska funka med!

 

[WOS]

Det är nu du har tillfället i akt att försöka ändra din inställning till prestationskraven. En gång i tiden var jag också en sådan som ville prestera och det skulle va perfekt osv. Jag blev ofta låg och ledsen när jag inte red lika bra som de andra i gruppen.
Jag red för en ridlärare som var toppen, hon lärde mig att när det känns jobbigt, tungt och tufft det är då vi är på väg upp i utvecklingstrappan, samt när det känns lätt då är vi på en platå mellan trappstegen.
Där började min resa på att sänka mina krav och istället sikta på att jobba med att bättra på små saker (dvs ställa låga krav på mig), sen lärde jag mig på långsikt då det inte går på en dag att strunta i vad andra tänker och tycker om min ridning, jag är där för att lära mig även elitryttarna har börjat någonstans och red knappast så bra som de gör nu när de väl började.
Det var förvisso ett aktivt jobbade då det handlade mycket om att ändra min egen inställning, det sägs att vi är vår egen största kritiker själva.

Jag tror du rider bättre än vad du tror och får du bukt med hjärnspökena/prestationskraven så tror jag det kommer bli kanon.

Tack för dina ord, gör så gott att höra andra som kommit en bit på sin väg!

 

[TheRedLightning]

Ridlektion idag, fick skimmeln igen. Vi började lektionen med att skritta fram ute en liten slinga i skogen, sedan när vi kom åter till ridhuset skrittade vi på fyrkantsspåret medan ridläraren förklarade dagens övning.
Sedan efter en bra stund travade vi i båda varven, med ökad och lite mer samlad trav för att få hästarna lite mer vakna, sedan bytte vi varv travade lite innan vi tog galopp.

Dagens övning bestod i att vi skulle skritta på spåret och fatta galopp från skritt för att få hästarna på bakbenen, jodå hästen jag red kunde det, om han bara ville gå fram. Han tyckte dressyr var skittråkigt och verkar va mer hopphäst, vägrade gå fram oavsett vad vi gjorde, knappt han gick fram när ridläraren gick bakom och "föste", efter mycket om och men fick vi i alla fall till några fattningar.

Sedan gjorde vi mini volt tillbaka ur skritt och så fort vi kom ut på spåret igen skulle vi fatta galopp. Lika frustrerande där att få valacken att gå fram, när han totallåste sig så ville jag bara att han skulle gå fram, skit i övningen men gå fram.

Sen när vi väl fick till lite galopp lät jag honom galoppera på lite och drev på och sedan samlade ihop.
Vi skulle även jobba med att samla ihop galoppen och rida in i avsaktningen så det inte blir slängtrav och sen avsaktning.
Jag fick till en sådan samlad avsaktning, med tanke på hur hästen hade varit under hela lektionen var jag nöjd för när hästen knappt ville gå fram, kändes det inte så kul, börjar förstå vad de andra ryttarna menar att man ev behöver sporrar på honom.

Hoppas bara inte han blir sådan imorgon när vi ska hoppa. Då kommer jag avlida.

 

[TheRedLightning]

Jodå, skimmeln växte allt fast på framridningen/framhoppningen också, framhoppningen var nog mest pinsam va tacksam att det var snälla rara tjejer inne samtidigt som kunde rida förbi trots allt. Kändes så pinsamt, väl inne på banan skötte han sig, även om han hoppade bra mycket högre över hindrena än vad det var.
Det visade sig att det var hästens första tävling, så med tanke på det och att hästen är någonstans runt 6 år och att jag ej tävlat på 3-4 år, tycker jag det gick riktigt bra.

Nu är det påsklov nästa helg så då är det ingen ridning, så får vi se vad som händer om två veckor.

 

[Hoarfrost]

@TheRedLightning Vad fint det såg ut! Jag tycker såna hästar som liksom fryser fast och inte vill fram är superknepiga att rida.

 

[TheRedLightning]

@TheRedLightning Vad fint det såg ut! Jag tycker såna hästar som liksom fryser fast och inte vill fram är superknepiga att rida.

Tack, jag har bara ridit honom 4 gånger och de två första gångerna frös han inte fast och det gick hur bra som helst. Nu dock tredje gången och fjärde gången jag red honom frös han fast.
Var nästan så han frös fast inne på banan också. Funderar lite på varför han gör så, om det hänger ihop med att han hoppat mycket och inte förstår grejen med dressyr eller om det är något annat som spökar.

 

[Hoarfrost]

Tack, jag har bara ridit honom 4 gånger och de två första gångerna frös han inte fast och det gick hur bra som helst. Nu dock tredje gången och fjärde gången jag red honom frös han fast.
Var nästan så han frös fast inne på banan också. Funderar lite på varför han gör så, om det hänger ihop med att han hoppat mycket och inte förstår grejen med dressyr eller om det är något annat som spökar.

Ja det syns ju lite att han är like avvaktande och inte bjuder supermycket framåt. Det är ju lite det som är kul dock med knepiga hästar - att klura ut varför de gör som de gör och hur man kan hjälpa dem Känslan sen när allt funkar går inte att köpa för pengar.
Han verkar ju vara ung så det kan ju vara så att han tycker det är jobbigt? Kanske inte hittat sin balans än? Kan det vara något du gör som gör att han känner sig osäker på något sätt? Det räcker ju ibland med att luta sig en halv cm framåt, ställa hästen lite för mkt osv. I alla fall på känsliga hästar.
Rider "alla" honom med sporrar? Då kan det ju bli svårt för de som inte rider med sporrar. Vi har en sån häst på ridskolan, och jag har jättesvårt att få henne framåt.
Kan ju vara så att han rent mentalt bara snubblar lite i tankarna när man ber om något och då får motorstopp.

