Parantes i diskussionen men på tal om stoägare och hållbara hästar.
Jag överhörde en dialog mellan stoägare och veterinär när jag var med min egen häst på klinik. Stoet skulle få ett godkänt att avla på (försäkringsbolag var inblandat på nåt vis) eftersom den hade artros 'överallt' och gick inte att rida på längre. Hästen var i stort sett egentligen utdömd kunde man höra mellan raderna. Dvs det var verkligen fynd överallt. Men var nu på besök för att få ok att avla på istället.( Det fick den. Ett ok alltså.)
Men varför, varför vill man avla på en sån häst? Även om det är ens hjärtehäst.
Får frågan ibland om jag ska ta föl på min häst, för att det är ett sto. Inget annat.
Herregud aldrig säger jag. En oansenlig korsningshäst med temperament som gemene man skulle tröttna på dag två. Med röntgenfynd..