Så knepigt och så kul. För att bara ridit honom 4 gånger var det ju en himla fin hopprunda med tanke på att han är knepig.

 

[Lii]

@TheRedLightning Vad fint det såg ut! Jag tycker såna hästar som liksom fryser fast och inte vill fram är superknepiga att rida.

B kan vara sån, utan rätt motivering och om vi ska göra en jobbig/svår/ny övning så kan hon vägra ta ett steg i rätt riktning. Väldigt frustrerande innan man hittar vad som fungerar, men sååå roligt och tillfredställande när man gör det ! Red en b-ponny ett tag med samma tendenser, där var det beröm i tid och otid, och i mängder som fungerade! Unghäst, import och ej speciellt bra utbildad. Jag tror det låste sig när han inte förstod vad som förväntades, och fick han beröm bara han gjorde något vart han glad och mer motiverad till fortsatt arbete Jag älskar knepiga unghästar

 

[Lii]

B är förresten väldigt känslig, samtidigt som så omhändertagande och "okänslig" att det inte är sant. Hon är ridskolehäst. Fungerar så jäkla bra med småbarn och nybörjare, hon bär dom som om hon har små kycklingar på ryggen och gör inget i onödan Min lillasyster på fem år rider ut med henne utan ledare (men jag går bredvid) i både skritt och trav. Om min lillasyster skulle tappa balansen eller tycka i munnen skulle hon aldrig göra något. Men det räcker med att min lillasyster vickar lite på hälarna för att B ska gå från halt till skritt. Visst, hon kan tvärstanna och glo om hon ser något hon tycker är läbbigt, men går fram efter en stund när hon kollat klart.

När jag rider är hon även väldigt känslig för hjälper, hur jag lägger vikten och tygeltag, väldigt intressant att en häst kan ställa om sig så. Jag var borta en lektion och då fick en annan i gruppen rida B, och hon upplevde B som slö och lat. Ja hon gör inget hon inte måste, men med mig är hon oftast en pigg arbetsmyra, gäller bara att motivera henne lagom och ställa lagom med krav, blir det för mycket kokar hjärnan över så det är en fin balansgång. (unghäst, 75% arab, kanske därför hjärnan är lite nipprig ibland?)

Hon är mest känslig i huvudet, för nya arbetsuppgifter, förändringar i miljön mm. I måndags tog en i min ridgrupp in B från hagen åt mig (jag var lite sen) men jag fick gå ut och hjälpa till, dom hade satt påskfjädrar i ett ris, som hon var tvungen att passera till stallet, ögonen bara snurrade runt i hennes huvud när hon såg det Så en promenad på 5 min tog närmare 15-20, innan vi lyckats övertala henne att nej, fjädrarna kommer inte attackera.... Men det är därför jag älskar henne så, hon är så egen. Driver mig halvt till vansinne ibland, men hon är ändå helt perfekt

 

[TheRedLightning]

Ja det syns ju lite att han är like avvaktande och inte bjuder supermycket framåt. Det är ju lite det som är kul dock med knepiga hästar - att klura ut varför de gör som de gör och hur man kan hjälpa dem Känslan sen när allt funkar går inte att köpa för pengar.
Han verkar ju vara ung så det kan ju vara så att han tycker det är jobbigt? Kanske inte hittat sin balans än? Kan det vara något du gör som gör att han känner sig osäker på något sätt? Det räcker ju ibland med att luta sig en halv cm framåt, ställa hästen lite för mkt osv. I alla fall på känsliga hästar.
Rider "alla" honom med sporrar? Då kan det ju bli svårt för de som inte rider med sporrar. Vi har en sån häst på ridskolan, och jag har jättesvårt att få henne framåt.
Kan ju vara så att han rent mentalt bara snubblar lite i tankarna när man ber om något och då får motorstopp.

Så knepigt och så kul. För att bara ridit honom 4 gånger var det ju en himla fin hopprunda med tanke på att han är knepig.

Jag har ridit honom utan sporrar de två första gångerna utan problem, men nu gång tre och fyra ville han inte gå fram. Enligt vad jag hört från andra så rider de honom med sporrar.

Får jag honom nästa gång det är ridlektion ska jag banne mig testa å se om sporrar gör någon skillnad.

 

[Jillan]

Andra lektionen i tisdags
Hade samma häst, Diablo Det gick sådär. Kändes skumpigare, svajigare denna gången. Galoppen gick bättre iallafall. Men efter lektionen, så fick jag lite tips från ridläraren. Så nästa gång går nog allt bra
Det som jag ”glömt” av hur man gör är att hoppa av hästen!! Glömt tekniken. Förra gången vek sig benen när jag landade, så jag ramlade. I tisdags stod jag på benen iallafall, men höll på att ramla Så konstigt!!
Herregud vad kul det är. Skulle vilja rida fler gånger i veckan!! Men ekonomin säger stopp för det
Denna ridskolan har privatlektioner som man kan boka in sig på om man vill. Så det tänkte jag göra då & då.
Helt otroligt att jag hållit mig från hästar & ridning i 20 år! Hur har jag klarat mig!?